Dödens bal

ok

Även om Alice var full av panik så visade hon det knappast. Hon var väldigt duktig på att behålla lugnet och satte sig lugnt ner på en stol och började dricka ur bålet medan de flesta bara bankade på dörrarna till Stora Salen och ville ut.

Eliz satt sig med sitt gäng vid väggen vid upphöjningen där egentligen lärare brukade sitta. Hon låtsades bara titta på alla personer i stora salen som antingen sprang runt i panik eller försökte behålla lugnet men egentligen letade hon med blicken efter en speciell person.

Alla panikskrik började bli högre och alltmer irriterande. Alice drog då plötsligt fram sin trollstav och ropade: "SILENCIO"! Och alla skrik tystnades. "Det är säkert bara nån som skojar med oss! Ta det inte så allvarligt"! Sa hon irriterat och de flestas uppmärksamhet riktades till henne.

Eliz log ett litet leende åt att Alice hade rest sig upp och inte verkade bryta ihop totalt.
"Hon har faktiskt rätt, liksom det blir inte bättre för att ni springer runt som idioter"! Säger hon och reser sig upp.

Alice lägger då märke till Eliz och började då forma ett litet leende tillbaka. "Men en sak vi kan göra är att försöka ta reda på varför dörrarna är låsta", sa Alice.

Alice log tillbaka och Eliz kände att livet var som absolut bäst för tillfället, och att det faktiskt inte spelade någon roll att hon var inlåst i stora salen. Vad gjorde det?
Dom andra i gänget tittade frågande på henne, dom fattade ju ingenting! Och dom skulle aldrig få reda på att hon var kär i Alice!

(Så vem Eliz blev kär i rollades fram förvånansvärt fort)

[ vad har jag missat....?]

Alice tog sedan upp sin bok om Hogwarts Historia och började läsa. Hon orkade inte med alla elever som var så barnsliga för sin ålder.
Samtidigt så kunde man se att allt ljus slocknade.

[Corriiz dom har blivit instängda i stora salen och man har fått reda på att Eliz är kär i Alice]