Från helvetet och tillbaka

Ha, aj löv ju änd jår enda med e

Alltså åååh *Stirrar på skärmen*
Blir alltid lika förundrad över hur bra och "kloka" alla kapitel är. Underbart ♥

mandragora: tack ♥
Fellrendión: Åh, det är sjukt jobbigt att försöka komma över någon man verkligen brytt sig om, men jag ska försöka. ♥
PPP: Närå, det är inte pinsamt. Tack ♥
Elissa Malfoy: Sorg är en del av livet ♥
Matilda weasley. Åh, tro mig, jag har mina dåliga sidor. Du kommer nog se det i följande kapitlet ;s
Hermione. Granger: Tack så mycket! ♥
jännii: Det är typiskt att du ska vara äldre och klokare än mig. Men, du vet bäst, och jag ska göra som du säger, för jag vet att du har rätt ♥
SingWithIce: ♥
Fairy Tale: Hahah, naw ♥
lumos1: Ingen brukar kalla mig klok, snarare '' knäpp ''. Hahah, men tack i alla fall ♥ ♥ ♥

Jag fick något ryck och ville plötsligt skriva, så det blir två kapitel idag, höhö.

Använder orden '' avundsjuk '' och '' svartsjuk '' och jag tycker att det är två olika saker, hahah.
Tänkte förklara hur jag ser på orden;

Avundsjuk = Om man är avundsjuk så handlar det om föremål.

Svartsjuk = Svartsjuka handlar om levande objekt.


♥ Kapitel 39 ♥

I'm that jealous girl,

J E A L O U S


Vi alla har våra dåliga sidor.

Visste ni om att jag kan bli extremt avundsjuk och svartsjuk, men jag visar det inte?

Okej, jag blir inte svartsjuk för att en kompis umgås med någon annan, för mig är det helt okej.
Men, om någon pratar om hur '' bra '' en annan person är med mig, och aldrig någonsin säger något positivt om mig, så kan jag bli galet sur.

Om någon ständigt pratar om hur bra en annan person är, HELA TIDEN, så känner jag att jag inte duger.
Det är helt okej för mig om man säger fina saker om en annan person, men att göra det hela tiden får mig bara att bli lite sur.

Sen har jag en annan dålig sida...

Jag kan bli väldigt butter och irriterad, och ibland låter jag det gå ut över min goda vän Wilma.
Det här händer olyckligtvis ganska ofta, men hon är förstående, och jag ber om ursäkt efteråt.
Det handlar oftast om att jag blir arg på henne för att hon '' inte lyssnar '' ( fastän hon gör det ) och för att hon inte '' hjälper mig '' ( fastän hon försöker ).

Dessa små utbrott får jag oftast på matematiklektionerna, eftersom jag har väldigt svårt för det ämnet.
Dock får jag dåligt samvete för det sedan, så det brukar ordna sig, men jag vill inte att det ska fortsätta gå ut över henne.


Sen var det en annan sak jag vill skriva om, dock har det inte med dåliga sidor att göra.

Jag blir lite störd över att folk kan komma till mig och säga:
- Alltså, herregud, Freja! Du skriver jättebra!
Sen så står jag där och bara:
- Tack, fast du har ju inte läst något...
Det finns inte någon i hela klassen som har läst en vettig berättelse som jag har skrivit, om de nu inte är registrerade på mugglis och kollat upp vad jag heter.
Hur kan man säga att jag skriver bra och att jag kommer bli en lyckad författare när de inte läst en enda rad?

Det känns lite konstigt, för det enda folk i min klass vet om mig är väl att jag skriver, och eftersom vissa inte har något annat att berömma mig för så ger mig beröm för mitt skrivande.
Dock kan jag inte ta åt mig av det då jag vet att de inte har läst något.

Så, har du inget att berömma mig för, beröm mig inte alls.

Nä nu, jag är säkert den sämsta på att skriva en fin kommentar. Det enda jag kan skriva är att det du skriver är grymt och att jag håller med dig om exakt varenda mening.
MEN det är sant.

