Cornelia Mc'Lean [SV][PG]

jättebra!!! c'mon more!!

oh :o intressant!!! :'D I like it! :'D

thank you! ♥ you made my day!
skriver mer snart tror jag, kanske lite senare!

skriv lite mer NU!

nu kommer en till hope you like it! ♥



KAPITEL 4 Tre Personer?
- Öh… nej, det har jag inte, sa Sirius och kollade lite oroligt på mig. Har du?
Jag nickade lite försiktigt och la händerna för ansiktet.
- Vem? Du kan berätta för mig, jag kommer inte berätta för någon om du inte vill.
Jag skakade på huvudet.
- Jag har förlorat tre personer Sirius. Tre personer!
Sirius kollade förskräckt på mig.
- Vilka?
Han behövde inte få veta mer nu, tänkte jag. Jag la mitt huvud mot hans axel.
Han la sin arm runt mig. det tröstade faktiskt. Vi satt så en lång stund. Till slut reste jag mig upp, torkade bort tårarna och gick och la mig. Jag sov inte så mycket den natten.
Jag vaknade rätt så tidigt. Men Sirius och Peter var redan vakna.
Och James…
Jag hade vänt mig om för att se om James och Remus var vakna. Då såg jag James som bara hade kalsonger på sig. Jag kollade snabbt bort och kände hur mina kinder blev röda.
”Hoppas han inte såg mig!” tänkte jag.
Troligen så hade han sett mig eftersom han hade tagit på sig sina kläder snabbare än jag hunnit blinka. När Sirius och Peter såg vad som hade hänt började de skratta. Jag började också skratta.
- Ska vi gå ner och äta frukost? Det var Sirius som frågade.
- Jaa, jag är jättehungrig, sa James.
- Jag med, sa Peter.
Jag var såklart också hungrig, men det brukade jag alltid vara, det var som en vana för mig.
Vi gick ner till Stora Salen, kort därefter kom Remus.
Jag tog en omelett och ett glas vatten.
- Ska du inte äta mer än det där?! Sa James förvånat.
Jag kollade på James som hade tagit minst tredubbelt så mycket som mig.
- Nej jag brukar inte äta så mycket.
- Men nånting mer måste du ju ha! Envisades James.
Jag tog en hel tomat och la på tallriken.
- Nöjd nu?!
- Mm.. muttrade James och började äta.
- Cornelia… sa Sirius försiktigt.
- Ja, vad är det.
- … Bantar du?
- Hur gör man det? Frågade jag som aldrig hade hört ordet förut.
Sirius kollade konstigt på mig.
Remus som satt bredvid mig, viskade till mig vad bantar var för något.
- Va?!! Nej, såklart jag inte BANTAR! Utbrast jag.
Hur kunde han tro att jag gjorde det?! Vanligtvis brukade jag äta så här mycket under en hel dag, men det sa jag inte.
När vi hade ätit klart skulle vi gå till trolldyryckslektionen. På vägen dit tänkte jag på mamma och pappa. Jag kom inte ens ihåg vad min mamma hette. Jag kom ihåg att min pappa hette Thomas. Men jag visste inte vad min mamma hette, jag brukade alltid kalla henne mamma.
På lektionen skulle vi göra Veritaserum. Sen skulle vi testa den. Jag och någon elev från Hufflepuff arbetade tillsammans. Först skulle jag testa på honom och sen han på mig.
- Öh.. heter du Alex i förnamn? Frågade jag.
- Ja.
- Ta lite svårare frågor McLean, sa Snigelhorn.
- Okej… eh… är du kär i någon?
- Ja.
- Ve…
- Okej, nu byter vi! Sa Snigelhorn.
Jag fick en droppe och sen ställde jag mig upp.
- Vad heter din mamma? Var det första Alex frågade.
Jag stod tyst kvar, jag visste inte vad hon hette.
- Varför svarar du inte McLean? Sa Snigelhorn.
Jag stod tyst kvar sen sprang jag ut ur klassrummet. Jag kände hur tårarna forsade ner för mina kinder.
- Lacrimis, sa jag och tårarna försvann.
Jag gick iväg, samtidigt som jag kollade ner i marken. Då kände jag en smäll och föll ner sittandes på marken, jag hade krockat i någon. Jag kollade upp och såg en tjej med gröna ögon och orange hår.
Hon hjälpte mig upp och sa sedan:
- Jag heter Lily, Lily Evans.
- Cornelia McLean, ska inte du vara på lektionen? Trolldryckslektionen?
- Jag försov mig… jag brukar aldrig göra det, sa hon snabbt och sprang sedan iväg mot lektionen.
Hon verkade trevlig tyckte jag.



