(PG) Svarta Rosor-Drarry

OMG Du har fått en till ny läsare!! SNÄLLA skriv mer!! Jag ÄLSKAR denna berättelse du är så duktig att jag nästan DÖR!!

åååhnej :c trodde att det skulle vara ett nytt kapitel igen ... D': MEN JAG LÄNGTAR GRYMT MYCKET INFÖR MER,MER,MER

OMG vad bra

trodde det var ett nytt kapitel, men för att undvika spam. OCh tjat, så måste jag bara säga, jag längtar men jag vill inte pressa dig till att skriva ett nytt kapitel men det uppskattas alltid!

OMG JAG MÅSTE VETA MER ANNARS DÖR JAG!!

Haha, chilla! Här kommer nästa del...
Vi hade missat alla lektioner för dagen och vi var på väg till matsalen med utsvultna magar. När vi kom dit så var det redan fullt i salen. Jag drog med mig Draco till Gryffindors bord och vi satte oss ner i lugn och ro och åt. Han log mot mig och han fick mig att rodna. Draco var mycket bättre skådespelare än mig och kunde bete sig som om inget hade hänt.
Jag släppte Draco med blicken och plockade upp mat på min talrik. Detta ögonblicket varade i några få sekunder och jag blev chockad när jag tittade på honom igen när jag såg ett djupt sår på hans hand. Blodet rann ut långsamt till fingertopparna och Draco bara stirrade på det. Jag kämpade mot min panik och behöll lugnet. Snabbt drog jag av en tygremsa ifrån skjortan jag hade på mig och lindade om hans hand. Han stirrade fortfarande på blodet och var knäpp tyst. När handen var in snurrad i tyg kysste jag den försiktigt och och hjälpte Draco att skära klart sin bulle. Jag tittade upp och försökte se om det var någon som hade sett olyckan. Det enda ansiktet som bekräftade det var Hermione som tittade oroligt på Draco.
Jag ville säga något, starta en konversation, men där fanns inget att säga. Mörker skulle nå oss snart och vi var alla oroliga, vi brydde oss knappast om läxor, varför skulle vi? Man kanske ändå skulle vara död om ett par dagar... eller timmar... Vi hade åtminstone varandra så länge och det kändes mycket tryggare.
Jag tittade upp på vår rektor som satt bekymrat och tittade ut över sina elever. Det måste vara svårt för honom att bara sitta där och vänta på att allt ska rasa i samman och in i en tid som trollkarlsvärlden aldrig kommer att glömma...
Ska försöka fortsätta efter jag har duschat ^^

mer

Bra, bra, bra och bra! ^^
Skriv mer =D

längtar efter mer!

Innan jag skriver vidare tycker jag att ni kan kolla in en nybörjare på Drarry ff's, lliissaa! Hennes första kapitel är mkt bra och jag tror ni kommer att tycka om den ^^ http://www.mugglarportalen.se/#forum.php?topic=15019&page=1#p778822
Luna och Hermione satt och mös i Gryffindors sällskaps rum medan jag och Draco satt på fönsterkarmen och tittade ut. Det hade börjat snöa och det hade gått fyra dagar utan att kriget hade kommit. Jag tittade på Draco som var förtrollad av dem vita små flingorna som föll ifrån himlen.
"Älskade, du måste prata om det" sade jag försiktigt till honom.
"Jag vet" svarade han och fortsatte att titta ut.
"Gör det då... nu" sade jag med oro i rösten. Han suckade och tittade på in i mina ögon. Det hade skett förändringar i hans ansikte dem senaste dagarna, på ett positivt sätt. Huden hade börjat få lite färg och långsamt så började hans kinder fyllas ut.
"Det var Den Mörka Herran som satte förbannelsen på dig Harry. När du väl hade hittat din kärleks så skulle han ta denne ifrån dig och göra dig sårbar, som då hände" han gjorde en kort paus och tog min hand. "Min far köpte mig fri för ett dyrt pris och jag fick då ett sista uppdrag om att varna om kriget... Ja, tortyren var hemsk, men du fick mig att stå ut" så avslutade han och lutade sig fram och kysste mig. Han avslutade den och lutade sin panna mot min. Jag lyfte mina händer till hans hals och den här gången kysste jag honom medan jag smekte hans hals, kinder och bröstkorg med fingertopparna.
Tyvärr avbröts stunden av en viss Weasly som stod och glodde irriterat på oss.
"Snälla, om ni nu ska hålla på så gå till ett eget rum!" sade Ron både irriterat och skämtsamt.
"Tack så jättemycket för idén Ron! Jag lovar att vi inte ska vara högljuda!" sade jag glatt och hoppade ner ifrån fönsterkarmen. Jag vände mig mot Draco och drog honom intill mig och fick honom till att klämma fast sina ben runt mina höfter och så gick vi till min sov sal, Draco, flinandes mot Ron som måste ha blivit helt blek i ansiktet.