Jag hade en vän som hette Emily (uttalas Emelie), hon var jättesnäll men jag lät alltid min ilska gå ut över henne fast jag fick alltid dåligt samvete över det... nu umgås vi inte längre men hon är fortfarande mycket trevlig att prata med. D:

Det är många i min klass som berömmer mig för hur jag skriver fast de inte ens läst något jag skrivit så jag gillade starkt denna meningen:

Så, har du inget att berömma mig för, beröm mig inte alls.

Påminn mig, för jag tänker tumma kapitlet imorgon!

Håller med dig om var svartsjuka och avundsjuka är!

Jo, lite pinsamt var det…

Vad kallar man det här? Självbiografi, dagbok? Vad det än är så är det superbra och ofta riktigt sorgligt med alla problem du får. Det är förfärligt att människor har det så dåligt som du har med Emelie och sådant...

Jag vet allvarligt inte vad jag ska skriva nu, ingen människa är perfekt, alla har dåliga sidor men du är helt fantastisk ändå ♥ Jag vet inte hur många gånger jag skrivit det här men nu skriver jag det igen, superbra skrivet!!!!!

Men, jag tycker att det är bra att dina klasskompisar iallafall berömmer dig för något. Tänk om de aldrig gjorde det? De försöker ju göra dig glad ju! Jag tycker att det är bättre att berömma för något än att inte berömma alls. Den evige optimisten är jag det.. Jag vet inte varför men jag tror alltid att alla har en bra sida

*vet inte vad jag ska skriva. men det är ett awesome kapitel i alla fall.*

Fellrendión: Vad synd att ni inte pratar med varandra längre!
Hahah, aw, snällt att du tänker tumma. ♥
PPP: Det var meningen att det skulle bli en slags självbiografi, men det känns lite mer som dagboksanteckningar. Men, jag tänker ändå kalla det för en '' självbiografi '', för det handlar trots allt om mig, mitt liv och mina tankar.
Matilda weasley: Varenda gång du skriver att jag skriver bra så tar jag åt mig! ♥
Så, nu får du ett stort TACK. ♥
Fairy Tale: Jag förstår hur du tänker, och jag förstår att de vill vara snälla, men om jag skulle fråga dem vilken berättelse de har läst så står de knäpptysta. De är inte läst något alls, och hur kan dem då säga att det är bra? Jag tycker inte riktigt att det går ihop, om de verkligen vill berömma mig får de ta och läsa något jag har skrivit och se om det är bra eller dåligt, eller lära känna mig och hitta något annat bra hos mig.
Jag tror också att alla har en bra sida, fast vissa gömmer den här sidan!
mandragora: ♥ ♥ ♥ ♥ ♥


♥ Kapitel 40 ♥
Tänker sätta mig på nästa tåg, och bara dra.


Har du någon gång känt att du måste '' börja om ''?

Tja, jag känner så.
Jag tänkte att jag skulle ta och skaffa mig nya vänner, men självklart '' behåller '' jag mina gamla vänner.
Så, därför tänkte jag kolla runt på mugglis, och se om det finns någon social människa ifrån Norrköping.
Dock känns det som om alla bort i Stockholm, Lund eller Göteborg, så det blir nog lite svårt att hitta någon ifrån Norrköping. Men, jag tänker försöka.

Jag saknar den där spänningen jag fick med Emelie. Jag minns fortfarande den andra November när jag fick reda på att hon var i Norrköping och att vi kunde ses på stationen.
Visst, vi sa nästan ingenting, men det berodde väl på att vi båda hade med oss kompisar.

Nej, jag ska få tag på någon, lära känna personen, och träffa den - vem vet, den personen kanske är den jag tänker satsa stort på den här gången?


( Alla som läser kommer säkert ifrån de största städerna, men vet ni någon som bor i Norrköping?
I så fall kan vi väl höra med personen om den har lust att börja uggla med mig eller något, hahah. )

Superbra!!!!! Jag känner tyvärr ingen i Norrköping