Next Generation:Tidvändarolycka

Ny läsare! Du skriver superbra, både roligt och spännande! Snälla skriv mer!♥
*bevakar*

Jätteawesome!!

Jag rättar gärna, bara att uggla ^^

Får bara påpeka att det är Albus som har ärvt sin pappas utseende, inte James . But detta are a fanfiction, så I ska not rätta you

Jo, det är sant. Men jag har alltid föreställt mig James och Harry lika. Jag har alltid tänk att det enda som skiljt dem åt varit ögonfärgen^^

Jättebra!

Gillar den här!
Men...Kate Everdeen? Har du bara tagit namnet eller har du blandat in hungerspelen också?

Alltså när jag skrev så tänkte jag inte på det, men efter att jag lade upp texten här insåg jag att det var väldigt (nästan för likt) hungerspelen
____________________________________________________________________________________
Så, sommarlov nu då! Detta firas med ett litet kapitel!
Hoppas ni gillar det! Tack för alla kommentarer!♥♥

_______________________________________________________________________________

Vid tolvtiden satt de flesta elever och åt lunch. Det ovanligt höga surret från eleverna var ett resultat av alla rykten kring händelsen vid frukosten som hade spridits över hela skolan, vissa trovärdigare än andra.

"Har ni hört?" Alice dök upp bredvid de andra sjätteårseleverna, med en blick på maten, vars doft som fyllde luften.

"Hört vad?" frågade Louis och tog för sig av köttgrytan.

"Kate", svarade hon omedelbart. Vilket räckte för att få allas uppmärksamhet vänd från lunchen.

"Berätta allt Alice!" sa Lily, som var van med Alices förmåga att hitta trovärdig information genom skvaller.

"Enligt vissa Ravenclaware, tillhör handen William Everdeen." Det hördes ett klirr när Marlene tappade sin gaffel.

"Menar du hennes brorsa?" flämtade Marlene. Alice nickade.

"Var det inte han som var försteprefekt för två år sen?" frågade Remus bekymrat.

"Just han."

"Fy fan!" utbrast James lågt. "Han var ju hur schysst som helst."

"Berätta mer, Alice", sa George. "Hur?"

"Vad jag har hört, så har Dödsätarna varit ute efter honom."

"Va? Ville de få med honom?" frågade James misstroget.

"Aldrig! Will är smart! Han går aldrig på deras dynga." instämde Sirius.

"Precis", svarade Alice. "Och Everdeens är halvblod. Deras mamma är mugglarfödd."

"Så han vägrade, vad..." Louis ville inte tänka på konsekvenserna av William Everdeens val.

"Det verkar som att du-vet-vem i egen hög person beslutat sig för att visa honom vad han gör med motståndare. Ingen vet var Will är nu, men handen är definitivt hans..." Alla rös och kände sig illamående.

"Så Voldemort, den sjuka sadistiska jäveln bestämde sig för att skicka en del av Kates bror till henne?" sa James lågt med äcklat undertryckt ilska.

"Det var en varning! En varning till alla som vågar till motstånd. Så att alla elever här skulle veta konsekvenserna av att stå emot honom. Stackars Kate är fortfarande på sjukhusflygeln. Hon är skräckslagen och slutar inte gråta." Sa Marlene med bruten röst.

"Herregud, tänk att få reda på var din försvunna bror tagit vägen på ett så hemskt sätt. Jag tycker verkligen synd om henne", sa Lily dämpat.

Lunchen fortsatte och resten av dagen var relativt händelselös. Det visade sig att Alices version av händelsen stämde och Kate blev på måndagen hämtad av sina föräldrar. Alla var överens om att hon behövde lite tid med sina föräldrar efter det som skett.

Halv åtta samma kväll begav sig George, Louis, Fred och Roxanne till Dumbledores kontor. Efter att först ha ursäktat sig för de andra styrde de först vägen mot professor McGonagalls kontor, innan de begav sig till stenmonstret.

"Citronglass", sa George en aning nervöst och alla gick upp för trappan bakom stenfiguren. Man kunde praktiskt taget höra deras snabba hjärtslag när de stod utanför dörren till kontoret och skulle meddela sin närvaro.

_________________________________________________________________________________

Snälla skriv en kommentar!

Och om nån har synpunkter på texten eller vill korrekturläsa så får ni jättegärna lämna en uggla!

Jättespännande kapitel!

Awesome! Även fast jag redan läst, haha

Superbäst!