Efter Hogwarts (rollspel)

jag såg på träningen och log, de var verkligen duktiga och det måste vara ganska kul att ha quidditchspelare som jobb. jag log när mina vänner kom upp till oss
"Vilka är de där personerna?" frågade Mina
"Det är våra barn" sa Ginny glatt och Mina såg hoppfullt på mig
"det vore en ära" sa jag och nickade glatt
"Det kommer bli så roligt" sa Ginny och log stort
"Ja det komemr det, ska vi åka då?"

(Hugo o Rose är väll Hermiones o Rons barn? och har de verkligen fått båda redan? jag menar det har ju bara gått tre år )

- Ja, kom då James och Harry är hemma, sa Ginny glatt och vi transfererade oss till deras hus.
Det var ett litet gult hus omgärdad av en trädgård full med tomtenissar.
- Vad fint ni bor, sa jag och vi gick in i huset.


(James, Albus och Lily har de, men de är nog inte födda än alla tre, kanske bara James? )

(ja vi säger det :p lättast så :p fast frågan är om James ens är född? eftersom i så fall borde han inte vara så mkt yngre än Teddy )

Jag såg på huset och log och vi steg in
"Vi fick gäster" ropade Ginny till Harry som kom ut i ett köksförkläde och nickade åt Laura och såg sedan på mig och tappade stekspaden
"Jag hoppas du tvättar den innan du fortsätter laga maten" sa jag lite roat ochhan bara stirrade på mig
"Cara?" sa han förvirrat och jag nickade och han hämtade sig och gav mig en varm broderlig kram
"Jag trodde du hade dött, jag bara väntade att din dödsannons skulle komma upp i tidningen" sa han och jag log
"Tack för det, har du verkligen så lite tro på mig?" sa jag roat och han började stamma fram ett svar
"Jag bara skojade, nej jag behövde en paus från alla bara men så sprang jag på Laura och ja jag kunde inte längre gömma mig." sa jag lätt och han nickade och såg sedan på Mina
"Och vem har vi här?" sa han och satte sig ner på huk
"Det här är Mina" sa jag och hon log glatt och såg på honom
"Jag antar att hon är din och Simons?" sa Harry och såg på mig och jag nickade lite sorgset
"Förlåt Cara jag menade inte" sa han och såg på mig
"Det gör inget, hon är den bästa pressent jag kunde fått av honom" sa jag och log mot deras son
"Jag antar att det här är James?" sa jag och såg på pojken
"Ja det här är James" sa han och Mina såg på honom och log
"Han verkar snäll" sa hon till mig och jag såg på henne
"Du får väll ta reda på det" sa jag och hon gick för att prata med honom
"Men hur är det med dig? du måste berätta allt som hänt" sa Harry glatt och jag såg på honom
"Allt?" skrattade jag och berättade allt som jag sagt till Laura, varför jag lämnat allt och alla, vad jag gjort under tiden och vad jag gjorde nu och Hary nickade
"Jag är ledsen över hur det gick" sa han lite sorgset
"Jag visste att han skulle dö så fort jag förstörde medaljongen men jag hade inget val" suckade jag och Harry la tröstande armen runt mig
"Jag är glad att du gjorde" sa han tacksamt och jag log
"Ja det var för det bästa även om jag saknar dem" sa jag sorgset
"Jag förstår det och jag är ledsen över Snape" sa han och jag nickade och en tår föll ner för kinden
"Han har det bättre nu" var alt jag svarade och Harry nickade
"Så vem är hungrig?" frågade han och såg på oss

(Tror inte det när du säger det, men nu är det så )

- Att du ens frågar Harry, jag är jämt hungrig, sa jag och log det var alltid lika kul att se Harry i förkläde.
Harry flinade åt mig och gick tillbaka in i köket.
- James visa tjejerna ditt rum tills maten är klar, sa Ginny glatt och de sprang iväg.
Vi satte oss i köket och väntade på maten.
Jag såg på Harry, tänk att hade varit sådan som han var förr.
Och nu var han far och stod i köket med förkläde och laga mat, det var komiskt, tänkte jag med ett flin.
- Nå, hur gick det på träningen idag då?
- Super, vi kommer nog kunna ta oss till elitserien nu när Laura är med, sa Ginny glatt.
- Vad, härligt, sa Harry.
- Men du kommer väll imorgon? Jag vill inte missta en av mina bästa Aurorer och Ron skulle nog sakna dig, sa Harry.
- Nej, självklart så kommer jag, jag jobbar dubbelt och Ron måste j få hänge uppochner, sa jag med ett skratt och de andra instämde.

