Varför gillar folk Draco Malfoy?

lol lol ironi är inte min bästa sida att förstå

gillar inte draco: tom felton har blivit snygg och solbränna han är faktisk okej

Lite svårt på internet också.

ja tycke rinte heller om draco

Åh okej, ska försöka sammanfatta mina tankar och åsikter om Draco så kort och förståeligt som möjligt (varnar dock för att jag själv inte riktigt vet exakt vad jag tycker om honom ).

Draco var, och är fortfarande, en utav mina favoritkaraktärer. Jag vet inte direkt varför, men tror att det kan ha o göra med att han sticker ut, skapar dramatik och obehag. Han är fruktansvärd och elak, men jag älskar det på något sjukt sätt.. Just för att det gör hans karaktär mer intressant antar jag.

Han är elak, mobbar och allt det där. Men det är just sådana personer som är så intressanta, jag undrar vad som finns där under ytan och anledningen till den tuffa fasaden och hans hemska attityd. Sedan i de sista böckerna när han börjar spricka och man kan försiktigt börja se igenom honom och förstå att han kanske egentligen inte alls vill vara så ond som har är, och begå så elaka handlingar - han är bara en stor fegis och.. you know the story.

Jag kan känna igen det på ett sätt - inte i mig själv, men i andra i min omgivning. Jag är så fascinerad av det där, vad driver folk till mobbing?

Jag tycker om karaktären Draco väldigt mycket, men jag tror inte att jag hade klarat av honom i verkligen, jag hade gjort en Hermione och gett honom en rak höger haha . Man måste ju vara lite realistisk också.

Till sist måste jag nästan tillägga att det är någonting med badboy killar i filmer och böcker som attraherar mig (dock ej i verkligheten har jag kommit på haha, skumt det där!), det är väl helt enkelt det farliga, förbjudna och elaka. Jag vet inte.

Låter det logiskt?


^this! Det är just det här jag tycker är så himla intressant, historien bakom personligheten/attityden. Jag har fått intrycket av att Draco behöver bevisa sig för Lucius, och precis som dani skriver, vill ha hans acceptans. Tänk er själva, hur många runt om er i vårt samhälle är det inte som känner pressen från föräldrar och andra auktoriteter att visa att man duger, att man är bra nog (i skolan till exempel, eller en sport?). Kanske inte bästa liknelsen i världen, men hoppas ni hänger med i min tankebana^^

Edit: oh please, kan inte någon fortsätta den här tråden?♥

tjejer gillar elaka killar

Dra inte alla över en kam

Åh jag har väntat på att någon ska skriva i den här tråden sen jag skrev mitt stora inlägg där uppe xD!!! YAY, finally! Någon som vill fortsätta diskussionen?

I want to continue!

Okay, so - För att fullt förstå en karaktärs plats i en berättelse, måste man förstå strukturen i själva historien. Draco Malfoy ''twistar'' berättelsen på ett liknande sätt som Harry, Voldemort och ett flertal andra karaktärer gör, som både är en del av deras karaktärs utveckling och en indikator i Harrys egna resa från barndom till vuxen ålder, och i samtliga fall betyder det att deras idealistiska syn på världen någon gång i serien ersätts med ''verkligheten''.

Draco är ett exempel på detta. I början av historien (de tre första böckerna främst) spelar han rollen som ''the typical bad-guy'', antitesen till Harry, som blir en konflikt inom Hogwarts (Harrys enda tillflykt) som Harry måste bemöta. Och ja, Dracos uppväxt och familjeförhållande spelar en roll i sättet han beter sig på. När vi först blir introducerade till Lucius i Chamber of Secrets, är det inte bara Draco som är Harrys fiende - det sträcker sig till att handlar om hela Malfoys som familj (tänk Buckbeak i PoA - they're basically the whole plotline). De blir automatiskt de mest framträdande ''bad guys'' i serien vid den här tiden. Och det är inte så konstigt; Slytherin, fientliga, stenrika... De är allt det Weasleyfamiljen inte är. Och well, det här är väl sättet att visa att Harry har funnit ''rätt sorts'' vänner.

Efter PoA kommer vi till GoF där man får reda på att Lucius är en Dödsätare (i slutet av boken). Nu när Voldemort har blivit ett verkligt och påtagligt hot mot Harry - i fysisk form - börjar han samla alla anhängare, och det är inte annat än självklart att fiender till Harry från en annan del - en motsatt del - av hans liv skulle gå över till Voldemorts sida.

Sen när allvaret börjar, i OotP - Voldemort är tillbaka, samlar anhängare och Harry har ännu mer att handskas med - så ser man en hel del mer av The Malfoys: denna gång som ett bevis på politisk korruption. Hittills i serien har Malfoys använts som ett ''verktyg'' som både antagonister, och för att ge en inblick i Harrys synvinkel på omvärlden.

