Fräls oss ifrån ondo

Ohhh, mystiken tätnar!! Har egentligen inte så mycket att säga om det här kapitlet förutom att det var superbra och jag tycker mer och mer om Mireille för varje mening jag läser Hoppas att veckan går snabbt så att det blir lördag snart igen, jag anar att det kommer börja hända en massa spännande saker och ting inom kort!

Hej på er, alla mina fina läsare, hoppas att allt är bra med er. Nu har jag tyvärr lite tråkiga nyheter som jag måste informera er om.

Jag tänker lägga den här berättelsen på is ett tag, troligen ett ganska bra tag dessutom. Det är jättesvårt för mig att skriva det här, för det känns som om jag sviker er genom att göra såhär nu när ni har börjat komma in i handlingen och lära känna karaktärerna. Samtidigt känns det bra att jag kom fram till det här beslutet innan jag hann lägga upp fler kapitel, på så vis slipper jag åtminstone avbryta mitt i de mer spännande partierna, som skulle ha dykt upp framöver.

Okej, så varför har jag bestämt mig för det här? Det här kommer kanske låta lite själviskt, men helt ärligt är det ett annat skrivprojekt som lockar mer just nu. Det projektet är, i likhet med min förra berättelse When the Night Kills the Day (som ett par av er har läst), någonting som jag har arbetat med i flera år, så det ligger mig väldigt varmt om hjärtat. Nu har det legat och samlat damm i en bortglömd del av min dator en lång tid, men så för en vecka sedan fick jag plötsligt en fruktansvärt stark lust att börja jobba med det igen. Det känns nästan som om det vore en gammal vän, som plötsligt kallar på mig, hur klyschigt det än låter.

Men tro inte att jag kommer glömma bort Mireille. Fastän jag inte har skrivit om henne så länge har jag blivit mycket fäst vid henne, så jag kommer absolut återvända till henne tids nog. Hennes berättelse är en som jag ämnar att avsluta, även om det kommer dröja.

Jag hoppas att ni inte är allt för arga och/eller besvikna på mig. Jag förstår att det här kom lite oväntat, det gjorde det faktiskt för mig också, tro det eller ej. Men ibland händer underliga och oförutsedda saker och det bästa man kan göra är att bara hänga med i svängarna.

Det var ju självklart jättetråkigt att höra men jag är varken arg eller besviken, du bestämmer ju liksom själv vad du väljer att göra på din fritid. du kunde ju inte veta att det skulle bli så här när du började lägga upp berättelsen. Det blir som det blir, sånt är livet Jag ser i alla fall fram emot att få fortsätta läsa om Mireille när det än blir av att du känner för att fortsätta skriva om henne!

men det här andra projektet du pratar om, är det något som du tänker lägga upp på mugglis? För du skriver så fantastiskt awesome och det skulle kännas väldigt tomt här utan att få läsa vad du har kokat ihop varje lördag

Åh tack så mycket för stödet, vad söt du är!

Jag vet inte, känner mig väl lite tveksam inför att lägga upp något nytt efter det här. Vet inte hur många som skulle vara intresserade av att läsa nu när jag har visat mig vara lite av en opålitlig författare.

Så tycker jag inte alls att du ska känna, vill du göra det så gör du det som sagt är ju i varje fall jag alltid intresserad!

Vad mycket som kan hända när man är begravd i läxor ett tag Det är självklart tråkigt att du inte kommer att skriva mer på den här berättelsen på ett tag, men jag vet precis hur du känner. Annat lockar som man vill skriva hellre och då kan man inte göra annat än att följa den impulsen istället

Läst för ett bra tag sedan det sisat kapitlet du lade upp och det var lika bra som allt annat du skrivit Självklart älskar jag det

Du får höra av dig om du lägger upp något annat här på Mugglis Du vet att jag kommer springande för att läsa

Jomen precis, det bara blir så ibland, oavsett om man vill det eller inte. Det är tufft att vara en kreativ själ, eller hur?

Tack, ditt beröm är alltid lika glädjande att läsa!

Hm, kanske rent av slänger upp en prolog redan i morgon, jag får se. Nästan halva den berättelsen är egentligen redan färdigskriven, men det var länge sedan jag skrev den, så den behöver omarbetas en del, vilket jag har satt igång med.

Det är ett heltidsjobb

Du får berätta vad den heter och så, så kommer jag snabb som en blixt Var det typ en fortsättning av din förra berättelse??

Oroa dig inte, jag ska hålla dig underrättad. Nej, det här är någonting helt annat. Ska inte säga för mycket, men den utspelar sig år 1913 i ett alternativt universum där magi existerar. Jag hade faktiskt en del tankar om att skriva en fortsättning på min förra berättelse, men så tyckte jag att avslutningen kändes ganska så slutgiltig och, om jag får säga det själv, perfekt. Så den låter jag vara.

Okej Det låter väldigt intressant
Jag har inget emot att det är slut. Faktiskt. Håller med om att det var perfekt helt enkelt Jag älskade slutet och även att jag saknar karaktärerna och deras olika relationer, så är det nog ett avslutat kapitel (bokmetafor) nu. Men tack för att du delade med dig av den förresten