jag skrattde med mina vänner och var så glad över att umgås med dem
"Tänk jag har fortfarande svårt att tro att vi är vuxna" sa jag roat
"Ja men du växer väll aldrig upp" sa Harry och såg roat på mig
"Det är sant, men och vi säger att jag inte är lika mycket barn som förr. jag menar vi har jobb, familj och barn" skrattade jag och log
"Och hur lyckades du bli chef? jag menar så tjockskallig som du är" sa jag roat och Ginny skrattade och Harry gav mig en blick
"Hur lyckas du ha en egen tidning? du som är så..." han kom inte på något och jag skrattade
"Svårt att komma på något elakt att säga? du aldrig varit bra på det" skrattade jag och han log
"Kommer ni på lördag då?" frågade Ginny
"Klart vi gör" svarade jag och log
"Jag undrar vem det är som har det?" sa Harry fundersamt och jag log lite mystiskt
"Ja jag har också undrat det, har inte du Laura?"

- Har ingen aning, kanske från Minerva som vill samla ihop alla gammla elever, sa jag och log.
- Jag skulle vilja besöka Hogwarts igen, sa Ginny drömmande.
- Jag med, men mycket måst ju vara förändrat, jag mena halva slotter höll ju på att rasa in under kriget, sa jag fundersamt.
- Ja det har du rätt i, men vi kunde ju åka dit i förvändning att vi ska hälsa på Neville, sa Harry och log.
- Vilken toppenidé, sa Ginny och kysste Harry.
- Vad säger ni?, sa hon och vände sig om.
- För mig funkar det utmärkt, vad säger du Cara?, sa jag vänd mot henne.

jag log lite och undrade vad de skulle säga om de visste att det var jag som skickat inbjudningarna och sedan när de nämnde Hogwarts drömde jag mig bort tills Laura pratade med mig och jag såg på henne och nickade svagt
"Ja jag hade velat se hur det ser ut och minnas allt som hände där..." sa jag och log först när jag tänkte på allt roligt och slutade sedan när de sorgliga minnen kom
"Jag är lite avundsjuk på Neville som får vara på slottet jämt" sa jag och log, det måste vara underbart att få gå runt i alla korridorer och minnas allt somhände där. jag såg på de andra och la huvudet på sned
"Har ni varit där alla sedan, ja ni vet?"

- Bra då säger vi det, vi tar och hälsar på Neville efter maten, sa Ginny glatt men hon skakade sedan på huvudet.
- Nej vi har inte varit fär sen kriget, sa hon.
- Nej inte jag heller, det är lite tråkigt, sa jag med en suck.
Harry börjafe duka fram fisk och ris och ropade ner barnen och vi satte oss alla ner och började att äta.
- Var det kul i James rum?, sa han vänd mot Mina och log.

jag nickade och såg på mina vänner och försökte att le. det skulle vara svårt att komma tillbaka till skolan och snart kom barnen och jag log
"Ja det var det. mamma han har också en kvast" sa Mina och log
"Ja Harry gillar att flyga med" sa jag och log åt honom
"Jag vill också ha en" sa Mina glatt och tog i mot maten Harry gav henne
"Jag trodde inte du gillade att flyga" skrattade jag lätt och hon såg på mig
"Nu gör jag det" sa hon glatt
"Jag antar att det är erat fel" sa jag och såg på Laura och Ginny som bara skrattade
"Jag ska se om jag kan ge dig en" sa jag lätt
"Om du inte har råd kan jag köpa ut en" sa Harry lika vänligt som vanligt
"Jag har mer än jag behöver, jag menar jag har ju både pappas, Bellas, Severus och Simons pengar, jag skulle kunna köpa ett helt land" skrattade jag "Jag tänkte mer på att jag skulle se om jag hinner"
jag tog en tugga av maten och log mot Harry
"Du kan fortfarande laga mat" sa jag och han nickade och jag åt upp utan att säga något mer
"Mina vi ska åka tillbaka till Hogwarts sen" sa jag mjukt till henne och hon såg på mig
"Ska jag redan börja skolan?" sa hon oförstående och jag kunde inte låta bli att skratta
"Nej, jag vill inte att skola ska rasa igen. vi ska bara besöka den" sa jag lätt och såg på den andra och väntade på att de skulle bli klara

Vi åt klart och lämnade köket och klädde på oss ytterkläderna.
Sen så tog jag tvillingarna i handen, Cara tog Mina och Ginny och Harry tog James och vi transfererade oss utanför grindaran på Hogwarts.
- Jag skickade en uggla till Neville så han dyker nog upp vilken minut som helst, sa Harry glatt.
Och mycket riktigt snart såg vi en gestalt som öppnade de stora grindarna och det var Neville.
- Hej Neville, sa jag glatt och kramade honom.
- Hej, och hej Cara det var inte igår, sa han och log mot henne.