Without you [SV] [PG-13]

Idag kommer det mer gullisar ♥

Jippieyayyay!

Voho! YES! Väntar... kan vänta hur länge som helst...

Jippie! ♥

♥♥ puss

♥♥ puss på dig själv, honey!

Kapitel 7

När han såg sina vänners ansikten, hörde deras skratt och tydde deras ord som spelades som film inuti hans huvud förstod han vid samma tillfälle att han var ensam, dessa personer som omringade honom vid detta ögonblick i det magnifika uppehållsrummet prydd i grönt var ingenting mer än själar som han spenderade sin tid med för att han inte hade funnit någon annan. Dessa personer var inga han sent om natten kunde viska sina hemligheter till, de var inga som skulle lägga en tröstande hand på hans axel när hela hans värld föll framför hans ögon, de var inga som skulle ge tröstande ord, hopp och löften om att saker skulle bli bättre.
Att allting gick in i väggen, att oron som man trodde hade lämnat en stannade kvar; rädslan pendlade långsamt framför Severus ögon, för Lily fanns i varenda vrå, i allting han gjorde, i allting han rörde vid.
“Jag måste få något gjort”, tänkte han desperat för sig själv när han slöt ögonen för ett par sekunder. “Jag kan inte fortsätta såhär.”
Sanningen var att han led. Han led utan henne; utan hennes beröringar, utan hennes skratt, utan hennes glittrande, smaragdgröna ögon.
Han lät sin blick möta verkligheten framför honom. Augustus Rookwood gav sig av ett klingande skratt som ekade i rummet och sorgset önskade Severus att det var han själv. Att det var han själv som fick känna lycka istället för alla märken som lämnades på hans hud när tak och väggar rasade in. Vid det här laget var han expert på att vara ensam, expert på att känna hur marken under honom förstördes; han visste hur det kändes när grunden en människa gick på krossades och bev till bitar.

Samtidigt som han reste sig upp från en av fåtöljerna fick han syn på två förstaårselever som satt mittemot varandra framför den inbjudande brasan; en ljushårig pojke med kristallblåa ögon som gav en mörkhårig, vacker flicka ett blygt leende. Tillbakablickar vällde över Severus, minnen som rusade in i hans hjärna, sådana som målade upp världen i en annan tid; Lily som hade varit där på lekplatsen med sin syster, Severus som hade gömt sig och granskat henne från håll. Redan då hade hon, på något konstigt vis, fångat in honom i någonting som han ännu idag inte lyckats ta sig ur. De hade varit 11 år och funnit varandra och sedan hade de åkt till Hogwarts, tillsammans, med deras hjärtan i halsgroparna och deras iver att anlända till platsen de skulle känna sig accepterade. 11 år och de hade gömt sig från omvärlden.

En stor osäkerhet som klängde på honom när han till slut bestämmde sig för att finna Lily, berätta sanningen för henne. Att han behövde henne. Att han älskade henne. Att hon var allt han ville ha. Och inte skulle han låta rädslan ta över igen, inte skulle han neka verkligheten.
Ett omvälvande sus hördes från eleverna utomhus. Även om det iskalla verkligen hade tagit över nu, även om snöflingorna föll som aldrig förr hindrade det inte ungdomarna att leta sig ut till det ljusare. Han kunde känna blickar bakom honom bränna i nacken, men han lät det inte röra honom; kanske såg han självsäker ut från långt håll, men den som ägde ett djup skulle se att han var labil, liksom vacklande.
Severus stannade upp och lät ögonen vandra från person till person, sökandes efter den rödhåriga flickan. Efter en lång tid med blicken svepandes fram och tillbaka, med ögonen som tittat vid vartenda hörn, fick han syn på henne. Hon låg med armar och ben utsträcka i snön, under en gran nära sjön som nu hade frusit till is. Hon bildade en snöängel, som skulle finnas där tills ett nytt lager snö föll över den, den skulle finnas där så länge hon låg där med sina ögon blickandes ut i oändligheten, himlen.

Det tog mycket mod för Severus att gå fram till henne. Först stod han kvar på sin punkt, tvekandes. Sedan tog han ett djupt andetag och lät benen styra honom, till henne.

AMAZING!!

Underbart, babe ! ♥ Bara fortsätt, lika fantastiskt som vanligt ! ♥

Flawless! Alltså åh, du har verkligen en talang för det här.