Öppet fantasy-ish rollspel! :3

"Varsågod. Det är tack vare mina skickliga kockar arr vi har så god mat", säger drottningen och talar högt för att få kockarna att höra det.
Hon äter tills hon blir mätt och lite till. När alla ätit färdigt så beger hon sig till sovsalen. Det är mycket tidigt det blir mörkt idag, och det är i god tid också, för hon blev fruktansvärt trött av maten. Nej, det är inte himlen som blir mörk. Någon har lagt någonting i maten. Det måste vara sömnmedel... eller till och med gift! Innan drottningen hinner skrika så kollapsar hon. Bara några meter från bordet!

Daziellé sköts upp ur stolen och sprang mot hennes skyddsling.
"Hör ni mig, min drottning?" sade hon och försiktigt slog henne i ansiktet.
"Hämta en helare, Nu!" skrek hon och lade handen på hennes panna och hennes mage och försökte använda så mycket av hennes änglalika krafter för att hjälpa henne. Hon blundade hårt och bad till hennes herre att låta henne leva.

När det börjar mörkna beger sig Samantha ut till staden. Hon drog sina vingar tätt intill sig. Det regnade. Vägen till staden var lång, och Samantha gick på en lerig väg.

Avena tog sig ut ur slottet och gick mot staden, hon hade sina ställen att tjäna pengar på. Men idag kände hon inte för det, hon var så trött. Hostan skrällde och hon försökte dämpa den med tygbiten som färgades röd av blod. Det regnade lätt och luften var sval och frisk, Avena älskade det.

Inom kort meddelas Crystal, människornas helare. På bara en ynklig gammal åsna skyndar sig helaren fram på de smala stigarna genom slätten. Det kommer dröja timmar innan hon når fram så det gäller att inte ta någon omväg, bara genvägar genom skogarna oavsett vilka faror som väntar.
Framåt, framåt, framåt. Hon måste fortare, det vet hon, men hon måste ändå förstå att hur snabbt den kämpar så går det inte snabbare med en tung passagerare som Crystal.

Daziellé kollade ner
"Gode Gud, min herre och skapare; låt henne överleva. Låt mig få en andra chans att hjälpa henne. Jag ber dig."

Det tar tid men snart stormar Crystal in i slottet. Bokstavligen kastas hon in genom ett fönster. En eremit som Crystal, som sällan besökt bebodda byar har oturen att inte veta vilken ingång man borde tagit men kommer snart in i matsalen. Några människor är samlade runt drottningen. De ber och hoppas. Crystal tränger sig fram och hukar sig net framför drottningens ansikte.
Hon tvättar ansiktet innan hon utför någon slags ritual med vita örter. Drottningen vaknar inte, men andas åtminstone.
"Låt henne vila på ett säkert ställe. Om några timmar lär hon vakna", säger hon.

(Kan jag vara ängel även fast jag inte är kristen, utan har en annan religion? D: )

(Änglar är ju tjänare till Gud i Kristendomen så det känns lite konstigt om de ska vara buddhister eller något.)

Sure, det finns änglar i många andra religioner och kulturer så det går nog bra ^^

--
Daziellé nickade och satt vid drottningens sida. Hon var orolig, nej stryk det; livrädd. Hon hade just funnit sin skyddsling och sedan förlorat henne? Vilken beskyddare hon är, låter sin skyddsling bli döende efter någon timma.