Drella

Awsome!

Jag älskar hur du skriver!

Jätte bra!!

Supermegaawsome!!!!!!!!

Kapitel 5: De oförlåtliga förbannelserna

De följande dagarna på Hogwarts hände det inte så mycket. Under Hagrids lektioner hade vi blivit presenterade för sprängstjärtsskrabborna. Det hade inte varit den bästa lektionen jag varit med om. Skrabborna var bland de äckligaste varelserna jag någonsin skådat och jag misstänkte starkt att de var något som Hagrid själv hade avlat fram.
Just nu var jag på väg till lektionen i försvar mot svartkonster. Mina böcker var hårt tryckta mot bröstet när jag närmade mig klassrummet med de andra. Vi skyndade oss in och sjönk ner på några platser framför katedern. Jag lade boken på bordet framför mig och betraktade den medan resten av eleverna fyllde på klassrummet. Det var ovanligt tyst för att vara en lektion och spänningen låg i luften som en tät dimma.
Snart hördes Moodys steg i korridoren och han steg in i klassrummet. Det ena ögat var spänt på oss och det andra tittade rakt fram, mot katedern.
"Ni kan stoppa undan de där.", brummade han och satte sig ner vid katedern. "De där böckerna kommer ni inte att behöva."
Jag tittade nervöst runt i klassrummet när jag lade tillbaka böckerna i väskan igen. Alla såg förväntansfulla ut när alla böcker var nerpackade och tystnaden lade sig över klassrummet igen.
Han tog fram en lista och började ropade upp elevernas namn. När det var klart reste han sig upp. Han började prata om vad vi hade jobbat med ifjol. Sen drog han upp ämnet som alla väntade på att han skulle nämna. Förbannelser. Vi skulle arbeta med förbannelser i år.
"Alltså, är det några av er som vet vilka förbannelser som är mest bestraffningsbara enligt trollkarlslagen?"
Flera händer räcktes upp - även min - och väntade på att få svara. Jag märkte att Hermiones och Rons hand också var uppe i luften. Moody pekade på Ron.
"Öh", sade Ron tveksamt. "pappa berättade för mig om en ... kallas den inte Imperiusförbannelsen eller nåt sånt?"
"Jo, visst gör den det.", instämde Moody. Han drog ut katederlådan och tog fram en glasburk, Tre stora, svarta spindlar kravlade runt i den. Ron ryggade tillbaka lite lätt, för om det fanns något han verkligen hatade så var det spindlar. Moody sträckte ner handen i burken och höll upp den i handflatan. Sedan pekade han på den med trollstaven och sade: "Imperio!"
Spindeln tog ett språng ut ur hans hand och började svinga fram och tillbaka som i en trapets, gjorde en baklängesvolt och steppade. Alla skrattade, förutom Moody.
"Ni tycker att det här är roligt?", morrade han. "Skulle ni gilla om jag gjorde det mot er istället?" Skrattet dog ut inom bara några sekunder. Jag svalde. "Total kontroll.", sade Moody lågt.

Jag gick nerför trapporna till uppehållsrummet. Det enda jag hade i tankarna var lektionen vi nyss hade haft. Förutom Imperiusförbannelsen så hade vi gått igenom Cruciatusförbannelsen och ... Avada Kedavra. Jag suckade när jag försökte sudda ut minnena från det bländade gröna ljuset och spindeln som hade dött på fläcken.
Snabbt mumlade jag lösenordet till stenväggen och skyndande mig in till uppehållsrummet. Jag sprang uppför trapporna till flickornas sovsalar, in till min årskurs sovsal, hämtade min spådomsbok och sprang nerför trapporna igen. Bara för att stöta in i någon. Jag tappade boken och den träffade stengolvet med en hög smäll.
"Oj, förlåt, Ella."
Jag tittade upp. Det var Draco.

Fantastiskt!

Oh, lalala. Romans.

AWSOME!

fantastiskt!!!

Jag älskar sättet du skriver på och jag är helt fast i denna nu...
(BEVAKAR STORT!)