Lär känna din karaktär

"Kanske att... pappa dör... det hade nog... betytt slutet", Emmeline


Vad betyder kärlek för dig?

Allt, har aldrig riktigt känt av kärlek. Mina föräldrar hade inte någon tid för mig och min tvillingbror Rosaire och lämnade oss så vi fick klara oss själv på paris gator. Och då hade jag nästan gett upp hoppet om kärlek och en dag vände det när jag såg massa blad om rebellerna som sen blev mina bästa vänner och där deras ledare Alexandre lät mig bo hos honom och ja låt oss säga att han fria efter kort, och även om inte någon av oss fick se vår bröllopsdag eller träffa vårt ofödda barn, så har jag aldrig känt mig så älskad - Léa Flavie

Vad är din framtidsdröm?

Jag vet inte riktigt, det är svårt att se en framtid just nu, jag menar jag har verkligen förstört allt den här gången men ja gissar att jag vill söka till ett riktigt gymnasium och sen ett riktigt universitet och för hoppnings vis får jag ett bra jobb och kanske om jag har tur har jag fortfarande vänner som faktiskt vill vara med mig.
-Bec

Berätta om din galnaste dröm

"Min galnaste dröm? Hah, jag har inga drömmar för de blev alla krossade för länge sedan, så suck that." - Cassandra

"Att Jacqueline blev till Alex, som sedan sa att hon var ett spöke, gjorde konstiga spökrörelser med händerna och sedan flöt iväg... Det låter jättekonstigt, jag vet, men den var bara så konstig och galen. Jag har en känsla av att mer hände, men det är inget som jag kommer ihåg." - Elina


Beskriv din familj så utförligt du kan.

Det är lite komplicerat, jag har aldrig direkt haft en familj. Jag har en tvilling bror som är 15 min äldre än mig och gillar att göra sitt och har en tendens att glömma bort att jag är med om vi är någonstans. Våra föräldrar stack när vi var yngre och jag tror dem ångrade att vi föddes. Men nu har jag skapat en ny familj med min Alexandre... eller ja snart har jag skapat en med honom, jag har bara inte berättat det för honom en (och kommer inte hinna innan det är försent)

Vad gör du när du känner dig nere?

Håller ut. Det är väl det enda man kan göra om man är som jag, ta ett djupt andetag och hoppas att det blir bättre snart. -José

Berätta (mycket) om din bästa vän och er historia!

Min bästa vän heter Broke, vi är väldigt olika. Hon är ganska typisk "tjejig" ibland och jag är, vad ska man säga ganska så tvärtom. Vi träffades när jag började på min skola. Jag och mina syskon hade precis flyttat hit och det var efter att våra föräldrar hade övergett oss. Broke hängde då ett gäng med tjejer som enligt alla 7åringar i den klassen var dem coolaste. Brokes föräldrar hade dock också övergivit henne och hon bodde med sina foster föräldrar, detta fick jag reda på av en re slump då en av dem på barn hemmet hade känt Brokes föredeta foster syster. Så efter att jag kanske möjligt vis eventuellt råkade avslöja det för typ hela skolan (Och jag lovar, det var faktiskt inte meningen) hattade alla mig för att jag skvallrat och henne för att hon hade ljugit, det var ju inte direkt den bästa klassen. men iallafall, efter att hon hade ignorerat mig i ett halv år började hon faktiskt prata med mig, varför vet jag fortfarande inte, och när vi efter några mindre missöden båda tvingades att bytta klass började vi mer och mer bli vänner, och ja, det var väl det hela. -Bec

Tycker du om platsen du bor på? Beskriv den.

Ja och nej. Jag hatar mitt hus och min skola, eller mer exakt: jag hatar människorna där. Huset där jag bor är inget märkvärdigt, några sovrum, ett kök och vardagsrum och toaletter. Bageriet på våningen under tycker jag om. En underbar doft av nybakat bröd och smör letar sig in genom näsborrarna när man kommer dit och det är alltid liv och rörelse, även om jag inte gillar kunderna, de stirrar för mycket. Trots att jag ogillade att vara nästan överallt i huset så var det så svårt att lämna allt.
Men mitt nya hem, korridorer med små lägenheter och en gård där jag alltid kan finna lugn under ett träd är bättre. Och människorna med. De är precis som jag, utstötta.
Staden är också bra. Jag har aldrig tänkt på den som något jag älskat, höghusen och affärernas skyltar som skriker efter uppmärksamhet likt ett litet barn är liksom normalt. Bara en vanlig stad. Men jag skulle sakna festivalerna och festligheter om jag flyttade härifrån, de för med sig så mycket fantastiska (och mindre roliga) minnen, även om jag aldrig skulle tacka nej till en flytt till huvudstaden. Där sägs vattnet alltid glittra och husen vara gjorda i endast glas, något jag alltid velat se.

Vad betyder din familj för dig?

"Om jag ska kunna beskriva vad min familj betyder för mig så behöver jag först ha en familj" - Tri

Vad älskar du med dina vänner?

Det är att de vet vad jag behöver. Vad jag gör och varför jag gör det.
-Imund.

Är du nöjd med dig själv?