Voldemorts kärlek till Hermione

bra skrivet!

MER NUUUUU! LOL SKRATTAR SÅ JAG DÖR…. HAFFA GUZZ HIPSTER HARRY AZZÅ DU BLIR NÄSTA VÄRLDSKOMIKER!!! #Yolo #ÖverdrivenHumor♥

Told ya

Yepp tack för det

Awe tack. Asså orkar inte skriva. Så det här blir nog det sämsta och kortaste kapitlet i den här ff:n får jag hoppas. x_x
Fast påbörjade lite igår så ni får det jag hann skriva (och att jag lägger till ett litet intressantare slut lol)
______________________________________
Kapitel 11:
Allt verkade ha fått nya och intressanta färger. Dracos hår som förut var i nästan samma färg som snön på marken var nu knallrosa, som en röd fläck som blivit rosaaktig. Hans hy såg grön ut och kläderna verkade ha blivit orangea, blå och lila. Hermione stödje sig mot hans axel när de gick tillbaka till slottet. Festen hade gått lite över styr och efter att hon provat LSD hade hennes hjärna verkligen blivit konstig. Allt var snurrigt och hon kände sig illamående.
"Lugn nu" sade Draco "Jag håller i dig"
"Mhhmm" svarade Hermione och tog ett hårdare tag om Dracos axel.

Hogwarts var upplyst innifrån av ljus i faklor. De kalla väggarna såg rödaktiga ut, men för Hermione var de helt gula. Hennes syn började bli lite mer som vanligt, dock så kunde hon fortfarande inte gå själv. Hon tog risken att ta med sig Draco till Gryffindors uppehållsrum. Där inne hjälpte han fram till trappan som bara flickor kunde gå upp för.
"Se till att vila nu" sade han "Jag får inte hjälpa dig upp och se till att du går och lägger dig. Men jag litar på dig."
"Okej..." mumlade Hermione och gick upp på sitt rum och somnade direkt. Natten var ung och vid 5 slaget vid morgonen vaknade hon av att alla fönstren sprängdes.

Lol

Dam dam daaaaaaam
LSD äger
Verii gooot maj friänd, kontinju de ståry naw

Va måste jag sluta? Tänkte mig en sån där 100-kapitel ff.

Vatt ar ju taking äbavt? -.-"

The magic never ends. It lives with us forever!