Hedwigs liv

Bra!

Bra

Erica: Jag skrev aldrig att hon snott din ide heller.
Eftersom hon skrev "Förlåt att jag tog din ide", så svarade jag endast på det hon skrev och berättade att JAG inte tyckte att hon gjort det, eftersom som jag precis som jag skrev här ovanför tycker att man har rätt att skriva om vad man vill så länge man inte kopierar någon annans arbete ^.^
Det enda du skrev Erica var : "Jag har skrivit en ff:n om detta.... (Länk), jag såg aldrig att du skrivit någonstans att du ville att hon skulle in och läsa din ff:n, men det kanske var det du menade?
Så kom inte och påstå att jag "Drar förhastade slutsatser" när du inte ens var inblandad i min text, den var endast grundad på mina egna åsikter efter vad cikki skrev till dig.


Jag tycker den här berättelsen är jättebra, och jag har sett flera st som är om Hedwigs liv, ingen är den andra lik, och det är det som jag älskar med ff:n!
P.s...
Det här kapitel var jättesuperdupermegabra!!!!
HOPPAS DET KOMMER ETT NYTT SNART!
Hedwig ♥

Tack för era komentarer! ♥

KAPITEL 4

En man med trassligt svart hår, lika lång som två trollkarlar och lika bred som fyra, tog ner Hedwigs bur från hyllorna och kikade in mellan gallret med små skalbaggssvarta ögon. Han såg vänlig ut.
"Hej där, " sa han och Hedwig såg stolt på honom. Han tog buren med Hedwig och gick bort till disken. Han betalade för henne, och en påse med ugglegodis. Sedan gick han ut i solskenet med Hedwigs bur.
De gick nerför gatan, mot en butik som såg gammal och dammig ut. Hedwig blev nyfiken och kikade in i butikens halvdunkel.
Där stod en pojke, med korpsvart rufsigt hår och runda tejpade glasögon. Han hade mandelformade klargröna ögon och var spinkg med lite för stora kläder. Men mest unikt av allt, hade han ett smalt, blixtformat ärr i pannan.
Hedwig tyckte om pojken så fort hon såg honom. Han log med hela ansiktet, så att alla hans tänder syntes.
Hedwigs bur ställdes ner på en parkbänk och den store håriga mannen satte sig tugnt bredvid. Snart kom Pojken med ärret ut ur butiken.
"Hej, Harry. Visst e hon en fin en?" sa mannen, till pojken som tydligen hette Harry.
"Jag älskar henne, Hagrid!" sa Harry och Hedwig kände sig rörd. Det har aldrig varit någon som sagt att den älskade henne.
Nu kanske det blev ändring på det.

Tack. ♥

Väldigt bra!

Mer?

Tack! ^^

Mer kommer imorgon, förmodligen. om jag hinner. XD