Avierna - Emma07 & Kattens

Hon drog lätt på läpparna av att höra vad han ville prata mer om det senare. Kunde vara intressant att höra och prata om sånt, så länge det inte påverkade de negativt. Fanns ju risken när de pratade om politik att deras olikheter och problemet som hade gjort att deras eiken hade varit I fejd så lång tid. Drog ett djupt andetag när de kom upp mot slottet. Greppade lätt hans hand och tog den andra för lyfta sin klänning lite för smidigt kunna kliva ur vagnen. Höll sig vid hans sida medan de tillsammans gick igenom portarna. Kändes ändå som det skulle vara ganska avslappnat. Nästan som att deras pappor skulle prata mer politik än nöja sig åt giftermålet. Men då hade hon bara fått en enda bild av kungen efter en enda träff. Höll blicken framåt medan de gick in för att hälsa på sina gäster. Eller gästerna skulle nog hälsa på dem.

Nathan kände ändå ett litet hopp över att samtalet inte vart stelt eller något, han hade varit rädd för det. Förhoppningsvis skulle det bara fortsätta såhär också, att de skulle kunna prata med varandra såhär. Han hoppades innerligt det.
Även hit hade en hel del folk tagit sig, även om det stod några vakter och höll dem undan från själva porten. Det var ändå roligt att se dem så glada över bröllopet - det var ju roligt att någon gladdes över det åtminstone. Han gick intill henne in i själva slottet och in i den sal där själva firandet skulle äga rum, även om han i vart fall inte trodde att det var planerat något enormt firande. Antagligen mer bara middag och eventuellt någon dans, och en chans för de båda rikenas familjer att kunna prata främst om vad det här skulle betyda för dem.

Sophia hälsade lätt med ett lätt leende. Kändes ändå skönt att ha den mottagningen och inte bara helt själva och anpassa sig till ett liv tillsammans. En tur i en vagn som inte varade särskilt lång. Följde vidare in till salen och dit vakterna ledde de till. Sträckte på ryggen när hennes mor såg mot henne något dömande. Satte sig ner vid en av stolarna. Mindre än den bredvid som helt klart var tydlig för brudparet, och nog hade kungen en mindre än normalt. Trolihrn så hennes pappa också fick sitta på samma höjd och nivå när det ändå var tänkt att vara kärlekens dag och inte makten. Var ändå spännande att se vad som var planerat, der fanns säkert någon underhållning från de båda rikerna.

Nathan hade inte tillåtits bli inblandad i planerandet inför bröllopet, och det gällde för firandet också. Han anade väl någon form av dans eller dylikt, men var långt ifrån säker på vad mer. Om det ens var något mer - de kunde lika gärna velat hålla det simpelt. Det var trots allt inte för att fira kärlek, utan snarare föreningen mellan länderna. Något tal kunde de väl säkert förvänta sig dock.
Han slog sig ner bredvid Sophia, såg ut över den folksamling som var där. Inte så farligt ändå, något färre än i kyrkan åtminstone. Alltid något. Visst hade han väl inget emot folksamlingar i sig, men kanske inte i just denna situationen. Hörde hur musiken började spela från andra änden av lokalen.

Sophia följde blicken mot ljudet, inte för hon exakt kunde se varifrån det kom. Men avbröts snart av rörelsen i ögonvrån när en av de anställda hällde upp något i bägaren framför henne och därefter i Nathans glas. Tackade med ett lätt leende och vände ut blicken igen för att se spelarna innan hon såg mot sin man. Så skrämmande ord. En man som visserligen var schysst och verkade bry sig men samtidigt någon som hon absolut inte kände. Hur låga röster pratade med varandra vid bordet medan deras glas i viss mån fylldes av dem själva men också av de som tjänade bordet. Såg nervös mot sidan när hon såg sin far resa sig upp. Såg mot kungen och sedan mot sin man innan hon vände sig mot sin far som ville ta de första orden. Väntade på att folksamlingen skulle lugna sig något. Nog fanns det risken att kungen för deras kungadömet ville ta de första orden.

