Letter to my love [SV]

AWESOME!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Har inte läst än, men de verkar jättebra! Bevakar

ASSÅ HUR KAN MAN SKRIVA SÄ BRA?!
HELT FANTASTISKT!

Helt fantastiskt. Du skriver verkligen så att man kan känna känslorna som finns med i texten.

Jag har skrivit ett Letter to my love som jag tänkte att jag kunde dela med mig av. Tror inte så många kommer läsa de då de blev ganska långt men de skulle vara kul om någon gjorde det.
Jag har fått ett ok av Tilly om någon skulle undra


----------------------------------------------------------------------------------------------
Letter to my love
Från PotterHead4evr

Hej!

Vet du vem jag är? Om jag säger vem jag är, hur går dina tankar då? Har du väntat på detta brev eller tycker du bara detta är konstigt? Jag har väntat på något slags tecken länge nu, men har inte fått något.

De började för många månader sedan. Vi hade aldrig pratat. Vi blev placerade i samma arbetsgrupp i klassen och blev även placerade på platser bredvid varandra i klassrummet. Det blev du, jag och en av dina bästa vänner i gruppen. Jag blev besviken över min grupp då jag inte hamnade med någon av mina vänner, men nu känner jag att de var en av de bästa saker som hänt under min tid här på denna skola.

Vi gjorde våra skoluppgifter tillsammans som vi skulle och allt gick bra. Inga känslor var ännu inblandade. Men en dag, på den tråkiga SO lektionen tog du mina nycklar och började titta på dom. Jag tyckte att det var konstigt då vi aldrig pratat om någonting annat än skolarbeten innan. Ni som läser detta tycker säkert att detta är en liten sak som inte är tillräckligt värd att ta upp. Men jo, detta är starten på någonting större.

Efter denna lektion berättade jag detta för en av mina kompisar. Hon tyckte såklart att det var lite konstigt och vi började därefter skämta lite om att han var kär i mig.

Jag kommer inte ihåg om detta var dagen efter eller någon annan dag. Men samma vecka är jag säker på. Jag satt på en NO lektion och du satt mittemot mig. Vi hade fastnat på en praktisk uppgift. Vår lärare kom fram till oss och skulle försöka hjälpa oss att komma vidare. Hon säger sedan “Men du hade väl en idé?” och tittar på mig. Från att sitta väldigt tyst och uttråkad blev du plötsligt väldigt exalterad i någon sekund och säger “Ja, vad har hon för idé?”. Du viskar sedan någonting till din kompis, men jag råkar höra. “Hon är smart. Nu kommer vi nog på någonting.”. Jag blev självklart glad.

Efter detta berättade jag, såklart, för min kompis. Hon tyckte detta var roligt och blev nu mer och mer seriös med att du gillade mig. Jag var inte lika mycket med på dom noterna.

Tyskalektionen samma dag gick vi igenom grammatik. Läraren bad dig att ge ett exempel. Du sa då “ Astrids bok. Astrids böcker.”. Jag satt på andra sidan klassrummet och du valde att ta mig som exempel. Inte din kompis som satt bredvid dig, inte min kompis som satt på andra sidan av dig, utan du valde mig. Jag fick även för mig att du ville säga någonting med detta. Jag tyckte att jag hörde det på din röst. Inbillade jag mig bara eller var de någonting du ville säga?

Min kompis trodde på riktigt vid det här laget att du var kär i mig. Hon kom på shippnamn, vi pratade om detta så fort vi var själva och hon gav mig alltid menande blickar så fort vi såg dig, gick förbi dig eller om någon sa ditt namn.

Efter detta insåg jag en av de bästa insikterna jag gjort på denna skola. Jag hade några slags känslor för dig. Varje gång jag såg dig eller om någon pratade om dig så blev jag glad och lycklig. Jag hoppades alltid att du skulle börja prata med med mig. Varje gång jag kom in i ett nytt rum letade jag för att hoppas att du var där så att jag kunde se dig. Jag kom på mig själv tillslut med att jag alltid, då menar jag alltid, tänkte på dig och hade en glad och lycklig känsla i kroppen.

