Vi som är osäkra på om vi är kära och på om våra eventuella förälskelser gillar oss tillbaka och är allmänt förvirrade

om han berätta de så var de väldigt taskigt! Men bara för att den killen påminner om honom så betyder det inte att han kommer göra likadant. Lär känna alla lite mer och se vem du gillar mest!

men jag vågar inte komma nära kille nr 2 för han är lite tuffare men jag känner ju kille 1 bra eftersom på mondagar går vi tillsammans mot kulturskolan...

Du kanske ska vänta lite och inte satsa på någon av dem tills du rett ut dina känslor lite? ^^

kanske...

Alltså...
Jag saknar kärleken. Jag vill bara vara kär, och därför är jag förvirrad gällande huruvida jag är kär i en tjej eller inte, för det kan mycket väl vara så att jag bara är 'kär i kärleken'.

förstår sååååå mycket vad du menar! wait and see?

Jag förstår också VERKLIGEN vad du menar. Men det brukar utkristalliseras rätt fort, så genom att bara vänta lär du få reda på hur det i själva verket ligger till.

Ja, jag antar det c:

Jag har varit kär i honom i ett år. I mars det här året frågade jag om hans kik och han gav mig det. Vi chattade ett tag, och två veckor senare frågade han chans. Det visade sig att vi hade varit kära i varandra utan att vi visste om det! Jag svarade ja och jag har absolut inte ångrat det ♥
Innan vi blev ihop var jag blyg när han var i närheten (särskilt på fotbollsplanen, det hade aldrig hänt förut), och jag ville verkligen fråga chans. En dag skrev jag det på en lapp och lade i hans bänk, men han råkade slänga det tillsammans med ett klotterpapper. Jag blev rätt ledsen då jag äntligen vågat, men jag vågade inte igen.

Du är underbar, Alex. Jag älskar dig av hela mitt hjärta ♥3

Men herre Gud...
Jag borde verkligen inte känna såhär... Jag tror att jag faller för en kille jag aldrig träffat... För jag kan inte sluta le när jag skriver med honom, och han får mig att bli glad och är så sjukt gullig mot mig... Han försöker muntra upp mig när jag är ledsen, han "lyssnar" på mig när jag behöver någon som gör det och han säger så snälla saker till mig. Han gav mig min första riktiga komplimang... Jag det sista låter sjukt fånigt men ändå... Jag står inte ut... För jag borde inte känna så för honom, han skulle kunna ljuga om allt, sin ålder, sitt namn, hur han ser ut och jag bara vet inte vad jag gör, eller vad jag borde göra...