Anfallen bakifrån

Näe, det är lugnt. Jag är Mästare över Tålamod

så bra då!

tja hanne

snälla, säg det där via ugglepost!

ok förlåt

Mm, du ska akta dig. Du sysslar med farliga saker, grabben. Ta det inte som om jag är kaxig. Jag är bara på det humöret. Det rusar in post hos mig, det kommer nytt hela tiden och när jag är klar med en sak har det kommit en ny.

haha ok

Jaha, alla ni som väntat tålmodigt:

Kapitel 2.

Jag skrek till! Jag hade precis vaknat och tittat på klockan. Den var fem i tio! Skriket hade väckt Ginny, som sov i samma rum som mig. Hon frågade sömndrucket:
"Va-va-va-vad är det f-frågan om?"
"Jo, det ska jag tala om för dig", fräste jag samtidigt som jag drog på mig kläderna, "klockan är tio! Vi kommer försent!"
Ginny såg sårad ut. Jag ångrade att jag hade skrikit åt henne. Jag hade varit på jättedåligt humör ända sen G.E.T.-examens-resultatet hade kommit. Jag hade inte fått de toppbetyg jag hade velat få. Så här såg pergamentet som en uggla hade kommit med för några veckor sen ut:

Talmagi: U
Förvandlingskonst: U
Trolldryckskonst: U
Trollformellära: U
Trolldomshistoria: Ö
Forntida Runskrift: U
Försvar mot Svartkonster: Ö
Örtlära: Ö
Astronomi: Ö

Jag hade fått fyra Över Förväntan! Inte de toppbetyg jag hade önskat mig. Jag hade heller inte sagt till Ron eller Harry att jag var missnöjd. Ron skulle titta på mig som om jag vore knäpp och Harry skulle helt enkelt inte förstå. På tal om Harry, det fanns en till sak jag inte skulle kunna berätta för honom. Till exempel att jag var kär i honom.

-En timme senare-

Harry, Ron och jag gick genom Hogwartsexpressen för att hitta en ledig kupé. Plötsligt tvärstannade Harry. Jag följde hans blick och såg Draco Malfoy och Blaise Zabini stå och viska. De tystnade tvärt när de såg oss. Vi drog Harry från platsen, men jag kunde svära på att Slytherinarnas blickar brände i min rygg. Jag vände mig snabbt om, och under en halv sekund möttes våra blickar, innan Malfoy och Zabini snabbt vände blicken åt motsatt håll. Jag vände mig mot Harry och Ron för att berätta vad jag hade sett, men Ron skulle säkert inte lyssna, för han höll - av någon anledning - på att hångla med ingen annan än Lavender Brown! Jag bestämde mig för att se arg och sur ut. Allt för att hålla kärleken till Harry hemlig.

Bra? Jag försökte göra det lite längre...det blev ett och ett halvt A-4-papper.

bra kapitel

Bra.