Den onämnda magiska trekampen (SV)

Jättebra!!!!!!! SuperAwesomeSuperDuperFantastiskJätteBra!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Jätte mysigt och bra kapitel! Gillar hur Gabryella och Remus är så ärliga mot Varandra och hur kommer Sirius reagera? Men ser fram emot att läsa det

Hej, nu ska ni få kapitel 37, men det är rätt kort för att kapitel 38 (som inte är färdigskriven) är ganska långt...

Men har funderat över en grej... har jag tappat läsare för får inte så lika många kommentarer längre, men om ni finns där kan ni väl åtminstone lämna en kommentar så att jag vet om jag ska fortsätta skriva på denna...

aja nog om det här kommer kapitlet!

Kram!

Kapitel 37 Idioti kan vara tillfälligt(Remus perspektiv)

Alla frågor mina vänner hade om kvällen var rätt underhållande eftersom inget speciellt hade hänt förutom att jag fått en ny vän, men skulle James, Sirius och Peter tro på mig? Inte för en knuting. De krävde veta allt som vi gjorde och när jag sagt allt förutom om Gabryellas fjäderproblem.
- Så inget hände? Säger James besviket medan Sirius ser lättad ut.
- Precis, vi bara pratade om vardagliga grejer fast, svarar jag och funderar om jag borde berätta för dem att Gabryella vet om varulvsgrejen.
- Vadå? Frågar Sirius hårt.
- Hon vet om att jag är varulv, säger jag tveksamt och mina vänner ser förskräckt på mig.
- Berättade du för henne? Vrålar alla tre samtidigt.
- Nej, hon listade ut det själv, men hon kommer hålla tyst om det! Försäkrar jag men de ser skeptiskt på mig, men bestämmer sig för att lita på mig.

När jag förklarat ännu en gång för Sirius att jag såg Gabryella som en vän och att han inte behövde oroa sig att jag skulle ’’stjäla hans livskärlek’’, så la vi oss i våra sängar och Peters snarkningar blev högre och högre och mina ögonlock tyngre och tyngre.
Morgonen var seg som vanligt, men vi blev klara i tid och gick för att äta frukost vid klockan åtta. På vägen till stora salen var som vanligt: James och Sirius mobbar Slytherinare och lyssnar inte när jag säger till dem så jag låtsas som att de är luft.
När vi äntligen kommit till den stora salen och fått sällskap av Kelsey och Alice, som börjat se ut som en mörkhårig kopia av Kelsey, mötte vi på Lily och Gabryella.
- Hej, säger jag och ler mot de båda.
- Hej, svarar Gabryella och ler. Lily ler mot mig, men vänder snabbt blicken framåt när James öppnar munnen.

På vägen mot Gryffindorbordet hör jag Sirius muttra tyst till James: ¨det var faktiskt vi som räddade hennes syster ¨. Mitt humör sjunker och under tiden vi äter sitter jag tyst för mig själv även om Alice och James försöker prata med mig, men jag kommer bara med korta svar så snart ger de upp. På väg till örtläran börjar Sirius prata med mig, men jag blev bara irriterad på honom.
- Men nu när du är vän med Krum kan väl du berätta något om mig! Säger han nöjt.
- Visst, säger jag och han skiner upp som en sol.
- Tack Måntand! Säger han och dunkar mig i ryggen och springer fram till Alice och Kelsey och de skrattar åt något han sa.

Om han inte började bete sig visste jag exakt vad jag skulle säga till Gabryella: att han inte var värd någons uppmärksamhet och att hon borde vara med någon som förtjänade henne. Men jag visste att Sirius inte var en hemsk människa, inte James heller, de blev bara idioter när tjejer var i närheten och om dem bara var sig själva skulle de få vilken tjej som helst och inte behöva ha någon som Kelsey.

Dagen gick alldeles för långsamt så när jag den var slut bestämde jag mig för att jag behövde få komma ifrån mina vänner ett tag och gick raka vägen dit de aldrig skulle leta efter mig, Astronomitornet.

AWESOME kapitel!

Jättebra! Awesome vad bra kapitel!

Jätte bra Katta ♥

Super bra!!

bra!

När kommer kapitel 38? ♥

Jätte bra kapitel! Ser fram emot kapitel 38 c:


Bara så du vet så läser jag varje gång jag loggar in din lilla hippogriff katta♥