Den onämnda magiska trekampen (SV)

Joyeux noël ♥

Jättebra !

Hej, hoppas ni hade en as grym dag i går! jag hade det väldigt mysig med min familj och släktingar. eftersom jag har lovat att vara mer aktiv med kapitel får jag väl hålla löftet och ge er ett här och nu! och senare kanske det kommer mer!

Här är kapitel 35, hoppas ni gillar det och kom med era syn punkter!

Kapitel 35 Belöning och engelska lektioner (Remus perspektiv)

- Ja, ja, ja! Vrålar Sirius och hjular runt några varv, medan vi roat ser på honom.
- Sluta skrika din idiot! Skrattar James och knuffar till Sirius.
Vi gick skrattandes och retandes tillbaks mot slottet.
- Fenixfjäder, säger jag tydligt när vi kommit fram till porträttet med den tjocka damen som släppte in oss.

Vi gick in i det tomma uppehållsrummet och in i sovsalen där vi låg vakna och skrattade och skämtade med varandra ända tills klockan var halv fyra på morgonen och Peter somnat på golvet och vi bestämde oss för att det var dags att lägga sig.

Klockan halv sju ringde min väckarklocka, eftersom Sirius tagit sönder sin och James, fick jag väcka dem och Peter som fortfarande låg på golvet och sov.
- Killar, vakna! Ropar jag och James vaknar, men Peter och Sirius fortsätter sova.
- Tramptass, vakna! Säger James och ruskar om Sirius och får en smäll på armen av sin bästa vän.
- Stick! Muttrar Sirius och James börjar droppa vatten på honom med staven.

Jag går fram till Peter och ruskar till honom så att han vaknar.
- V-v-vad är det f-f-frågan om? Frågar han sömnigt.
- Vi måste gå upp. Skola du vet, svarar jag och börjar klä på mig.

Efter en kvart är jag färdig medan James droppar vatten på en ilsken Sirius och Peter håller på att klä på sig.
- Nä nu jävlar! Skriker Sirius och hoppar upp ur sängen och börjar jaga James genom hela rummet och ut till uppehållsrummet.

Jag börjar skratta och ställer mig vid dörröppningen för att se mina vänner skämma ut sig för alla Gryffindorare. Sirius endast klädd i ett par svarta kalsonger och James i ett par mörkblåa kalsonger och en svart t-shirt.

När Sirius får tag i James inser de båda hur de är klädda men i stället för att bli generade ler de bara stort.
- Nu har ni fått se två levande konstverk, men showen är slut, säger James och bugar sig inför ett jublande Gryffindorsuppehållsrum.
- Fast Evans verka vara rätt nöjd med utsikten, säger Sirius och pekar upp mot en av trapporna där Lily klädd i morgonrock står lutad mot räcket och ler, men vänder sig sedan om och börjar skratta och Krum kommer fram till räcket färdig klädd och sminkad och börjar le men gå sedan i väg.

James och Sirius stod kvar mitt inne i uppehållsrummet och märkte inte av att Mcgonnagall kom in i rummet och såg upp och ner på dem.
- Mr. Potter och Mr. Black, ni funderar inte att ta på er något anständigt? Frågar hon skeptiskt.
- Stör detta professorn? Frågar Sirius och han och James poserar.
- Kom till mitt kontor tillsammans med Mr. Lupin och Mr. Pettigrew, säger hon kort och går sin väg.

Nu var vi i klistret, men av vad? Jag gick upp för att berätta för Peter som stod färdigklädd och beredd att gå ut.
- McGonagall vill träffa oss, förklarar jag och tar min väska med mina skolgrejer.
- Varför? Frågar Peter förskräckt.
- Fråga Tagghorn och Tramptass, svarar jag.

James och Sirius kom in efter några minuter och skyndade sig med att klä på sig och packa ner sina böcker i väskorna. Efter en halv timme var vi färdiga och beredda att gå till McGonnagalls kontor.

Efter en komplicerad väg till kontoret och James och Sirius bråkat med ett par Slytherinare var vi framme vid McGonnagalls kontor. Vi knackade på och dörren öppnades snabbt. Mcgonnagall satt vid sitt bord och framför fanns det sju stolar.

- Välkomna, sätt er ner, säger hon
- Vilka fler är det som ska komma? frågar James och tittar på stolarna bredvid Sirius
- Det får ni se, svarar hon och ett par knackningar hörs på dörren och den öppnas.

In kommer Lily, Gabryella Krum och hennes lillasyster Aurora. Aurora rodnar kraftigt av synen av oss och Gabryella ler åt sin syster och sedan mot oss när de sätter sig vid de lediga stolarna. Sirius rätar på sig så han sitter rakryggad när Gabryella tar stolen jämte honom.

