Potter and Jackson

Läser

Tack ❤️❤️❤️

Jag läser

Tack ❤️❤️❤️

Kommer ett till kapitel här


Kapitel 2

*Harrys synvinkel

”Du förstår att Dumbledores död tog på oss alla och hanns synder har kommit fram. Jag vet att det finns så mycket du vill ha svar på, men hur arg du än är så handlar detta om mer än bara Voldemort.” sa McGonagalls röst. Den röst som jag hört de senaste sex åren. Tidigare var man rädd och gjorde vad som helst för att inte möta den rösten, men nu finns det så många röster jag skulle vilja höra, så många som aldrig kommer få svara eller fråga. Skratta eller skrika.
”Jag förstår inte. Jag, Ron och Hermione ska tillsammans med två andra ungdomar döda Voldemort och en grekisk gud?” frågade jag.
”Titan.” rättade McGonagall.

Väl på Hogwartsexpressen kom frågorna.
”Så vi ska kämpa mot gudar?” frågade Hermione glatt.
”Mot och med, om jag förstått rätt. De två som ska hjälpa oss är barn till grekiska gudar.” svarade jag.
”Det låter ju fånigt!” sa Ron och flinade.
”Ja, eller hur, det sa jag också till professor McGonagall.”
”Nej, men tänk efter! För sex år sen Harry öppnades en helt ny värld upp sig för oss. Rom du har alltid varit i kontakt med den, så det är inte så jätte speciellt, inte för
dig.”
”Så du tror på den skiten?” ifrågasatte Ron.
”Ja, faktiskt. På ett eller annat sätt så låter det vettigt.”
”Pfff, vi får väl se när vi kommer fram till Kråkboet.”
”Hej, vad pratar ni om?” Det var Ginny som stod i dörröppningen. Jag undvek att få ögonkontakt och hon likaså. Det var fortfarande väldigt stelt mellan oss.
”Inget du behöver veta om.” sa Ron.
”Jag ville ändå bara prata med Hermione.” svarade hon. Hermione gick iväg, hon slängde en sista blick mot mig innan hon gick ur kupén som frågade om det var okej. Jag nickade till svar. Jag och Ton passade på att prata om qudditch när Hermione ändå inte var där. Efter några minuter kom hon tillbaka. Hon satte sig bredvid mig.
”Hermione, är du seriös?” sa Ron när hon satt sig.
”Vadå?” frågade hon.
”Du ser att jag och Harry är arga på henne och du är med henne som om allt är okej!”
”Ron det är din syster! Jag har aldrig träffat någon så fräck som dig!”
”Harry är min bästa vän!” försvarade Ron sig.
”Ron, hon har rätt. Det var jag som gjorde slut med Ginny, du kan inte vara arg över det. Och om du ska vara arg, så ska det vara på mig.” sa jag ärligt. På sistone så hade inte Ginny varit mitt direkt favorit samtalsämne.

När vi stod på perongen och spanade efter mr och mrs Weasley.

Jättebra

Superbra!
Tror det är något som krånglar med mina bevakade trådar. Först blev TPJC av bevakad och nu denna ff...Aja jag hitta den igen iallafall

Awesome!!

❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️

Väldigtt BRA!!

Tack ❤️❤️❤️