Rues perspektiv, de 74 Hungerspelen

Alltså åh, jag vet inte
Kommer få det klart den här veckan iaf, eftersom typ allt i skolan är klart nu ♥

Ok! Hoppas att den kommer snart! ♥

hoppas jag med!

Förlåt att det är uberkort och så, men det kommer ett längre om några dar bara! älskar er allihopa som läser, det ska ni veta!♥

Kapitel 15, Härmskrikor.

Vi äter ägg till frukost. Jag har inte en susning om vilken fågel de kommer ifrån, men ätbara är de. Och goda, åtminstone för att vara Hungerspelen.
”Redo för uppdraget?” frågar Katniss
Jag hoppar upp på fötterna och frågar glatt; ”Vilket uppdrag?”
Inte hade väl vi planerat något uppdrag, eller?
”Förstöra karriäristernas mat”
Jag lyser upp. Detta kan bli riktigt kul, och farligt för den delen. Men eftersom jag har varit där så vet jag att lägret ligger vid vattnet och att maten ligger helt öppet. Men även att pojken från Distrikt 3 vaktar över den, och det enda vapnet har har är ett spjut.
”Det är något skumt med arrangemanget” säger Katniss
”Jag vet” svarar jag fundersamt ”Jag kan bara inte klura ut vad”
Vi samlar ihop lite rötter, ätbara blommor, bär, och andra växter medan vi gör upp en taktik. Och jag lär känna Katniss lite bättre, hon har en lillasyster som heter Primrose, fast det vet jag redan, antagligen hela Panem eftersom det var hennes plats Katniss hjältemodigt tog. Hon har en vän som heter Gale, och de jagar tillsammans i skogen, trots att det är förbjudet.
”Finns det inte elstängsel runt Distrikt 12?” frågar jag.
”Jodå, men det är inte på så ofta” svarar Katniss, som om det inte alls var något konstigt med det. I mitt Distrikt är elen på dygnet runt, det skulle vara väldigt svårt att ta sig ut därifrån.
När Katniss frågar mig vad jag älskar mest i världen är det inte svårt att hitta svaret.
”Musik” svarar jag.
”Musik?” ekar hon ”Har ni mycket tid till det?”
”Vi sjunger hemma. På jobbet också” svarar jag ”Det är därför jag tycker så mycket om din brosch.”
”Har ni härmskrikor?”
Jadå, visst har vi härmskrikor. Några är mina vänner. De flyger med meddelanden till mig, svarar jag.
Hon lossar broschen. Jag tittar på, vad gör hon?
”Här, ta den du” säger hon och håller fram den mot mig. ”Den betyder mer för dig än vad den gör för mig”

♥

Ååh vad uunderbbarrtt ♥♥♥

Fantastiskt! ♥

ÅH jättebra otroligt bra ♥

Du ÄGER!