- Ja, då så Miss Krum, säger McGonagall och gör en gest åt Gabryella att prata.
- Ni räddade min syster, så ni ska få en belöning var, säger Gabryella och tar fram fyra skin påsar och räcker oss en varsin, men James börjar protestera.
- Nej! Det var inget för vem som helst hade gjort samma sak, säger han och räcker tillbaks påsen.
- Jag vet, men det var ni som gjorde det, svara Gabryella och ger tillbaks den och Sirius öppnar sin och tappar hakan.
- Hur mycket är det här i? Frågar han högt.
- 1000 galleoner, svarar Gabryella som ingenting och jag tappar påsen i golvet av chocken.
- Det kan jag inte ta emot, säger James och räcker tillbaks påsen.
- Ta ni inte emot det så slänger jag det i elden, säger Gabryella smått irriterat och tar inte emot påsen av James.
- Men…, försöker jag men får en dödande blick av Gabryella.
- Var det något mer Ms. Krum? Frågar Mcgonnagall.
- Ja, jag har pratat med mina syskon och rektor, även Dumbledores åsikt om att Aurora borde lära sig prata engelska och Dumbledore tycker att du ska hjälpa mig att lära henne engelska, säger Gabryella och pekar på mig och jag blir mållös.
- Jag? Frågar jag förvånat.
- Ja, du Remus Lupin, säger hon och ler.
- Jag kan hjälpa dig Gaby om du behöver hjälp, säger Lily.

- Du har ändå så mycket att tänka på Lily så det är lugnt, dessutom rekommenderade Dumbledore Remus, svara Gabryella och Lily ser förvånad ut vilket gör att James och Sirius börjar skratta tyst.

- Om Dumbledore insisterar, säger jag förbryllat och Gabryella ser nöjd ut.
- När har du tid? Frågar hon.
- När som, svarar jag.
- I kväll? Jag vill börja så tidigt som möjligt, förklarar hon.
- Var och vilken tid?

Jättebra!!!!!! God Jul!!!

Jätte roligt kapitel! xD dog en liten stund... Men keep on writing! ♥

Jag har bestämt mig för att ta en paus med detta fram tills 1 Januari för jag vill hinna skriva ett tag framöver på ett annat projekt jag har, men jag lovar att skriva på denna med så oroa er inte och en 1 Jan ska ni få en bomb av kapitel (hoppas jag xD)


Kram: Katta

Okej

Vet att det fortfarande är 2012 , men vi kör ändå: HAPPY FUCKING NEW YEAR MUGGLES! ♥

EYYY inga nya kapitel? :O♥


BTW BONNE ANNÈE: GOTT NYTT ÅR :*

Hej, detta kapitel dröjde ett tag och det ber jag om ursäkt för. Hoppas ni gillar det och kom med era synpunkter om det

Kapitel 36 första lektionen (Gabryellas perspektiv)

- Gabryella, tänk om han inte tycker om mig och inte vill lära mig? Viskar min oroliga lillasyster.
- Det är klart han kommer tycka om dig, vem gör inte det? Och om han inte vill lära vidare dig gör jag det själv, svarar jag lugnt.
- Okej, är engelska svårt?
- Nejdå, det ända problemet är uttalet, men det lär du dig, svarar jag vänligt.

Lilla Aurora som var så nervös att jag kunde nästan höra hennes hjärta bulta innanför bröstkorgen på henne när hon öppnade dörren som ledde in till biblioteket där vi skulle ha hennes första lektion i engelska tillsammans med varulven Remus Lupin.

Han hade såklart ingen aning om att jag visste vad han var, men det var lätt att genomskåda honom och hans vänner. Faktiskt visste Aurora, Ritané och Pasha också om detta, men som sagt det var inte svårt att inte genomskåda honom. Dessutom, som gnizzlare kände jag av andra magiska väsen om de fanns i närheten även om de inte var förvandlings period för någon av oss.

Dumbledore och Karkaroff hade sett till att vi skulle få ha hela biblioteket för oss själva i kväll och de andra kvällarna i skulle hålla en lektion. Jag och Aurora var där innan Remus, så vi satte oss ner vid ett av borden nära fönsterna och väntade. Jag satt med ryggen mot fönstret och Aurora mitt emot.

Efter fem minuter kommer han. Han ser ut att ha skyndat sig hit och han bär på 3 mugglarböcker med rubrikerna: Engelska för nybörjare, Bulgariska- engelska ordbok och Grammatik i engelska.
- Hej, säger jag med ett leende som Remus besvarar
- Hej, hoppas ni inte har väntat länge jag var tvungen att få tag i Lily så jag kunde låna dessa böcker, säger han ursäktande och sätter sig jämte mig.
- Ingen fara, vi har väntat knappt fem minuter, svarar jag.
- Bra, ska vi sätta i gång då? Säger han och börjar förklara grunderna i engelska och räcker över böckerna till Aurora.

Under tiden han pratar tecknar jag åt Aurora i fall att hon inte skulle höra vad han sade. Remus såg förbryllad ut när han sneglade mot mig när jag tecknade men fortsatte förklara olika regler i engelskan.

