The Fandom Games ~

Fem, det blier action då

5, du skrev så länge sen

DÅ BLI DET 5 DÅ cx

Yey

Ney! CX

Does någon want to sponsra mig*puppyeyes*(Svengelska på hög nivå)?

Skriiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiv!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Okej, förlåt för kort och dåligt och inget blod kapitel och har typ inget med någon fandom att göra o.e Men ska göra bättre nästa gång, jag lovar :c
-
Michael Corner (Clara Malfoy)

Jag lutade mig mot tornet medan jag tittade in i lågorna.
Dagen hade precis börjat gry men vi ville ändå bränna kvastarna.
Med ‘vi’ menade jag så klart mig själv, Valeria, Alex, Mary och Mio.
Vi var ‘karriäristerna’ även om bara jag, Valeria och Alex var riktiga. Vi hade tagit in Mary på grund av hennes blod törstiga mördande, och Mio.. Tja, vi hade inget val.
Hon hade överlumpat oss när vi sov och tvingat oss i en allians, men ju fler ju bättre. Eller?

Zei Vapco (HP_Maja)

Med väskan tätt tryckt mot bröstet gick jag genom skogen och snyftade till.
Jag kommer aldrig klara det här.. Jag är varken bra på att göra allianser eller slåss.. Men jag kan hitta mat, vatten och urskilja vad som är giftigt och som inte är det! Jag måste vara positiv. Även om det kommer vara svårt..
I en sekund känner jag en kraftig stöt av en kropp, i den andra ligger jag på marken och en flicka i min ålder riktar en fickkniv mot mig.
Jag har nästan lust att skratta, men blir snabbt seriös. Hon kan köra den rakt igenom min strupe och så är allt.. Slut.
“Distrikt 11, Edeline”, säger hon med en darrande röst. Hon är rädd. Vill inte döda mig, och jag vill inte döda henne.
Jag reser mig upp till sittande ställning och jag ser fruktan gripa tag i hennes gröna ögon som omgers av perfekta nougatbruna lockar.
“Distrikt 5, Zei”, mumlar jag tyst och hon ser ut att slappna av.
“Du är också 12, va?”
Det är ingen mening med att ljuga, och jag vet inte varför jag ens tvekar på att svara.
“Det är.. Korrekt, ja”, svarar jag och undrar när jag får resa mig upp, eller aldrig me få se dagsljuset.
Den tanken får det att krypa i skinnet på mig.
“Ska vi.. Bilda en allians?”, hon ler snett och jag besvarar hennes leende.
“Okej”

Kaylee Shadow (Queen Boo)

Eftersom jag totalt fegade ut senaste gången bestämmer jag mig för att gå tillbaka till ymnings tornet, de finns säkert ingen där.
Jag drar in ett djupt andetag och små joggar den sista biten.
Jag tvärstannar när jag ser att karriäristerna sitter där och tittar på en eld.
Jag borde ha vetat..
Efter att ha försök att dra undan de hemska tankarna på så många sett jag kan dö, börjar jag smyga runt dem.
Oturligt nog verkade inte oddsen riktigt vara mig gynsamma, för en nysning ekade i hela salen.
Och jag upptäckte försent att den kom från mig.
Jag backade in i väggen och bet mig i läppen när karriäristerna närmade sig, det fanns ingenstans att fly.
Så jag gjorde något galet.
Jag sprang fram, tog en kvast ur brasan och flög upp, karriäristerna svor efter mig men när jag var högst upp, gjorde kvasten en kraftig svängning och jag flög mot brasan med huvudet före.
Kanonen lät innan jag ens snuddat vid marken.

Gavin Stark (Angelinaa)

När Alice äntligen kom tillbaka lyfte jag på huvudet.
“Varfö-”
Hon himlade med ögonen och visade en ryggsäck framför näsan på mig.
“Alice men- hur?”
Just då ljöd ett kanon skott.
“DÖDADE DU NÅGON?”, sa jag upprört och ställde mig upp.
“Aww, ja. Tänkt väl inte att ett litet pschyko kunde döda, hm? GISSA IGEN. JAG KAN VISST DET SOM VILKEN ANNAN PERSON PÅ DEN HÄR ARENAN OCH VET DU VAD? JAG HAR DÖDAT EN PERSON OCH DEN HAR RYGGSÄCKEN STAL JAG BARA”, fnös hon och satte en kniv i munnen.
“Lugna ner dig, Alice”, sa jag ganska pafft och hon verkade faktiskt lugna sig lite.
“Förlåt.. Ska vi kolla i ryggan, dåh?”

James Hookerbuck (Anne Potter)

Mamma log varmt mot mig och strök min kind.
Jacks härliga skratt ljöd runt omkring mig och Alex puffade lite på min arm och nickade snällt.
“Woah, tänk att du vann.. Det är otroligt!”
Jag vaknar med ett ryck och sätter mig upp. Jag kollar på min arm, den verkar bra behandlad.
“H-hallå?”, jag snyftade till och började gråta, och just då kom en flicka ut.. Ungefär 13 år.
“Jaså, du har vaknat?”, sa hon och jag kunde se att hon var nervös.. Men det var ju jag också.
“Ja.. Vad hände?”
Det ända jag mindes var.. En pojke, bin och en fruktansvärd smärta i vänstra armen..
“Minns du inte? Du och killen från 11:an verkade vara ett team… Ni gick i skogen och någon sågade av ett målbål-geting bo och det hamnade rakt på din kompis huvud, och de stack dig ganska illa på armen men du lyckades fly.. Och jag tyckte så synd om dig.. Så, ja.. Jag hjälpte dig”, sa hon och räckte fram handen.
“Mitt namn är Dina Smith, distrikt 9”
Jag torkade bort några tårar och snörvlade till innan jag skakade hennes hand.

Superbra skrivet ^^

super skrivet!!!

*dansar en segerdans* Edeline har skaffat en allierad!

Jättebra :3