Remus: hur är livet som varulv?
Forum > Fanfiction > Remus: hur är livet som varulv?
Användare | Inlägg |
---|---|
rollspelargärna
Elev |
- En dag när vi hade håltimme så tog killarna upp mig till killarnas sovsal. De hade tydligen något de ville visa mig så Jag satte mig på min säng och kollade på dem. Sirius log svagt mot mig och innan jag hann blinka stod inte Sirius där längre utan en stor svart hund, Jag kollade mot Peter och även han försvann och blev en råtta. Min mun var halvt öppen när jag kollade på James men inget hände med honom. Han ryckte urskuldande på axlarna.
- Jag blir en kronhjort. Jag får inte riktigt plats här inne sa han och jag kunde inget annat än att bara skratta. Denna chocken, De hade verkligen lyckats, De hade verkligen gjort allt detta besväret bara för att hjälpa mig göra det lite lättare. Det var helt ofattbart. När där en stund senare stod två killar istället för en hund och en råtta så gav jag alla en kram. - Tack så mycket killar. Men vi måste ta det försiktigt. Ifall jag reagerar på djur för Jag vill verkligen inte skada er sa jag tyst och James suckade. - Vi är gamla nog att ta våra egna beslut Remus okej? Sa han och jag nickade sakta, jag kände dem, De skulle inte låta mig hindra dem. - Föresten, vill ni veta något kul? Sa Sirius med ett leende och de andra två nickade med vars ett leende på läpparna. - Jag och Remus ska ut och resa i sommar sa han och log och tog min hand, Vi var de enda i rummet så det var ingen risk att någon hörde. James log. - Åh vad kul, Då vill jag och Peter också hänga med sa han och log glatt, förstod inte riktigt att tanken hade varit att vi skulle åka ensamma. Sirius var påväg att protestera men jag tryckte lätt hans hand, vi kunde faktiskt inte säga nej till våra bästa vänner även om jag också blev lätt besviken eftersom jag tänkt ett eget sommarlov med Sirius. Istället nickade Sirius. - Vad kul var det enda han sa. Jag kollade upp mot himlen som började mörkna och suckade lite, det var fullmåne inatt, något jag aldrig såg fram emot eftersom Smärtan var lika plågsam varje gång. - Okej, vi provar men ni måste vänta med att smyga er ut efter mig i ungefär en halvtimme så jag hinner förvandlas, jag vill verkligen inte att ni ska se mig göra det och sen måste ni såklart använda manteln sa jag och nickade mot James koffert där hans osynlighetsmantel låg och de andra killarna nickade bara medan jag sträckte på mig, jag ville bara sova ett par timmar innan det var dags. - Vi låter er två vara, kom igen Peter sa James och drog med Peter ut från sovsalen. Jag kollade mot Sirius och log svagt. - Tja vår resa blev väl inte exakt som förväntat men de är ändå våra vänner, vi kunde inte säga nej sa jag tyst och han nickade sakta. La händerna runt min nacke och gav mig en snabb kyss innan han la sig ner på min säng och drog ner mig bredvid sig och jag la mig nära honom. Höll huvudet mot hans bröstkorg, han var så mycket längre än mig. Jag kunde känna hans hjärtslag och han tog min hand och la mot sitt bröst. - Just nu Remus, så slår mitt hjärta bara för dig sa han och jag kollade upp mot honom och höjde ögonbrynet med ett leende. - Jasså Sirius Black börjar bli lite gullig och romantisk sa jag och han puttade lätt till mig med ett skratt. - Kalla mig inte gullig, menar du inte snygg, sexig och gudomlig? Sa han med ett litet flin på läpparna och jag kunde inte låta bli att le. - Alltihop på en gång svarade jag och kysste försiktigt hans läppar, att bara få göra allt sånt här i hemlighet var så jobbigt, jag ville bara visa för hela världen att Sirius Black var min. - Sov nu ett par timmar Remus, du kommer behöva det eftersom du kommer behöva tillbringa natten med oss sa han och gav mig ett leende medan jag nickade. La huvudet tillrätta och slöt ögonen och bara några minuter senare sov jag i Sirius famn. 12 nov, 2018 05:57 |
Pride Potter
Elev |
12 nov, 2018 09:27 |
rollspelargärna
Elev |
- Jag kunde dock bara sova ett par timmar innan jag kände att det var påväg att hända. Jag satte mig häftigt upp i sängen och Sirius kollade förskräckt på mig.
