Erics äventyr - Novell (sv)

SUPERBRA!!! En sån diamant vill jag ha...

Haha, det vill man ju.


_____________________________________________________________________
Kap 9
Diamant

Eric kände efter om han fortfarande hade diamanten i handen. Det hade han. Det var en stor diamant. Eric kunde knappt fatta att han levde. Men energin var slut, och han var fortfarande inte riktigt hemma. Han var på väg upp ur gruvan. Då hörde han ett ljud. Det kom från fladdermusen! Den hade han nästan glömt. Den var våt av Erics svett och frös antagligen, för den skakade mycket. Eric värmde den med händerna och blundade.
Han kände hur storvarelsen värmde honom i sina händer. Den visste att han frös.Storvarelsen var snäll. Men fast han hade varnat den, så hade den hackat i sprickan... Sprickan som en gång i tiden hade varit hans hem.
Eric ryckte till och slog upp ögonen. Det där måste varit en dröm. Eller? Han tittade på fladdermuden. Den verkade förstå lika lite som han själv. Allting var så förvirrande. Han tänkte på allt som hade hänt den senaste tiden. Först skrinet. Sen nyckeln. Pergamentet, plattan rösten, grottan, fladdermusen och diamanten. Alltning kändes så, overkligt. Det var det enda ord han kunde beskriva det med. Overkligt. Han smakade på ordet i munnen. Det kändes konstigt. Smått overkligt. Han skrattade lite grand för sig själv. Men sedan tystnade han. Han hade inte sin väska! Han hade nog tappat den i gruvan och... Eric skakade på huvudet. Gruvan hade rasat ihop. Källan till hans liv var borta. För evigt. Nu hade han inte långt till tårarna. Det var först nu Eric insåg hur mycket han saknade gruvan. Det hade inte bara varit källan till hans inkomster, utan också hans andra hem. Tårarna vällde fram. Fladdermusen tittade oförstående på honom.
Sedan mötte han någon som gick på vägen. Först brydde hon sig inte om Eric, men sen ganskade hon honom noga.
- Eric? viskade hon prövande. Kan det verkligen vara du?
Minnen fladdrade plötsligt förbi i Erics hjärna. Han minndes hur det hade varit när mamma läste för honom. Han mindes hennes utseende. Men det kunde väl inte vara hans mamma. Eller? Det kunde det ju faktist vara...
- Mamma? frågade han. Hon nickade och grät. Han kramade henne. Båda grät ordentligt nu, men Eric den här gången av glädje.
- Victoria! Vidar hade kommit ut nu också. Alla tre grät. De gick mot huset. Margareta kom ut nu också.
- Mamma! skrek hon.
- Jag trodde inte att hon skulle komma ihåg dig faktist! Sa Vidar.
- Och föressten, kolla här! sa Eric. Han visade upp diamanten. Alla fyra skrattade lyckligt.

Eric låg i sin säng. När han tänkte på hur det hade varit att sova i gruvan var det här som paradiset. Innan han hade lagt sig hade han också ätit väldigt mycket. Victoria hade berättat vad hon hade gått igenom, och varför hon inte hade kommit hem. Men Eric mindes inte vad hon hade sagt. Diamanten som han hade hittat låg i fyndlådan. Han somnade.
När han vaknade låg han på golvet. Han måste ha ramlat ut ur sängen när han sov. Han tittade efter i fyndlådan om diamanten låg kvar. Det gjorde den.

AZUM!!!

Haha, nu har jag bara en epiolog kvar, men vi får se om det kommer någon uppföljare...

Hoppas det!

Ja, hoppas det...

Epilog


Idag skulle de sälja diamanten. En rik man som de träffat hade erbjudit dem ett högt pris för diamanten. Grisen som de hade köpt för kolen verkade trivas bra tillsammans med de andra grisarna. Solen sken där ute. Det var en fin dag. De hade börjat tänka på att bygga ut, nu när de skulle få så mycket pengar. Victoria hade bakat en tårta dagen innan, som de skulle äta. Margareta var inte sjuk längre. Kort sagt var allting perfekt, förutom det som hade hänt med gruvan. Eric hade fortfarande inte hämtat sig efter chocken som han hade fått när han insåg att den var borta. Vidar hade vaknat nu. Eric gick upp, och tillsammans väckte de Margareta. Hon hade hittat på ett nytt smeknamn åt Eric.
- Eci, måste jag vakna.
- Ja. viskade Eric. Victoria fyller ju år.
- Jag vet inte om hon kommer ihåg det, men överaska henne, det ska vi.
De lyckades med överraskningen, och firade Victoria. Den dagen blev en av de bästa dagarna i Erics liv.

SUPERBRA!!! Synd att den är slut

sorryyy , hade av misstag trykt så att jag inte bevakade.., men bra skrivet!!!

Det gör absolut ingenting. Slutet gott, alting gott.
Jag har börjat på en ny novell som handla om en kille som försvinner in i minecraft.

LÄNKA... MÅSTE LÄSA... Även om jag själv inte spelar...