Månsystrar

Jaaa jag läser det är super

Fantastiskt!!

Fantastiskt!

du skriver jätte bra!!!!!!!!!!!!!!

OMG VAD BRA!!

Du skriver nästan bättre än JK!!!

När kommer mer!!!!!!

Åh, gud! Ni är så fantastiska! ♥ ♥ ♥ Jag blir helt varm inombords när jag läser era fina kommentarer.

Nästa kapitel kommer snart, om någon kommenterar!

Yeay... LÄNGTAR TILL NÄSTA KAPITEL!!!

Det här kapitlet är ganska tråkigt, men jag lovar att nästa kommer bli spännande!

Kapitel 3

Ly och Lo var på väg hem till Ly. De skulle smuggla in Lo, för båda var helt övertygade om att hovet inte skulle tycka om Lo om hon var så smutsig.
Ly var väldigt glad för att hon hade fått en vän. Nu skulle hon bara tvättas...

När Lo och Ly hade smugit sig upp till badrummet visade Ly hur dushen fungerade och lite sådant.
"Ska jag tvätta mig?" frågade Lo.
"Jaa", svarade Ly.
"Med den där saken?"
"Jaa", svarade Ly.
"Visst", sa Lo och ryckte på axlarna. "Det var faktiskt länge sedan jag tvättade mig."
"Bra", sa Ly. "Jag går ut då." Hon stegade elegant ut ur badrummet och stängde dörren efter sig.

Efter ett tag kom Lo ut från badrummet insvept i en stor vit handduk. Alldeles ren. Med tunga vattendroppar droppande från det blöta håret.
"Fint!" sa Ly uppskattande. "Ska jag kanske klippa dig lite?"
"Håret?" En stor vattendroppe droppade ner från Los hår och landade på golvet med ett knappt hörbart plask!
"Ja, topparna. De ser lite slitna ut."
"Okej, men bara topparna."
Ly tog fram en stor silvrig frisörsax. Lo satte sig på en liten vit pall framför spegeln på badrummet. Ly slöt saxen om de slitna topparna. Med ett krasande ljud gick en handfull slitna hårstrån av och föll ner på det blanka vita badrumsgolvet.
Och några fler.
Och några fler, så det till slut var lika långt som Lys eget hår.
Sedan fönade hon håret, borstade hon igenom det och flätade en lång tjock fläta som hängde ner på ryggen och knöt en rosett längst ner på flätan, med ett ljusblått sidenband.
"Sådär", sa hon sedan nöjt. "Fint va?"
"Jaa", sa Lo.

"Nu ska du hälsa på mor och far", sa Ly glatt.
Hon hade övertalat Lo om att hennes föräldrar kommer avsky henne om hon inte bytte kläder. Så nu var Lo klädd i en elegant mörkblå byxdress och mörkblå ballerinaskor.
"Okej" Lo lät nervös på rösten.

"Mor och far", Ly lät faktiskt också lite nervös. "Jag har fått en väninna."
"Jaså", sa hennes mor med en lätt nyfikenhet i rösten.
"Vem är du, lilla vän?" frågade hennes far Lo vänligt.
"Öh", Lo rodnade lätt. "Jag är Lo." Hon neg så fint hon kunde mot kungen och drottningen.
"Vad kul att du har fått en väninna, Ly hjärtat!" sa drottningen.
"Bor du nere i byn eller?"
"Nej..."
"Var bor du då?"
"Eh..." Lo blickade frågande mot Ly. Ly nickade. "Jag bor i skogen."
Lys mor drog efter andan, men sedan sprack hennes ansikte upp i ett finurligt leende. "Du skojar eller hur?"
"Nej", Ly kollade överlägset på sin mor. "Lo bor i skogen."
"Jaså", sa kungen. "Är din far skogshuggare?"
"Nej, inte direkt." Lo tog ett djupt andetag. "Jag har inga föräldrar."
"Nej men vännen", Drottning Leonie kramade om Lo och kollade in i hennes förvånade ögon. "Är du föräldralös?"
"Jaa", Lo lät lite osäker. "Det kan man väl säga. Men jag...jag har ett bra liv ändå." Hon log ett aningen stelt leende.
"Vi kan ta hand om dig, lilla hjärtat." Leonie strök Lo över håret. "Visst Philip?"
"Jaa" Kungen log mot Lo.
"Tack så mycket, men...men jag trivs bäst i skogen."
"Okej", Leonie ryckte på axlarna fast man kunde fortfarande se oron i hennes mörka vackra ögon. "Men om du ångrar dig är det bara att säga till."
Lo log ett mindre stelt leende mot drottningen.
_________