Rose Winter (novell)✏️

Om ngn lägger en kommentar, så kommer andra kapitlet efter det

Jag har en paus för att läsa ff:s....
FÖRLÅT! Men om ett par månader! Dåååå!

Kapitel 2

Rose
En morgon vaknar jag, men inte av solsken. Av smattrandet på de tunna glasrutorna. Jag tar en ljusblå klänning, med svart spets, och flätar håret i två röd-bruna flätor. Jag släpar mig ner för trappan, och tar ett paraply, med spets. Ett par klackskor, och sedan öppnar jag dörren. Jag ska till bakstugan, och köpa nytt bröd. Innan jag går ut, så far min hand upp till Turkosen. Jag hade frågat mig frågan så många gånger förut, men jag gör det igen. Vem är han? Jag börjar att gå ut, när ett svagt ropande hörs. "Rose!, Rose!" Den rösten skulle jag känna igen vart som helst! Jag vänder mig om, och får se Callum, som kommer springandes, med en liiite förstår rock. "Hej, Call, vad gör du här?" Frågar jag glatt. Callum var ett år äldre en mig, men jag hade känt honom så lång tid, så att jag minns när vi träffades. Och hur vi träffades. När jag var sex, och han var sju, så gick jag i skolan. Jag såg honom på rasterna, och ibland på väg hem till, och från skolan. Vi började att tjafsa, men snabbt gick tjafset över i en vänskap, som är stark. Nio år senare står jag här med Call. Den populära, rika killen, som alla ville vara med. Förutom jag. Men så blev det iallafall!

Han saktar in farten, och stannar bredvid mig. "Jag ska till hamnen och titta, har du inte hört?" Jag ger Call en frågande blick. "Vad menar du?" Frågar jag sedan. Vi börjar att gå ner mot hamnen. "De har fångat en magiker!" Åh nej! Tänker jag och stannar.

Bra!

Tack! Blev lite kort bara...

Braaaaaa!!

Bra!

Känn dig bevakad!

Alvarligt