Ni som skriver..

Har tänkt fråga vad som sker och händer, särskilt efter ens bok blivit antagen (heter det antagen? o.0). Är väldigt nyfiken.
Please, tell us!

Alltså fan.

Jag är helt jävla fast. Har insett (väldigt länge) att en del av mitt bokprojekt inte håller så jag måste tänka om typ.. the whole main quest. Gah.

But hey.. if it doesn't challenge you, it doesn't change you.
Time to start writing, I guess..

Jag skrev på nån sida sen om min vän som retade mig för hur knäpp jag var som hade en gubbe i huvudet som pratade med sina möbler (en karaktär i min trilogi som jag berättade om för honom), jag tolkade det lite som att han inte förstod det här med att vara författare, eller wannabe-författare eller vad jag nu vågar kalla mig... att han avfärdade mitt djupgående och seriösa karaktärsarbete som "en gubbe i huvudet"...

Men sen bara någon vecka senare så kom han hem helt exalterad och sa att han fått världens bästa idé och så började han berätta om att han ville börja skriva och att han kommit på karaktärer som han berättade om och lite vad han hade för tankar och budskap med berättelsen han ville skriva, det riktigt lyste om honom! Jag vill inte vara så självgod att jag tror att jag inspirerat honom, kanske delvis, men han kanske förstår mig på ett nytt sätt nu

Tänkte svara på första frågan.
Det roligaste är nog att man kan komma ut från sitt vardagliga liv och skapa en fantasi värld. Jag känner att i den lilla världen kan jag skapa någonting nytt. Jag tror jag började skriva för ja.. Ett år sedan kanske. Det var nog Harry Potter som fick mig att börja skriva. Att man kan beskriva vad som händer så bra att någon kan följa berättelsen och förstå skapa egna tankar. Det är nog som en egen hobby även om jag inte har bästa tålamodet och ibland får några skrivarryck
Haha, och det roligaste är nog att folk löser det och VILL läsa mer. Att det man skriver kan uppskattas.

Kom över den här länken, if Jane Austen received feedback from some guy in a writing workshop, och tyckte att den var lite kul att läsa.

Har ni andra också upplevt det? Att andra kommer och påpekar hur ni ska ändra och vrida på saker och ting ni har skrivit? (Nu vänder jag mig egentligen främst till er andra som brukar be om konstruktiv kritik och så.)
För jag menar, att få konstruktiv kritik är ju en grej - att få tips och råd om hur man kan framföra något bättre och mer effektfullt (om man har bett om hjälp) kan ju vara riktigt hjälpsamt. Däremot tycker jag det är helt bisarrt när folk ska börja ändra en massa i själva storyn. Skriv en egen jävla bok, liksom.

Egentligen tror jag att det är mycket därför många (blivande) författare faller i skrivandet och ger upp - för att de fokuserar alltför mycket på hur och vad de tror att andra vill att de ska skriva.
Jag tror verkligen man vinner på att bara (eller åtminstone i allra första hand) skriva för sin egen skull.
Allt annat är liksom bonus.

Kattuggla

Ja, som Neil Gaiman sagt: "when people tell you something’s wrong or doesn’t work for them, they are almost always right. When they tell you exactly what they think is wrong and how to fix it, they are almost always wrong.” Det ligger mycket i det, för även om man kanske kan sin story bättre än någon annan betyder det inte att man vet vad som är bäst för den. Det är därför man behöver kritik och någon som hjälper en, men man kan samtidigt inte ta åt sig av alla råd man får för då kommer man inte någonstans heller.

Och när folk bara försöker hjälpa till helt oombett kan vara skitstörigt. När jag i november berättade för en arbetskamrat att jag skrev en berättelse om en hemsökt bergochdalbana (efter att hon frågat varför jag knappade så hårt på tangentbordet och vad berättelse handlade om) svarade hon "det låter bra, men det borde vara ett pariserhjul. Det är läskigare". Jag ba ...........

Håller med om att många fokuserar allt för mycket på utgivandet! Skrivandet i sig måste ju vara det som är roligt, man kan inte bara göra det för att man längtar efter en färdig bok i handen. För att dra ännu en löpningsparallell så kommer du inte ta dig igenom ett maraton om du bara tänker på hur det är att komma i mål, då måste trivas under resten av de 42 kilometerna också.

Ellociraptor

Jag håller verkligen med. Jag tar gärna emot hjälp, men inte om det handlar om att vända och vrida på hela handlingen för att det ska passa den enskilda personen ifråga. För vad är meningen med att skriva om man inte skriver det man verkligen vill skriva? Det är ju där tjusningen ligger.

Att få en färdig bok i handen är ju verkligen drömmen med stort D för många, (även för mig), men det är ju just det författarskap handlar om; vägen dit.

- - - - -

Side note:

Fan vad jag älskar att sätta mig ner och läsa igenom mitt gamla manus, hitta hutlöst många fel och saker som kan förbättras och inse hur mycket man har utvecklats på bara något år.
Här skall redigeras!

Kolla vad jag haar:



Yes, det ÄR äntligen mitt eget exemplar av Chrisslys bok!! Som egentligen inte släpps förrän nästa fredag. SÅÅ taggad på att läsa.

Gällande budskap i böcker:
Tänker ni mycket på när ni skriver vilket budskap som boken förmedlar/skriver medvetet för att meddela ett speciellt budskap/allmänna tankar om budskap i böcker?

Själv är jag inne i en period när jag tänker väldigt mycket på könsnormer och hur jag omedvetet lever upp till dem i min bok. Men jag vill inte att det ska vara så, så jag ändrar små saker i storyn på grund av detta tänk.
Jag vill också så gärna förmedla ett budskap om hur viktigt jag tycker det är med ett jämställt och jämlikt samhälle och vet inte om jag ska baka in det i den berättelse jag håller på med nu eller spara det till en framtida story.
Jag har märkt att jag mer och mer skriver jag, förutom för att jag tycker om det, också för att jag har så mycket jag vill berätta och så mycket i samhället jag vill påverka. Jag vill göra något gott som människa och jag vill göra det genom att skriva.
Words make differense, words changes the world.

Är det förresten nån som är sugen på ett eget ex av boken (som släpps om en vecka)? Jag har en utlottning på min blogg, kolla in!