- Jag måste gå nu, lova att vänta innan ni smyger efter, det finns ett ställe på pilträdet som gör att det blir stilla, Peter kan ju ta sig dit som råtta och lösa det mumlade jag och reste mig upp och drog på mig en Jacka och skor innan jag försvann ut från sovsalen och ut från slottet. Jag sprang fram till pilträdet och kollade så ingen följde efter mig innan jag förlamade det piskande pilträdet och tog mig in genom gången till huset och stängde dörren efter mig. Smärtan som kom som en explosion var nästan olidlig. Jag kände varenda ben i kroppen brytas och ändra form och hur min hörsel förbättrades, Jag kunde nu i princip höra allt som hände runt om mig, vinden och regnet som piskade mot fönstret, mössen som tassade runt i huset och ett hoande från en uggla långt bort. Jag kollade runt och mina instinkter förvandlades, jag som alltid var lugn och inte hetsade upp mig ville nu bita varenda människa jag fick tag på och ilskan kom trots att inget hade hänt, ilskan över att detta hänt mig och att jag kommer få leva med det hela livet. Jag slet sönder en av trästolarna som fanns i huset och väggen fick långa och djupa rivmärken av mina klor. Jag spetsade öronen, hörde jag fotsteg utifrån? Jag hade nästan glömt att mina vänner skulle komma och hålla mig sällskap och jag var livrädd för att jag skulle skada dem även om mitt riktiga Remus skrek åt mig att behärska mig. När jag såg en stor hund och en liten råtta komma gående längst golvet slappnade jag av, jag kände ingen instinkt att döda dem utan snarare hade jag en bra känsla, som att jag äntligen fått en flock trots att det inte var av min egen sort. Bara några sekunder senare frös jag till is, Där stod James, i människoform. Jag i princip röt, hela min varulvsinstinkt sa åt mig att döda honom och bita honom i stycken men innan jag ens hann ta ett språng så hade han blivit en stor ståtlig kronhjort. Det var då jag förstod, han var tvungen att komma in som människa eftersom hans animagus var för stor för att ta sig genom tunneln. Jag backade lite, skämdes såklart eftersom jag haft tanken att döda en av mina bästa vänner. Jag kröp tyst ihop på min lilla filt. Det kändes skönt att ha mina vänner där som stöd, jag hade alltid tvingats förvandlas ensam för att inte skada någon, jag ville ju inte bli som Fenrir och döda oskyldiga barn. Jag kände något mjukt bredvid mig och såg att Sirius hade lagt sig nära mig. Den närheten betydde så mycket för mig, mer än han förmodligen visste. 12 nov, 2018 11:02 |
Pride Potter
Elev |
12 nov, 2018 12:28 |
rollspelargärna
Elev |
- Natten var inte fullt lika lång och när morgonen grydde så började mina ben i kroppen ännu en gång ändra form och jag kved av smärta innan jag sjönk ihop på golvet, nu i människoform. Mina vänner gjorde sig till människor igen och Sirius kramade direkt om mig och jag såg rädslan i hans ögon.
- Åh Remus jag visste inte att du hade så ont, jag önskar jag kunde göra något sa han och jag log utmattad åt honom. - Det ni gjorde för mig inatt betydde mer än ni någonsin kommer ana. Att bara ha lite sällskap gjorde allt mycket lättare sa jag sanningsenligt och killarna nickade sakta innan vi tillsammans tog oss ut på gården ut i den kyliga morgonen. Ett par veckor förflöt och James började bli allt mer intresserad av en flicka som hette Lilly. Hon hängde alltid med den där killen Snape och Sirius och James brukade roa sig med att göra bus på honom även om jag i efterhand försökte prata med Sirius om att sluta. Det enda James pratade om var om Lilly och hur han skulle få henne att gilla honom och om vi trodde hon gillade honom än. Allt detta irriterade oss alla, han fick gärna vara kär i en tjej och allt det där men att han pratade om det varenda minut var väldigt jobbigt. Den som tyckte det var särskilt irriterande var Sirius, han hade stått James närmst och nu pratade de knappt om något annat än Lilly vilket han inte tyckte var ett roligt samtalsämne så en dag kunde han inte hålla sig. - James måste vi alltid prata om Lilly? Hon blir väl kär i dig en dag men kan vi inte prata om något annat? Sa han med en förvånansvärd vänlig röst. James kollade förvånat på honom och sa något han nog inte själv tänkte på vad han sa: - Ni två får ju i alla fall vara ett par sa han med armarna i Kors. Sirius reste sig upp i gräset och kollade på honom med ilskna ögon. - Ja för vårt förhållande är så lätt James, att hålla allt i hemlighet för att ingen accepterar två killar och att tvingas låtsas vara vänner är ju så jävla lätt. Dessutom pratar vi inte om vårt förhållande hela tiden, ibland är du sjukt otaktisk James sa han och jag svalde hårt när James också reste sig, jag hade aldrig sett dem bråka. - Men det är väl inte mitt fel att ni valt att bli kär i en kille? Bli tillsammans med en tjej istället så kan ni kyssas offentligt vart som helst sa han kyligt och jag såg hur Sirius blev ännu argare. - Jag trodde verkligen du förstod James, vem man är kär i är inget val och varken jag eller Remus valde inte att bli förälskade i varandra och jag trodde verkligen att du fattade det sa han innan han tog min hand och började gå därifrån. Jag svalde hårt och kollade bak på James, de hade aldrig bråkat såhär. Skulle de bli vänner igen? - jag vet att han kan vara otaktisk Sirius men han förstår inte hur det är för oss, i hans värld är det inte normalt att två killar gillar varandra sa jag tyst och han nickade sakta. - Jag måste bara lugna mig först, sen kan jag fundera på att prata med honom sa han och hans andhämtning var fortfarande häftig. 12 nov, 2018 13:56 |
Pride Potter
Elev |
NeEeEeEj de får inte bråka för det är fett sad life. Hoppas de blir vänner igen (fast det kommer de ju att bli, men inom en snar framtid menar jag). Hur som helst bra som vanligt. ♥ Nu måste jag hindra min kanin från att äta upp min mobil haha, hejdå!
