(PG) Svarta Rosor-Drarry

aw, vad snäll du e
såklart vill vi ha mer!!

jättebra

så bra

Haha, jag kan verkligen se framför mig hur Harry vandrar iväg med Draco runt midjan och Ron står och stirrar efter dem och är helt vettskrämd xD

Imorgon så fick vi åka hem för jullovet... Det hade inte varit en enda liten syn av kriget hittills och kanske kunde vi rädda majoriteten av eleverna. Den andra delen hade bestämt sig för att stanna, bestämt sig för att slåss. Jag var en av dem, men det var så uppenbart. Draco ville stanna med mig och jag ville att han skulle bo hos Parkinsons familj, men han vägrade. Det fanns inget som kunde ändra hans beslut. Pansy Parkinson hade till och med kommit fram gråtandes och bett honom att följa med i morgon. Han hade tagit henne i sin famn och berättat att han kommer att sakna henne, men att dem kommer träffas efter lovet. Hon hade bara gråtit ännu mer.
Hermione tänkte inte ens tanken på att försöka få hem Luna. Det skulle aldrig gå, för att Luna hade samma vilja som henne att stå vid sina vänners sida och segra tillsammans.
Vi visste alla att vi skulle förlora någon, men på något sätt var det värt det. Vi skulle slåss för stolthet, för framtiden och för kärleken, något som inte Voldemort hade...
Jag och Ron gick ner till sjön och satte oss vis kanten. Vi satt där och pratade lugnt och stilla om vad vi skulle göra när detta var över. Jag hade inte så många planer. För mindre än ett halv år sedan så förväntade jag mig att jag skulle dö i denna striden, men nu har jag Draco... Tänk om jag dör? Vad skulle han göra då? Tanken fick mig att rysa. Om situationen var omvänd och Draco dog... Nej, jag kunde inte förlora honom igen. Det fick bara inte hända.
Vi satt kvar tills solen började gå ner, sen traskade vi tillbaka till slottet. Luna, Hermione, Draco och Pansy satt i Gryffindors sällskaps rum och spelade något mugglarspel som jag inte kommer ihåg vad det heter... Pansy hade varit mycket med Draco den senaste tiden och det fått honom på bättre humör. När vi kom in genom dörren skuttade Draco upp direkt och slängde sig (bokstavligen) i mina armar. Han attackerade mig med sina läppar och kysste mig över hela ansiktet. Jag kunde inte låta bli att skratta och tillslut fick jag stop på honom. Snabbt, så att han inte skulle hinna reagera, lyfte jag upp honom i min famn och bar tillbaka honom till mina vänner. Han glodde halvt surt på mig för att ha lyft upp honom i min famn som en liten bebis. Jag skrattade bara åt honom och han räckte tungan åt mig. Luna och Pansy kunde inte sluta gapskratta. Ron och Hermione satt bara och flinade.
En sista önskan poppade upp i mitt huvud och det var att denna stunden skulle vara förevigt...

mer

Så söta! =3
Jättebra ofc

Cuuuuuuuuuuuute!!!! Vill nej måste ha mer.

naw, längtar efter mer

M-E-R!