Det dröjde inte länge förrän tjänarna började dyka upp med alltmer dryck och tilltugg, något som dock avstannades något då kungen reste på sig. Nathan kastade en snabb blick emot sin far, tyckte sig för någon sekund uppfatta ett visst missnöje över att inte ha hunnit först. Men det var diffust och ersattes lika fort med ett leende emot den andra konungen. Hans far var inte den som gärna visade alltför mycket känslor utåt, men med åren hade han ändå lärt sig tyda de små signalerna allt mer. Dem han inte hade kunnat gömma undan. Han såg snabbt tillbaka på Sophia igen med ett snabbt leende innan han åter vände blicken till hennes far istället, nyfiken på det tal som han gissade väntade.

Kungen såg mellan brudparet och till den andra kungen innan han harklade sig. Var nog en blanding av missnöjd och nöjd med den affären, kanske hade han önskat dem två kungadömena var likare varandra när det kom till lagar och annat men samtidigt var det nog det bästa politiska beslutet de kunde ta.
''Jag ska inte prata längre, när detta är dag för firande.'' Sa han och såg till sin dotter innan han såg ut mot resten av dem som satt där i publiken.
''Utan jag vill utbringa ett skål, för en framtid mellan dessa riken som ska hålla sig och att vi är tacksamma vi blivit inbjudna hit.'' Sa han, pratade lite längre men Sophia stängde ut dem ljuden. Var bara för att smöra på de alla andra där. Höjde sitt glas när hon hörde de skulle skåla. Drack och såg hur hennes pappa satte sig ner igen.

Nathan försökte lyssna till talet, men fann att tankarna vandrade iväg alldeles för lätt. Höjde dock glaset i skålen tillsammans med dem andra, och kunde inte låta bli att le smått när han satt ner det igen - Sophias far hade väl knappt hunnit sätta sig ner innan hans egen far harklade sig och reste sig upp för att börja tala. Det var nästan lite komiskt att se på - även om de ansträngde sig utåt för att allt skulle se bra ut kändes det ändå som om de bara skulle tävla emot varandra.
"Jag vill börja med att hälsa er alla välkomna hit på denna glädjens dag, som vi hoppas ska vara början på många lyckliga år framöver." Sade han med ett brett leende om läpparna samtidigt som han såg ut över folksamlingen och fortsatte talet, som inte heller det varade särskilt länge tack och lov. Det här var ju trots allt också mest en formalitet - de som firade mest var väl just deras pappor, och åtminstone hans hade nog mer fokus på hur deras samarbete kunde komma att se ut än att fira. När han närmade sig slutskålen hakade Nathan på och höjde glaset i en skål med resten av folket. När han satt ner det igen och även hans far slagit sig ned så riktade han blicken emot Sophia igen.
"Såsom dem smörar för varandra kan man nästan tro det vore dem som skulle gifta sig." Sade han med ett snett leende, lite lägre för att det inte skulle höras bort till föräldrarna.

Sophia vände artigt blicken mot hans pappa, kunde inte direkt ignorera honom. Var väl indirekt under hans makt som hon var tvungen att lyda. Skålade med de andra innan hon vände sig mot Nathan när han tog till ord. Förstod verkligen inte att det var sånt firande som skulle vara för de två när det var mer tal om makt och inflytande för de andra. Höll kvar glaset vid munnen för dölja sitt leende av orden. Ställde ner det och såg helt mot honom.
''Det borde kanske ordnat det istället. Säkert skulle de bli mer lyckliga.'' Skämtade hon lågt.

Nathan skrattade till av hennes svar, och kände sig ändå glad att hon verkade ha så lätt att få honom till uppriktiga skratt. Han hade nog haft en något tråkigare framtid framför sig ifall de inte hade haft samma typ av humor, men tack och lov verkade de ju ha det.
"Vem vet, vi kanske bara är en fasad." flinade han lätt samtidigt som sorlet i salen steg något igen efter kungens avslutade tal, när folk började fokusera mer på att äta, dricka och prata än att lyssna. Det var också skönt att kunna skämta om hela situationen och äktenskapet - att hon inte verkade ta det på blodigt allvar hon heller. Visst, självklart så ville han ge det ett ordentligt och uppriktigt försök till att få det här att fungera men det kändes som om de båda två var lika medvetna om att det inte varit något som den andra hade velat. Att de kände ungefär liknande varandra kring det. Tanken hade slagit honom att supa mer under kvällen - det hade knappast varit ovanligt för ett bröllopsfirande och det hade varit ett lite roligt sätt att hämnas på sin far - men det hade verkligen inte känts rätt emot henne heller.