12 nov, 2018 17:50 |
Avis Fortunae
Elev |
Du beskriver hans förvandling väldigt bra och hur det känns för honom att ha sina vänner där, som en flock, när det sker. Man får aldrig riktigt veta det i böckerna tycker jag, så det är spännande att läsa om det.
Hoppas de löser sitt bråk. Läs gärna min fanfiction Borgen (sjunde året)! https://www.mugglarportalen.se/#forum.php?topic=51992&page=1#p4541123 12 nov, 2018 19:08 |
rollspelargärna
Elev |
- Kom ihåg Sirius, vi ska till hogsmeade tillsammans imorgon, bara du och jag sa jag för att få honom att tänka på annat och han nickade sakta och fick ett litet leende på läpparna. Jag kollade på klockan.
- Jag måste gå till lektionen, Lugna ner dig nu så ses vi till lunchen sa jag innan jag försvann till lektionen i trollkonsthistoria. Lektionen gick ganska snabbt och jag antecknade allt professor Binns Sa även om han var fruktansvärt tråkig och inte verkade så intresserad av vad han själv sa. När lektionen var slut sträckte jag på mig och gick ut från klassrummet. Jag höjde ena ögonbrynet när jag såg Sirius och James komma ut från professor Mcgonagol's kontor, vad hade de nu gjort? Jag kollade på Sirius som fortfarande blödde näsblod och sen på James som hade ett stort blåmärke på kinden och Jag tog tag i Sirius hand och drog honom en bit bort. - Vad har ni nu gjort? Sa jag och kollade honom i ögonen och jag kunde skymta en rodnad på hans kinder. - Jag försökte prata med james om det som hände men då sa han att om jag nu var så sur eftersom jag inte fick hångla offentligt kanske jag skulle dumpa dig och hångla upp en snygg tjej istället. Då blev jag arg och slog honom och vi hamnade väl i slagsmål med varandra och jag fick kvarsittning imorgon sa han och kollade ner i marken. - Imorgon? Men vi skulle ju gå ut då, hur korkad får man va? Sa jag och kollade på honom, han nickade sakta. - Ja varför startade jag ett slagsmål? Jag är ju trollkarl och hade bara kunnat ta fram min trollstav sa han lågt och jag himlade med ögonen. 12 nov, 2018 19:31 |
Avis Fortunae
Elev |
Aj då, vad det börjar trassla till sig med James de senaste kapitlen! En överraskande twist i det hela. Undrar vad som ska hända.
Läs gärna min fanfiction Borgen (sjunde året)! https://www.mugglarportalen.se/#forum.php?topic=51992&page=1#p4541123 12 nov, 2018 21:06 |
rollspelargärna
Elev |
- Dagen efter så fick alla gå till hogsmeade men eftersom både Sirius och James hade straffkomendering så gick jag och Peter tillsammans. Jag hade aldrig tänkt på det men han var väldigt trevlig och rolig, nu när jag var ensam med honom så var han inte lika tyst som han brukade vara. Vi gick till alla affärer vi ville besöka och däribland zonkos och godisaffären där jag såklart köpte choklad, en av mina få svagheter i livet. Sen satte jag och Peter oss på tre kvastar och tog vars en honungsöl medan vi pratade om skolåret.
Det hade äntligen börjat bli vår och blommorna hade börjat komma upp från jorden, När vi varit i hogsmeade i ungefär tre timmar bestämde vi oss för att gå tillbaka till slottet, förmodligen hade Sirius och James gjort klart sin straffkomendering. När vi kom in i slottet så gick Peter för att äta lite lunch men jag var inte speciellt hungrig så jag väntade på Sirius. Jag såg honom och James komma ut från troférummet men de såg inte ut att vara vänner precis utan de gick åt vars ett håll med armarna i kors. Sirius såg inte mig utan började gå mot sovsalen. Jag kollade efter honom och följde efter honom och jag öppnade sakta dörren och såg honom sitta på sängkanten. - Jag antar att det inte gick så bra sa jag tyst och satte mig bredvid honom i sängen och han skakade på huvudet men sa inget, istället la han bara sig på sängen och jag kröp ihop bredvid honom med huvudet på hans bröst och lekte med hans skjorta - Det kommer lösa sig med James okej? Ni är som bröder och ni kommer lösa det sa jag mjukt och kysste snabbt hans läppar. Han nickade sakta medan han pillade med mitt hår och vi märkte inte när dörren gled upp lite och James tittade in, han såg på oss, hade inte förstått hur mycket vi gillade varandra utan tänkt att det förmodligen bara var något som skulle ta slut efter några veckor och av att se oss förstod han att han aldrig skulle ha sagt de sakerna och att vårt förhållande faktiskt var på riktigt. 12 nov, 2018 21:21 |
Du får inte svara på den här tråden.