vampyren på hogwarts[SV]

meeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeer

kapitel 15: mardröm.
SIANNAS PERSPEKTIV:
Nu när Sanna visste om min hemlighet ville hon veta allt om vampyer så för det mesta satt vi och pratade i vid-behov-rummet där ingen kunde störa oss eller höra vad vi sa.

Undrar vart dom försvunna är någonstans, och hur mår Simon? och varför har inte Vladmir kommit till vår vanliga mötesplats? jag har inte sätt honom på flera dagar nu.

"Om du nu inte kan sova, hur tar du dig igenom professor Binns lektioner? sa Sanna och avbröt mig i mina grubblerier, vi var på väg till trollkonsthistorielektionen just nu.
"Tja, jag brukar lyssna på honom och samtidigt tänka på något kul. Svarade jag "Du sover antar jag, eller hur."
"Eh..." började Sanna lite förläget, "ja, jag sover."
Vi fortsatte att babbla på om allt möjligt tills vi kom fram till klassrummet och satte oss på våra platser.

SANNAS PERSPEKTIV:
Vi kom precis i tid till lektionen och professor Binns började prata. Att lyssna till hans entoniga röst gjorde mig trött så jag la armana i kors på bänken,bad Siana att anteckna åt mig och la ner huvudet på armana och blundade. Någon minut senare sjönk jag in i en sömn med bisarra drömmar:

Jag gick i en tom korridor på hogwarts och ut genom porten ner till den förbjunda skogen, Jag försökte vända men benen bara fortsatte gå framåt, då dök Sianna upp och hon hade röda ögon och jag blev så rädd så rädd, jag stretade imot mina ben ännu mer nu men dom vägrade fortfarande att lyda. Simon fanns också med men han var iförd en lång vi klänad och flög gjorde han också, han ansikte var förvridet i svår sorg och han hade munnen stäng men jag hörde hans röst:
"Snälla, rädda mig, ta med mig hem..." sen dog rösten bort. Sianna tog tag i mig och lutade sin öppna mun mot min strupe och jag kämpade inte emot och hon högg till...

Jag öppnade ögonen och skrek allt jag hade och upptäckte att jag inte var i klassrummet utan i min säng i sovsalen, konstigt! har jag gått i sömnen? jag tittade på klockan den var 15.30, jag hade tydligen sovit igenom hela vår sista lektion.

SIANNAS PERSPEKTIV:
Jag satt studerade Sanna där hon låg och sov, jag hade fått bära upp henne till sovsalen för det gick inte att väcka henne. Hon rörde oroligt på sig som om hon drömde något läskigt och helt plötsligt slog hon upp ögonen och jag kände lättnaden fara genom min kropp bråkdelen av en sekund innan hon skrek ett högt glaskärande skrik.

"Sanna!?" utbrast jag. "är du okej?" hon tittade upp på mig med ett skrämt utryck och andaes sedan ut och svarade mig:
"Jadå, drömde en mardröm bara."
"kan du berätta vad den handlade om för mig?"
"okej, jo..." så började hon berätta och när hon var färdig sa jag:
"Jag skulle aldrig gjöra så mot dig men jag tror att någon använde den här drömmen till att komunisera till dig på något vis, med blider och ord.

jätte bra

meeeeeeeeeeeeeer

Bra

meeeeeeeeera!!!! ^^

mer!!!

Bra, mer

MEEER ♥

meeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeer