Rollspel HP, (Privat)

Sheila tog sig ett glas jucie medans hon tuggade på ett äpple och läste i morgondagens The daily prophet. Som vanligt när hon läste försvann hon in i bokstävernas värld och upptäckte tillsist att hon glömt sitt äpple och även tiden. Så hon tog sitt äpple och skyndade till lektionsalen där alla hufflare oxh slytherinare redan var samlade. Hon kastar en hastig blick på Salvador, varför vet hon inte ens så hon sänker blicken och tuggar upp sitt äpple innan McGonagall öppnar och släpper in dem.

De gick in och Salvador satte sig ganska långt bak.
Han fick syn på Sheila när hon kom in i klassrummet.
Hade hennes hår alltid varit så mörkt och intensivt påtagligt?
Han märkte att Edgar intresserat följde hans blick och sedan kollade frågande tillbaka på honom.
Han ryckte på axlarna nonchalant, men lät sedan sin blick åter falla på henne fast mer diskret än innan.

Sheila kände blickarna på sig då hon kom in i klassrummet. Hon såg upp och såg att både Salvador och Edgar såg på henne. Varför såg de på henne? Vad ville de? Salvadors blick kände hon dock med sig då hon satte sig på en ledig plats vid fönstret i klassrumets mitt. Där brukade hon sitta, hon gillade att se ut genom fönstret och försvinna i tankar. Just nu fördes tankarna till Salvadors blick....hans blåa ögon. Hon suckade och drog fram sina böcker och väntade på uppropet och att lektionen skulle börja.

Sheila satt ensam. När han tänkte efter så brukade hon göra det för det mesta.
Undra varför...
Fast varför brydde han sig?
Herregud, han måste verkligen ta sig samman. Så här kunde det inte fortsätta.
Lektionen var slut och alla började plocka ihop sina böcker. Salvador såg Rose och Emma, två tjejer från Slytherin som han båda haft ihop det med några gånger. Han tittade så att McGonagall var upptagen med en elev.
Han knuffade sedan Lionell i sidan och viskade.
"Kolla här."
Han tog sin trollstav och svängde till med den. En vindpust blåste intensivt underfrån och upp på tjejernas uniform.
De skrek till och alla i gänget började asflabba. Flickorna tittade irreterat på dem, fast det märktes att de tyckte om uppmäksamheten. Dom himlade med ögonen och försvann ut genom dörren.
Killarna flabbade fortfarande men Salvadors blick hade än en gång sök sig till Sheila.
Hur hade hon reagerat på något sånt.
Han försökte föreställa sig hur hon skulle himla med ögonen på samma sätt som Rose gjort, men det stäme liksom inte alls...

Sheila såg på killarna och skakade på huvudet åt dem. Eller ja inte åt dem utan åt tjejerna som bara lät det ske, inte gav igen. Det syntes ju till och med att de gillade det.
Hon packade ihop sina saker i väskan och läste igenom läxan de hade fått. Ja, den fick hon ägna sig åt ikväll nu var det dags för örtlära.
Hon kastade en blick på Salvador och hans gäng innan hon försvann ut i korridoren. Hennes blick på dem var både road och en aningen irreterad åt deras sak tidigare de gjort.