--------------------------------
Bra/Dålig??

jag tål kritik!!

Jättebra!

mer! C:

skriver nog mer imorrn, nu ska jag åka till trampolinträningen, vet inte om jag orkar med mitt knä :c men vi får se hur det går, kommer hem klockan nio, då duschar jag och sen går jag och lägger mig, dåligt nog kommer jag inte hinna äta middag ikväll! men som sagt så kommer nog mer imorrn, jag vet inte om det är så för er men för mig är det så att man inte får meddelande när jag skriver nåt på denna ff, vet ej varför det blir så! :C

meeeeeeeer

KAPITEL 5 Vad Har Hänt Med Dig Egentligen?
Snart skulle man få gå till Hogsmeade. Men man behövde sin målsmans underskrift. Som jag inte hade.
- Men Cornelia… sa Sirius. Vill du gå till Hogsmeade med mig?
- Jag kan inte… jag behöver ha min målsmans underskrift om jag ska få gå.
- Men varför har du inte det? Fick du inte gå för dina föräldrar?
Jag ignorerade hans fråga och svängde av. Jag såg James stå och prata med Lily, den trevliga tjejen jag krockade med. Jag gick fram till de och såg att Lily inte såg så glad ut.
- Nej, nej och NEJ! Sa hon och gick med stora kliv iväg.
- Vad var det där om? Frågade jag när James märkte att jag stod bredvid honom.
- Åh, Hej! Sa han. Jag frågade bara om hon ville gå till Hogsmeade med mig.
Vi gick lite tillsammans men sen skildes vi åt.
- Heej Cornelia!
Någon hade satt sin hand på min axel. Jag vände mig om för att se vem det var. Där stod en elev från Rawenclaw som jag tror gick sjätte året.
- Hej, sa jag.
- Vad gör du här helt ensam?
- Eh… jag… jag gick med James förut, men sen så…
- Jag fattar, men du kan ju gå med mig en liten stund.
- Eh… Visst, sa jag och vi började gå.
Vi gick runt i korridorerna och pratade med varandra. Det visade sig att han (eller Hector som han hette) var jättetrevlig.
- Jag måste gå till biblioteket, sa jag efter en lång stunds vandring.
- Okej, sa Hector och gick därifrån.
Jag gick in i biblioteket. Jag skulle låna flera böcker om magivärlden (trollformler bl.a.) eftersom jag låg efter. Jag hade redan lärt mig mycket, men lite kunde jag sedan förut.
Jag gick och letade mellan hyllorna efter en bok som hette ”Försvar mot svartskonst och hur man använder det”.
- Den borde vara här… mumlade jag lite tyst för mig själv.
Jag skulle precis svänga in mellan två bokhyllor och ta boken jag letade efter, när jag såg Sirius. Han stod och pratade med en tjej. Och de kysstes! Jag gick äcklad därifrån.
- Vad ska jag göra nu? Tänkte jag. Jag gick till Stora Salen.
- Åh, Hej! Jag kollade bak och såg Sirius komma springandes efter mig.
När han var framme torkade han munnen med sin arm. Jag såg äcklad ut igen medans han torkade sig. Sen gick vi tillsammans till Stora Salen.
- Vad har hänt med dig egentligen? Sa Sirius.
- Vad menar du?
- Du är helt vit i ansiktet, först trodde jag att det var smink, men nu är du ännu vitare!
- Är jag? Sa jag förvånat.
- JAA! Vi borde gå till Madame Pomfrey, skolsköterskan!
- Mm, visst det kan vi väl.
- Bra ko… Jag hörde inget mer innan det stack till i handen… igen. Det var inte första gången, men nu gjorde det jätteont.
Jag föll ner på golvet för att det gjorde så ont. Jag höll hårt i min hand medans jag skrek av smärta. Jag såg Sirius sitta på huk bredvid mig, men jag hörde inte vad han sa. Sen blev allt suddigt, och tillslut svart.
Jag satt på gatan med Michaela.
- Vad händer? Tänkte jag.
Men det verkade inte som att Michaela såg mig.
- MICHAELA! Skrek jag.
Men hon hörde mig inte. Michaela reste sig upp och kollade oroligt omkring sig, som om hon letade efter någon eller något. Jag gjorde likadant, jag kanske skulle se något.
Och det gjorde jag. Bakom mig låg jag och sov. JAG! Men jag stod ju hr, precis här. Då kom jag på det. Jag hade åkt tillbaka i tiden till, förmodligen, dagen då Michaela försvann. Men hur?
Jag såg att något kom emot henne. Snabbt. Sen blev allt svart igen.
---------------------------------------------------------

vill ni ha mer?? kom gärna med tips, men nu måste jag åka till träningen :'D