Hedwigs liv

Hej, hej!
Nu ska cikki skriva ett nytt inlägg hihi 8D

Tackar. c8

KAPITEL 35

På andra sidan ramen var det isande kallt.
Hedwig hade klivit rakt ner i snön med sina bara fötter och hon svor inne i huvudet för att hon inte hade tänkt på snön. Det var så kallt i snön att Hedwig knappt kunde fortsätta gå på bedövade fötter mot flickan.
Hon log, märkligt nog. Hon gjorde ingen ansats att gå fram mot Hedwig eller hjälpa henne, utan hon stod där i snöstormen och log med sockerbitständer.
"Kan du hjälpa mig nu?" frågade flickan och Hedwig såg lika undrande på henne.
"Med vad?" Frågade hon tillbaka.
"Det är bara du som kan hjälpa mig att bli fri. Snälla, följ med mig. Jag måste visa dig några saker. "
Darrande av sköld följde Hedwig efter flickan i silverkappa.
Efter några minuter kom de fram till en liten stuga med ljus fasad och över det bronsfärgade taket hängde en bit snö som skulle kunna ramla ner och begrava dem när som helst. Det lyste av värme från fönstren och ut ur den lilla skorstenen bolmade vitgrå rök. Flickan gick fram till den blåmålade dörren, tog fram en silvernyckel från innerfickan av manteln och stack med blåfrusna fingrar in den i nyckelhålet, vred om och öppnade den knarrande dörren.
Flickan gick först in i stugan. Tätt efter klev en frysande Hedwig också in.
Stugan var liten men väldigt ljus och varm. Det rum som de kom in i var ett kombinerat vardagsrum, kök och matsal. Golvet var gjort i tjocka granträplankor och kökshörnan bestod av skåpluckor i samma träslag och en gammaldags gasspis.
En brasa sprakade muntert framför den stoppade, vinröda fåtöljen och den matchande soffan och soffbordet i mahogny. I soffan låg en lurvig, brun filt och några kuddar.
Ett högt, svart lackerat matbord stod mitt i rummet med likadana stolar med en gräddvit spetsduk över och ett stearinljus stod i sin mässingsfot på den. Två likadana blå dörrar som den de hade gått in genom stod på glänt och Hedwig kunde kika in i ett pyttelitet sovrum med blommiga tapeter och en välbäddad säng genom den ena, och ett litet utrymme som var ett badrum genom den andra.
Tre gigantiska bokhyllor som var översvämmade med gamla böcker stod i ett eget litet hörn.
På väggarna hängde enkla men vackra målningar i olje--och akrylfärger. Några foton stod på spiselhällen, och som vanligt i trollkarlsvärlden rörde de på sig.
"Det är inte mycket, " sa Flickan plötsligt medan hon betraktade Hedwigs min när hon granskade stället. "Men det är mitt hem."
"Jag älskar det. Bor du här alldeles själv?" frågade Hedwig och Flickan vände bort sina silverögon. Hennes tystnad svarade Hedwig.
"Vill du ha te eller något medan jag förklarar?" frågade Flickan istället, undvikande. Hedwig tackade ja och snart satt de uppkrupna under en hög filtar framför brasan med var sin kopp kamomillte.
Efter att de slutat skaka av sköld så började flickan prata. I hennes ögon speglades brasan, så nu hade hennes ögon ingen färg alls förutom den röda elden.
"Nu ska du få veta varför du är här."

Undrar varför Hedwig är där... Men nu vill jag ha ett kapitel till!

Världen i tavlan påminner mig om Narnia på något sätt...

Awesome, väldigt målande och vackra beskrivningar! Jättebra!

GAH, SÅ BRA♥
Älskar ditt sätt att skriva, du beskriver så himla bra.
MER.

bra mera nu!!!!!

Jättebra!!! ♥♥♥

jättebra! Älskar det!!!

Jättebra, mer♥