Bakom min fasad [SV]

JA MER

Kapitel tre coming up!

Han log. Voldemort kunde le, wow.
"Sätt dig ner, Draco, du vill väl inte sitta på golvet?" skrockade han muntert samtidigt som han pekade på den ensamma fåtöjlen framför honom.
"Eh-ah-ja-juste-vas-ah, förlåt" mumlade jag tafatt fram. Det kändes som att världen snurrade alldeles för snabbt och jag blev plötsligt yr. Jag stapplade fram mot fåtöljen som han pekat på, och satte mig ner snabbt då jag höll på att ramla omkull.

"Det finns inget att oroa sig för min vän" fnissade han fram då han såg min oerhörda klumpighet. Hur kan ett monster som honom skratta, om ens le? Hur kan ha några mänskliga känslor? Det var en obehaglig syn.
"Nej, jag vet.. Jag är bara lite nervös!" ljög jag snabbt och smidigt. Jag var livrädd.
"Är du så exalterad inför din uppgift?" frågade han snabbt, med en tillfredsställd min.
"Inte direkt, tvärt om faktiskt - jag vill inte utföra några av dina skitjobb." svarade jag med ett chockerande lugnt tonfall. Vad har hänt? Jag var ju nyss livrädd, nu är det bara lugn kvar.
"Ursäkta, men hörde jag rätt? Vill inte Lucius Malfoys son uträtta stordåd och bli en av oss? Är det så?" frågade han förvånat. Om han såg förvånad ut då, gissa mitt ansiktsuttryck när jag insåg att han inte blev förbannad!
"Nej. Jag har inget intresse alls för att bli en av dina anhängare. Jag vill inte döda oskyldiga människor, bara för att du har en sjuk idé om hur en äkta trollkarl ska vara. Det kanske är min pappas intressen, men det är inte mina. För jag, jag har något som kallas samvete." svarade jag samtidigt som Voldemort tittade på mig med ett förbluffat uttryck. Jag kunde se hur hela han blev ett stort frågetecken. Men det fanns något annat, något som bara hans isiga ögon kunde avslöja. Han var road!

Efter en lång stunds tystnad, och för mig en lång stunds dödsångest bröt han tystnaden.
"Vi får talas vid imorgon igen. Du har gett mig mycket att tänka på. Du är en mycket modig ung man, Draco. Det är inte många som hade vågat stå upp för sig själv på det sättet. Ännu mindre stå upp mot mig. Du kan gå nu, vi ses imorgon. Tills dess, Adjö."

Med det sagt transfererade han sig, vart vet ingen, och lämnade mig i det nu dödstysta rummet.

Jag stog en stund i arbetsrummet och tog in miljön. Framför mig var den störa järndörren som separerar rummet från resten av huset. Alla porträtt av mina förfäder var ödelagda, och det enda ljus som kom in i rummet var från det stora, igenimmade fönstret som vätte ut mot stålgrindarna.
Jag var som fastfrusen, jag kunde inte, vågade inte röra mig. Vad i hela friden har jag gjort?! Det är bara en tidsfråga innan pappa och Bellatrix har fått reda på vad som hänt, och då är jag så körd. Jag kan lika gärna börja springa nu!

Trots det var det något som sa mig att det skulle bli bra, något som nötte i mitt bakhuvud. Han såg inte ett dugg förbannad eller förolämpad ut. En sekund tyckte jag att han såg stolt ut, men det försvann lika fort som det kom. Han var inte sur, så jag kanske får leva ändå.

Jag skakade av mig alla uttryck av rädsla, glädje, hopp och stolthet över mig själv, och steg ut ur rummet och lämnade tankarna på mötet bakom mig. Sekunden efter den tunga järndörren smälldes igen möttes jag av ett flertal förväntansfulla blickar. Framför mig var Yaxley, Fenrir Grårygg, Bellatrix, pappa och professor Snape.
Deras ord kom som en svärm irriterande bin.
"Vad sa han?" "Är det ett viktigt uppdrag?" "Vad sa du?" "Var han hotfull?" "Pratade han om mig?"

"HÅLL TYST" skrek jag, och plötsligt blev det döstyst och endast ljudet av andetag hördes. "Jag har en oerhörd huvudvärk, så jag går och lägger mig. Beträffande våran överrenskommelse har ni ingenting med det att göra. God kväll!"

Yey, kanske två kapitel! Kan det bli bättre??

Kapitel fyra kommer upp imorgon

OMD du är jäätteduktig, det är så bra att jag nästan inte vet vad jag ska göra

Mycket bra! :'D

Åh, tack tack och ännu mer tack!

Men snygging! den är asbra, inte hade du behövt oroa dej om att ingen skulle gilla den! puss, saknar dej ♥

mimmijoh; saknar dig med sötnos, vi ses om typ en vecka!! :♥

Oh! 8D