Saving the royalties. (Privat rollspel)

Isadora är redan där när hon hör Leyas röst.
"Vad har du hittat?" Undrar Isadora och försöker läsa över axeln på Leya. Trots hennes ganska dåliga läskunskaper kan hon ändå läsa: "Gertogh" som rubrik på sidan.

"Gertogh, Gertogh är en stor farlig drake som lever vid de klippiga bergen. Ingen har kommit i närheten av han och hans egendomliga skatt..." börjar jag. Jag tittar upp på Isadora och försöker tyda hennes blick.
"Läs reste du.." Säger jag och lutar mig mot stolstödet.

Isadora ser lite obekväm ut.
"Uhh... okej." Säger Isadora och fortsätter läsa.
"bes-bestående av flera rikens skater. Skatter." Isadora rättar sig själv med en undermedveten irritation. "Gertogh sägs vara öveer hundra år gamal och hans speesialitet är kidnapningar och mord." Fortsätter Isadora och hon måste läst fel ett antal gånger.

Jag puttar lite på boken och ser klotter ned skrivet på bordet:

"Down whit your neardy thing's and stop read this stuped text"

Isadora kan inte läsa det. Hon kan knappt läsa sitt modersmål. Men hon tittar nyfiket på texten.
"Vad står det?" Undrar hon.

"Down whit your neardy thing's and stop read this stuped text... Fast stuped är struket..." Svarar jag.

"Aha..." Isadora har ingen aning om vad det betyder men låtsas som ingenting. "Men... ska vi försöka slåss mot Gertogh?" Undrar hon istället.

Jag spärrar upp ögonen.
"Tänker du ta livet av dig?" Väser jag.
"Vi skulle dö på en gång! Våran familj och så!?"

Isadora suckar.
"Min familj dog för cirka 100 år sedan." Konstaterar hon. "Sedan skulle det inte vara självmord. Vi är häxor och vampyrer! Vi skulle klara oss fint!" Säger Isadora som är lite ivrig. "Dessutom om vi går dit båda två skulle vi ju kunna hålla koll på varandra och dela på skatten. Riddarna som gick och dog var ju idiotiska nog att gå dit alldeles ensamma eftersom de ville ha äran själva." Fortsätter hon.

Jag nickar.
"Du är smart du Isa " Jag ler.
"Vi åker imorgon..."