Nästan varje dag efter detta hände minst en grej. Du frågade om du fick låna min penna, du frågade när nästa lektion börjar, vad vi hade för ämne nästa lektion, du sa att jag hade bra handstil, hade ögonkontakt med mig osv. Detta kanske är små saker för dig eller för er som läser. Men för mig, så var de dom lyckligaste stunderna när du på något sätt tog kontakt med mig. Vad jag insåg för sent var att jag aldrig gjorde detta. Jag tog aldrig stegen för att börja prata med dig. Det enda jag gjort är att “råka” adda dig på snapchat. Jag sa till dig att jag råkade adda dig, men egentligen gjorde jag det med flit.

Efter att tag slutade detta. Du slutade prata med mig och klassen beslutade att sluta med arbetsgrupperna. Om du nu gillade mig så antar jag att du tröttnade på att jag aldrig började prata med dig. Du kanske trodde att jag inte gillade dig tillbaka, men tro mig, det gjorde jag och gör det fortfarande.
Detta slutade som sagt och du pratade inte med mig på flera månader. Men nu igår, i skrivande stund, så hände den grej som jag blivit mest förvirrad av.

Igår, när jag kom hem såg jag att jag hade fått en snap av dig. Jag antog att det inte var något speciellt men jag ringde min kompis. Jag var nervös över att öppna den. Det tog ett tag innan jag tillslut, tillsammans med min kompis i telefon, vågade öppna snapen. Det var en bild när du var på bussen och du hade, vad jag tror, råkat få med mig på bilden genom bussfönstret. Jag skickade tillbaka en bild på en liten del av mitt ansikte och skrev “Haha oj, där råkade jag komma med lite i bilden”. De du svarade gör mig mest förvirrad. Det var ett väldigt oväntat svar.
Det du svarade var “snygg”. Utan några emojis eller andra tecken. Bara ett enda ord, snygg. Hur ska jag tolka detta? Drev du med mig? Var du ironisk? Var du seriös? Var det ens du som skrev det eller var det någon av dina kompisar?
Jag svarade då, med en helt svart bild “Haha tack” för att inte ta några risker för att du drev med mig, men ändå vara snäll och säga tack. Du svarade då med en bild utan text. Jag antog att våran “diskussion” var slut där, men nej. Efter några minuter såg jag att jag fått ännu en snap av dig. Jag öppnade den, fortfarande med min kompis i luren. “Är jag längre än dig?” var det som du skrev.
Jag hade läst detta på en sida innan: (kopierat)
“En kille kan ställa dig konstiga frågor som inte har med ämnet att göra. T.ex Hur lång är du? eller Vilken är din favoritfärg? för att han vill leda vidare samtalet mellan dig och honom.”
Detta verkar ju stämma väldigt bra! De jag svarade var “Ja det tror jag”. Ditt svar var ganska konstigt. “Jag är bara 163”. Själva svaret håller jag med om att det inte var så konstigt, men emojin. Du hade aldrig skickat en emoji till mig innan och du skickar en "flirty emoji".

Vad menar du?? Snälla, va mer, mycket mer, tydlig för vad du menar. Där var iallafall våran “snapkonsversation” slut.

Jag lovar nu efter detta, att vara mer framåt och försöka prata med dig. Kan du också lova det? Jag vet att du aldrig kommer att läsa detta brev, för jag skulle aldrig våga skicka detta till dig.

Hur ska jag nu avsluta detta brev?

Jag önskar nu dig E, all kärlek och jag ger dig massor av visuella kramar för det om någon, förtjänar du ♥

Tack, eller någonting...



Okej, är lite nervös för vad ni tycker nu XD
Ni får gärna säga vad ni tycker.
Tror ni han gillar mig på något sätt? Vore roligt om ni skrev vad ni tror! Tack på förhand ♥

Den var sjukt bra Astrid! Jag tror verkligen att han gillar dig och jag hoppas verkligen ni blir tillsammans!
Lycka till♥

Aww, tack ♥♥♥

Sjukt bra skrivet, båda två!
Astrid (jag gissar att du heter så...) jag tror verkligen att han gillar dig! Skicka en snap till honom

Tilly jag tror aldrig att jag har kunnat relatera så mycket som jag gör till din andra text/brev. Det här om att inte vara tillräckligt intressant, att alltid vara den som börjar konversationen. Tack för att du visat att jag inte är ensam om det ♥

Jääättee BRA Båda tvååå

Så himla bra...♥♥♥
Jag tror han gillar dig, definitivt♥♥♥