Ynken

Jättebra! ♥

MEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEERRRRRR!!!!!!

Det kommer mer efter att jag har sett Harry Potter och Fenixorden. (Jag fick en sån lust att se den nu !)

Haha, okej!

AWESOMEEEEE

KAPITEL 26: Hemma hos familjen Broom


På Kings Cross Station väntade då Kaylas föräldrar på deras ankomst. Mamman hade lockigt blont hår och blå ögon och pappan hade gröna ögon och mörkbrunt hår.

"Hej Kayla", sa föräldrarna och kramade om sin dotter.
"Vi har hört om dig", sa föräldrarna och tittade på Clementine.
"Det måste varit riktigt märkligt för er att stöta på Salazar Slytherin, se vattufolk och gå in i det där hemliga rummet", sa de innan hon hann svara.
"Öh...ja, det var det väl", sa Clementine.
Familjen bodde på landet utanför London på en plats där inga mugglare fanns, så att de kunde använda sig av magi utan att bli upptäckta.

"Känn dig som hemma", sa mamman när de kom fram till deras hus. Huset var blått med ett brunt tak, och de hade en stor trädgård med många träd. Istället för nycklar att använda för att låsa dörren så använde de sig av trollformler för att slippa fumla med vilken nyckel de var ute efter.
"Alohomora", sa mamman och öppnade dörren så att de andra kunde gå in. När man steg in så kändes luften så ljuvlig. Man kunde direkt känna sig hemma hos den familjen. De hade redan satt upp kransar, julstrumpor och allt pynt man brukade ha till julen. Ibland hade de också lite överdrivet med pynt.
"Ta en chokladgroda", sa pappan och räckte Clementine en stor skål med många olika förpackningar med chokladgrodor inuti.
"Tack", sa Clementine och tog en.

"Kom, jag ska visa dig vart du kan sova", sa Kayla ivrigt och tog tag i hennes arm. Hon ledde upp henne på ovan våningen in till ett blått rum med ett trägolv.
"Gillar du", sa Kayla.
"Det är okej", svarade Clementine och log.

BRAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Mmeera!

KAPITEL 27: Julen

Nästa morgon så var det julafton och det var äntligen dags att öppna sina presenter. "Åh, jag fick en ny kittel i mässing", sa Kayla förtjust när hon slet upp sitt paket. Kitteln var guldfärgad och var så djup att det kunde få plats tre liter i den.

"Jag fick en ny bok", sa Clementine och lika invrigt slet sönder presentpappret. Boken hette "Fantastiska vidunder och var man hittar dem" och var en samling av fakta om många magiska djur.

"Åh! en present till", sa hon sedan när en uggla kom inflygandes genom fönstret och släppte ett paket i hennes knä.

I paketet var det en liten låda där det stod "trolldrycks-ingredienser". Alla visste att trolldryckskonst var hennes favoritämne. På undersidan av locket stod det "från Kayla Broom". När Clementine tittade upp så såg hon att Kayla log mot henne.
"Jag har skickat ett paket till dig också, men det verkar som att ugglan är försenad", sa Clementine.
"Varför gav du mig inte bara paketet istället för att skicka det med en uggla"? Frågade Kayla.
Clementine hade beställt en ny kikare till henne eftersom att de skulle börja med astronomi nästa termin.

"Ska vi gå ut i snön nu"? Frågade Clementine.
"Gärna", sa Kayla.
"Ska vi göra några snöhäxor"?
"Varför"?
"För då kan vi ju ha snöbollskrig"!

De placerade ut snöhäxorna på ena sidan av trädgården och sig själva på andra och på så sätt så kunde de få igång leken.
Clementine och Kayla vann sedan med 30-29 mot snöhäxorna.

Men julen var ännu inte slut.
De skulle senare under dagen åka till Diagon gränden för att köpa lite julmat. (Föräldrarna verkade ha glömt bort det.)
Samtidigt så kunde Clementine passa på att kika in på Ollivanders och äntligen köpa sig en trollstav.
(Hon hade åter hängt sin safir runt halsen med ett nytt band.)


