Efter Hogwarts (rollspel)

"Ja det är ju en bra ide. fast o andra sidan betyder det ju inte att han svarar mig" suckade jag och log sedan. "Jag skrev en artikel om de nya kvastarna, och jag måste tacka dig du har gett mig två av mina artiklar det senaste." sa jag och log stort
"Jag funderar på vad jag ska laga för mat, några förslag?"

- Bättre att du skriver till honom själv då, han kan ju inte vara sur än kan man hoppas, sa jag och log.
- Ingen orsak, skriv om träningen, så får du ännu mer senaste nytt.
Sen så ska jag till Aurorkontoret i morgon, Harry är ju chef där.
Vet inte vad han ville, men vill du med så är det bara att komma.
Men då får vi lämna barnen på dagis, sa jag glatt.
- Funderar du på att laga met i mitt kök?, sa jag och skrattade.
- Ja, varför inte? Gör vad du vill mitt kök står till ditt förfogande, sa jag glatt och bugade mig för henne.

"Ja det är nog det, fast Draco kan vara väldigt tjurig, så man vet aldrig" suckade jag men log sedan
"Ja det hade varit kul att träffa Harry igen och är verkligen inte förvånad över att han är chef" sa jag vänligt "Och ja jag tänker inte ta med Mina till ministeriet. jag tycker vi överraksar Harry och inte säger att jag ska med?"
jag såg sedan på köket
"Det var inte så jag menade Laura, jag funderade till festen men visst jag kan väll slänga ihop en tidig lunch" skrattde jag och började laga ris-curry-kyckling och log sedan när jag var klar "Ska vi äta upp allt själv eller fråga barnen?" skrattade jag

- Japp överaskning låter som en toppenidé, sa jag och log stort.
- Till festen kan vi väll grilla eller nått, sa jag med ett flin.
- Du måste göra nån förstorings förtrållning på din lägenhet så vi får plats allihopa, jag hjälper dig gärna att förbereda festen om du vill?, sa jag och log.
- Vi får väll se, sa jag och ropade på barnen och de kom neråkande för ledstången till trappan och kom glatt inhoppande i köket.

"Ja, det kommer bli toppen att träffa Harry igen" sa jag glatt "Och grilla låter toppen"
"Menar du att min lägenhet är liten?" sa jag förelämpat och tänkte på fyran men log sedan "Jag tar gäran imot din hjälp, du och Dean kan ju komma förbi tidigare om ni kan?"
jag log när barnen kom in
"Mamma har lagat ris-curry-kyckling" sa Mina glatt och jag log
"Ät inte upp allt själv bara" skrattade jag och la upp mat på deras tallrikar och log glatt åt min dotter, glad äver att hon hade fått lika bra vänner som jag har.
"Ni kommer älska det här" sa Mina till sina vänner
"Ja det är bara att hugga in" sa jag och tog lite mat och en tugga och såg sedan på de andra

- Det beror väll på hur många som kommer, kommer alla vi kände blir lägenheten defenitivt för liten, men kommer bara vissa så duger den, sa jag och log när ungarna kom ner.
Sabrina och Gabriella började hugga in på maten och likaså gjorde jag.
- Den är underbar Cara, sa jag och log.
- Du är mycket bättre på att laga mat än jag, och tvillingarna nickade instämmande.
- Så dålig är jag inte, men Dean är bättre så då blir det oftast att han lagar, sa jag glatt och åt mer mat.

"Det är sant men jag tar heller det säkra före det osäkra" sa jag och log och kände hur glad jag blev när de lade maten
"Jag sa ju det" sa Mina stolt och jag himlade med ögonen och såg sedan på tvillingarna
"Ni ska vara snäll mot er mamma. alla kan inte laga mat, men er mor kan mycket annat" sa jag vänligt "Och jag kunde inte heller först, Severus lärde mig när jag blev 17 och bodde hemma hos honom för att jag var arg på pappa" skrattade jag och tänkte på hur arg jag hade varit på pappa för att han dödade Dumbledore, eller att han gav orden, Severus hade ju inte kunnat göra något för att stoppa det. det kändes som ett så töntigt bråk, jag visste ju egentligen att pappa skulle försöka göra sig av med vår gamla rektor, jag skakade på huvudet
"Vad tänker du på, mamma?" sa Mina och jag såg in i henens gåra ögon
"Gamla minnen bara" sa jag och log lätt och tog sedan en tugga till

Jag såg på Cara, ibland kunde jag läsa henne som en öppenbok och ibland som nu kunde jag bara ana vad hon tänkte.
Det var nästan som om jag kunde legerimering men jag vissta att det var för att jag kände henne så väl.
Vi hade ätit klart och jag tog fram jordgbbar och glass ur kylskåpet.
Kolla vad jag har hittat i vårt jordgubbsland, sa jag och log åt ungarnas jubel.

jag mötte Laurs blcik men sa inget, hon kände mig och jag behövde inte säga något. jag visste inte om jag skulle vara glad över det eller inte. Mina såg på jordgubbarna med stora ögon och jag log åt henne
"Ja hon älskar jordgubbar precis om sin far" skrattade jag och tackade nej när Laura erbjöd mig bären och tog bara lite glass.
"Förresten vet du vad Harry gjorde emd dödsrelikerna?" frågade jag nyfiket

- Han behållde manteln såklart, tror att någon av hans barn ska få ärva den.
Fläderstaven gav han tillbaka till Dumbledore.
Och uppståndelsestenen tror jag att han tappa eller nått, sa jag med fundersam min.
- Föresten får du träffa Ron också imorgon, vi jabbar tillsammans, sa jag glatt och började äta jordgubbarna med fart.