När Harry får reda på allt det här med profetian slår allting om totalt i hans värld. Han är mindre fokuserad på saker i skolan, och mer och mer fokuserad på den större kampen han vet kommer. Förändringen i temat som börjar i HBP gör hela "typical bad guy''-Malfoys helt irrelevant, eftersom Harry har Voldemort att oroa sig för (samt metoder för att övervinna honom - that's a big deal). Således gör detta att Malfoys får en annan roll i historien.

Det är först i HBP vi möter Narcissa. Och let's think of it this way - The Malfoys anpassar sig till sin omgivning, och de trivs i situationer som saknar verklig makt, det är därför de kommer att trivas allra bäst när Voldemort inte är vid makten överhuvudtaget. De delar Voldemorts syn på blodsrenhet, men inte till den omfattningen, och de hatar att vara påtvingade allt detta eftersom det är så svårt att upphäva senare. De är helt enkelt en familj som helst svävar i mitten av allting, om ni förstår vad jag menar?

Ok, åter till Narcissa. Narcissas roll i Spinners End berättar i stort sett allt man behöver veta om Malfoys i HBP och DH. Borta är de Malfoys som hånler åt de som är lägre än dem, de som stoltserar med deras rikedom etc etc etc. Precis som jag sa tidigare så har de fått en helt annan roll i historien. Nu har vi istället Narcissa, en mamma som bokstavligen ber för hennes sons liv. Voldemorts återkomst orsakade det som The Malfoys var som mest rädda för; det tvingade dem att välja sida (någonting som står otroligt klart när vi ser på konflikten mellan Harry och Draco), och de tillbringar resten av böckerna att betala för det.

De "nya" Malfoys har haft sin roll som the bad guys som bortblåst, och blir istället ett av de starkaste bevisen på ett familjeband i hela serien (och familjen är en viktig del främst i Harrys liv, vilket gör det till en otroligt stor del av berättelsen). Parallellt med Harrys upptäckt av Voldemorts förflutna (och uppenbarelsen han får att han i själva verket bara är en man) blir läsarens fördomar om The Malfoys krossade, och man inser att de trots allt inte heller är svarta eller vita, onda, elaka - whatever you want to call it - utan människor, som älskar sin familj mer än något annat, och skulle göra allt för sin överlevnad. Den känslomässiga sidan vi får se av Dracos strävan i HBP tar hårt på honom - och det faktum att han gör det helt och hållet i rädsla för att se sin familj bli dödad - är uppenbara bevis på detta.

Dock så betyder inte det här att The Malfoys är bra människor i det fallet, quite the opposite really. Allt det här gör dem rätt rejält farliga att ha att göra med. De människor som konstant svävar i mitten av allting och endast är trogna till sig själva är ofta de som kan förändra allt i en berättelse. Da dum dum tss... Guess who I am thinking of?


YEP. Snape is like the biggest proof of this ever: han spelar bokstavligen alla personer, och det är egentligen bara tur att han har Harry till hans fördel. Snapes motivation är Lily, likt det att Malfoys bara bryr sig om varandra. Detta är anledningen till Narcissa ljuger för Voldemort; det är därför hon och Lucius ignorerar striden runt dem och försöker rädda Draco. Det är människor som gjort felaktiga val och som försöker hålla sin familj oskadd, och det är deras verkliga roll i serien.

Så, vad innebär det för Draco (SOM DEN HÄR TRÅDEN HANDLAR OM HAHA)? Well, han har inte direkt en redemption arc. När serien tar slut är Malfoyfamiljen fortfarande rik, de är fortfarande extremt medvetna om vad som är rent och orent blod, och de är inte och kommer aldrig att vara ''the good guys'', men det gör dem inte onda. Poängen med Dracos utveckling är ett bevis på det Sirius säger till Harry: "the world isn't split into good people and Death Eaters". Det finns så många paralleller till Harry i serien (Snape, Sirius (på ett sätt), Voldemort och till och med Neville) och ärligt talat så behöver inte Draco vara ytterligare en, utan han stannar kvar, likt hans famlij, i mitten, och försöker överleva på det enda sättet han kan. Yep, that's it basically. Draco kommer aldrig att bli en snäll kille. Men det är hans historia och släkt som gör honom till en karaktär med det djupet han har. Otherwise he's just a twitchy little ferret.

jag tror, som många skrivit, att det handlar om utseendet. tror absolut inte lika många hade gillat han om dom inte sett filmerna..

men man måste ju kunna skilja på karaktär och skådespelare. alltså, okej om tom felton är snygg, men det betyder ju inte att malfoy är bra/cool/whatever.. synd om de som tänker så, hur lätt det blir för en snygg men lite elak kille att lura dom små rackarna, som blir blinda av utseendet och inte ser personligheten....


inget fel att tycka om han, men det ska ju inte vara för att felton är snygg, känner jag..