Medan familjen gick ut till södra sidan av gränden så vände Clementine sig och gick in mot Ollivanders. Inne i affären så stod det enorma hyllor med askar med trollstavar inuti och en gammal man stod och sorterade dem alla i ordning av vilket träd de var gjorda av. Mannen såg väldigt koncentrerad ut.
"Öh, mr Ollivander", sa Clementine och försökte få mannen att märka att hon var där. (Han verkade inte ha märkt någonting när hon in genom dörren.)
"Oj, välkommen", sa mr Ollivander.


"Är du här för att köpa en trollstav? Är det inte lite väl sent, många i din ålder brukar köpa sina trollstavar vid skolstarten", sa mr Ollivander.
"Jag vet, men min stav...öh...gick sönder", sa Clementine.
Ollivanders såg konstigt på henne men sedan så gick han längst bort i rummet och tog ut en grön ask.
"Vad är det du heter", sa han och räckte över asken.
"Clementine Wood", sa hon och tog emot den.
"Skulle möjligtvis den här staven, 12½ tum, hasselträd och drakhjärtesträng passa dig möjligtvis"? Frågade han.

Clementine tog upp staven, men bara när hon hann lyfta på staven så råkade hon tända eld på Ollivanders skrivbord. Hon såg bara skräckslaget på medan han hämtade en kanna vatten och hällde det på flammorna som höll på att sträcka sig mot trägolvet.
"Den där staven var nog inte ämnad åt dig", sa han strax efter att elden hade släckts och så tog han staven från henne.
"Den här då? 11 tum, lönnträd och enhörningshår", sa han och räckte en vit ask till henne.
"Tack", sa Clementine och tog ut staven. Hon svepte med spöet fast då förvandlades staven till aska. Det var väldigt oväntat.
"Oroa dig inte! Jag ska sopa upp det", sa mr Ollivander i en nervös ton och skyndade sig mot förrådet för att hämta sin sopborste. Clementine såg då besviken ut.
"Du kommer att hitta din stav så småningom", sa han och log.

"Den här då? 12 tum, rönnträd med en fenixfjäder", sa han och räckte över en orange ask. Åter igen öppnade hon och svepte med spöet för att se vad som skulle hända sedan. Staven gick inte sönder, inget började brinna, men Clementine var täckt med bölder i hela ansiktet.
"Oj då", sa mr Ollivander och skyndade sig för att fixa till problemet. När bölderna var borta så gick han till en hylla lite längre fram i butiken.
"Hm, 14 tum, pilträd och viliehår borde kanske duga", sa Ollivander och räckte en ljusblå ask till henne.
"Ollivander, har det någon gång gått värre med en person som skulle köpa en trollstav"? Frågade Clementine och började få misstankar om vad nästa olycka kunde innebära.
"Förutom att spränga sönder alla mina trollstavar så tror jag inte det", sa han.
"Inget att oroa sig för! Vifta med spöet nu och se ifall den duger för dig". Denna gång så råkade hon ändra vädret så att det började bli en storm på väg.
"Nej, nej, nej"! Sa Ollivander och lät som att han skulle läxa upp ett styggt barn men istället så tog han staven ifrån henne.

"Vad tycks om denna? 13½ tum, ek med ett enhörningshårstrå", sa han nu och räckte över en röd ask. Så fort asken vidrört Clementines hand så kände hon på sig att staven inuti väntade på henne. Antingen för att göra något riktigt förödmjukande mot henne eller för att låta henne köpa den. Hon öppnade paketet i ljusets hastighet och sedan så kunde hon inte låta bli att beundras av dess utseende. Staven var silvervit och hade ett himmelsblått handtag. När hon viftade på staven så började det regna ner röda rosor omkring henne och då förstod hon att det var äntligen rätt.

"Jag tar den här", sa Clementine.
"Det kostar tolv galleoner", sa mr Ollivander.
"Varsågod", sa hon och räckte fram mynten.

Resten av kvällen var härlig. Maten var god. Det var kul att dansa runt granen men kvällen varade inte för evigt. Sedan var det dags för att gå och lägga sig.

OMG VAD BRA! Jag har POttermore på, så jag hör eldens sprakande, och det blev mysigt när jag läste! BRA!!