Julkalender

(hjälp klungk)

ser ut som att Akatsuki fått med dej på stygga listan! / Emmi

Jättebra kapitel. Dock en liten minigrej:

men hon vägrar möta kvinnans

Tror du råkade glömma ett ord:

men hon vägrar möta kvinnans blick



Jaaaa en uppföljare ♥♥

Naughty Hufflepuff!

WOOHOO!

NICE

jag håller på att redigera kapitlet just nu!!! sorry att jag är sen men det kommer

Det är lugnt, den som väntar på nått gott väntar aldrig för länge

jahapp, här är kapitlet. vet inte om det är jättebra men at least it's here vet inte om allt stämmer perfekt med tidigare kapitel heller, så please let me know om jag missat något viktigt vilket jag förmodligen har hehe

Kapitel 22

Clara skriker till och kastar sig undan. Själv är jag inte lika snabb och innan jag hinner reagera har Peter kastat sig över mig. Jag faller till golvet med honom ovanpå mig, och en ilande smärta far igenom min kropp. Flämtande försöker jag knuffa honom ifrån mig, men han är stark, onaturligt stark. Diona skrattar kallt.

"Det hjälper inte att kämpa emot!" fnyser hon. "Detta är slutet, Victor Flamel"
Peter har nu greppat tag om min hals, och klämmer åt. Mitt synfält börjar bli suddigt, men i ögonvrån skymtar jag Mark, som försöker attackera Clara. Ilska genomsyrar mig. Ingen får skada henne! Ingen!

Med nyfunnen kraft lyckas jag sparka till Peter i sidan. Han ger ifrån sig ett väsande ljud och lossar greppet lite, vilket gör att jag lyckas knuffa bott honom från mig. Han kastar sig genast mot mig igen, men otroligt nog lyckas jag få fram trollstaven och fyrar av en kroppslåsningsbesvärjelse mot honom. Jag har aldrig klarat en sådan tidigare under lektioner på Hogwarts, så jag känner mig lättad då den verkar fungera.

Utan att se efter hur det gick för Peter vänder jag mig snabbt om och avfyras ännu en besvärjelse, denna gången mot Mark. Men den stannar mitt i rummet, stoppad av en osynlig vägg. En av dössätarna har lagt upp en skyddsbesvärjelse, och jag kan bara hjälplöst se på hur han kastar sig mot Clara. Hennes trollstav ligger på marken någon meter från där hon står, så hon har inte en chans att försvara sig, inte med magi i varje fall.

Mirakulöst nog lyckas hon hoppa undan ännu en gång, och slänger sig därefter mot sin stav. Men Diona knycker med handleden, och den flyger bort från henne.

Jag hör plötsligt ett gurglande läte. Någon av dödsätarna har löst upp kroppslåsningsbesvärjelsen jag kastade mot Peter, och nu rör han sig snabbt mot mig igen. Paniken stiger i mig, men jag tvingar mig själv att försöka hålla huvudet kallt och kasta besvärjelsen mot honom igen. Den här gången fungerar den dock inte, den bara rinner av honom som ingenting.

Jag hör ett skrik, och inser att Mark till sist fått fast Clara. Han håller henne upptryckt mot väggen, och hon ser livrädd ut.
"Hjälp mig, Victor!" flämtar hon.