När klockan närmade sig elva bestämde vi oss för att det fick räcka för i dag och Remus samlade ihop sina böcker i en prydlig hög medan jag sa godnatt till Aurora.
- När ska vi ha nästa lektion? Frågade Aurora ivrigt.
- Jag vet inte, jag ska prata med Remus sen, svara jag med ett stort leende.
- Okej, säger hon glatt.
- Det är nog bäst att du går och lägger dig, god natt, säger jag och ger henne en kyss på vaddera kind.
- Godnatt Remus, säger Aurora och jag blir stolt över henne. Sedan går hon fram till honom och ger honom en kyss på kinden och går sedan fram till fönstret.
- Godnatt, säger han chockat och jag skrattar lite och öppnar fönstret åt Aurora.
- Ses i morgon Gaby, säger Aurora och förvandlar sig till en fågel som liknar min egna och flyger iväg.

Jag står kvar vid fönstret och följer henne med blicken när hon flyger mot skeppet. Jag hör steg bakom mig och Remus ställer sig jämte mig.
- Så hon är animagus, säger han konstaterande.
- Ja, precis som mig, mina syskon och min mor, svarar jag och han vänder sig mot mig.
- Vad är din skepnad? Frågar han nyfiket.
- Fågel, större än hennes men de liknar varandra, svarar jag med ett leende.
- Smidigt om man måste snabbt någonstans, säger han.
- Eller bort, tillägger jag.
- Eller bort, bekräftar han och vi står där tysta en stund och tittar på den stora halvmånen.
- Jag vet att du är varulv, säger jag och Remus hoppar till och ser skräckslaget på mig.
- Hur? Stammar han fram.
- Det är inte svårt att märka och dessutom är jag ett värre monster än dig, svarar jag bittert.
- Inget är värre än mig, säger han dystert.
- Jo, det finns det. Att vara en gnizzlare, säger jag och han ser på mig.
- Du har inte valt det, det är något man föds med, säger han och ser på mig.
- Jag ser att du vet vad en gnizzlare är, men du har inte valt att vara varulv så det argumentet är helt värdelöst, säger jag.
- Nej, ingen av oss har valt det, säger han och vänder blicken mot månen igen.
- Vi har båda problem, du har pälsproblem och jag har fjäderproblem, skrattar jag bittert och Remus stämmer in.
- Precis, skrattar han och vänder sig mot mig med en blick av skräck.
- Men om du är en gnizzlare betyder det väl att dina syskon också är det? Säger han och jag nickar.
- Det är inte rättvist, säger han bittert.
- Livet är inte rättvist, har dina föräldrar och Hogwarts inte lärt dig det, säger jag och ler mot honom.
- Lär Durmstrang om hur livet är? Frågar han skeptiskt
- Ja, det är därför hälften av alla elever på Durmstrang är dödsätare, svarar jag och tänker på dagen då Pasha kom hem med mörkrets märke på vänster handleden och Far var så stolt.
- Är du..? säger han halvt skeptiskt och halvt skrattande.
- Nej, inte jag och Aurora men resten av min familj verka vara det i alla fall Pasha, min bror, skrattar jag.
- Bra alltså att du inte är. Det suger att din familj är det, svarar han.
- Jag lovar att inte berätta att du är en gnizzlare om du inte berättar något om att jag är varulv, säger han allvarligt och ser på mig med rädda ögon.
- Du har mitt ord på att det blir våran hemlighet, men jag måste tyvärr säga att mina syskon också vet om det, säger jag men Remus bara suckar och ler mot mig.

Jag vet inte vad detta var riktigt, men jag tror att jag har fått en riktigt bra vän denna kväll och när jag och Remus lämnade biblioteket insåg nog båda att hur olika våra liv än var så var vi ändå väldigt lika. När vi skildes åt inne i det nästan tomma uppehållsrummet, där Remus vänner väntade på honom. De hoppade på honom så han trillade omkull och de skrattade högt när de låg i en stor klump på golvet. Jag hoppas jag någon gång kan få så bra vänner.
- Godnatt Remus, säger jag
- Godnatt Gabryella, svarar han när hans vänner hjälpt honom upp och ser på oss som vi just begått något brott.

När jag gått upp för trappan och är beredd på att gå in till mitt och Lilys sovrum känner jag hur de bevakar mig och jag knackar på dörren som träder fram från väggen och går in, men hinner höra:
- Remus John Lupin! Inte visste jag att du var en charmör! Skrattade Potter.
- Men gick hon in i väggen? Hör jag Black säger förbryllat när jag stänger dörren.

Lily ligger och sover i sin säng med säkert tio böcker på sin mage. Jag lyfter ner böckerna på golvet och lägger täcket över henne och sätter mig sedan vid mitt smink bord och tar bort mitt familjehalsband som jag ärvt av min mor och som mina systrar har likadana och Pasha ett armband. Halsbandet var ett svart sidenband med rödspets över och familjeemblemet med en svart fågel i en mörkt silvrig oval.

När jag flätat mitt midjelånga mörkbruna hår och bytt om till mitt svarta nattlinne som nådde mig till knäna och silvriga Beauxbatons sidenkofta som räckte ner till fötterna la jag mig ner i min säng och måste ha somnat snabbt.