Halvblodsspelen pj/thg

SUPERBRA!!

驚くばかり (awesome)

Jättebra! Inte alls långtråkigt!

Superbra

Wonderful

Kapitel 26, kvällen på dag 11 och dag 12


Jag fortsätter att äta när Zach är klar, men inte längre med lita stor aptit.
Jag tänker stället på morgondagen, någon kommer garanterat att dö. Zach sa att det skulle finnas olika saker att välja på, men att man bara fick ta en sak var.

Jag tuggar fundersamt på en mango medans jag tänker på vad som kan finnas. Kanske mat, eller en vattenflaska?
Jag hoppas nog mest på mat eller vatten tror jag, men det är säkert fler som har behov av det.

Det har börjat mörkna, och jag kryper ner i sovsäcken för att jag ska vara pigg tills i morgon.
Jag gäspar och blundar. Det är mysigt att ligga där, fåglarna sjunger fint och det är ändå ganska mörkt, så det är som att sova hemma på sommaren.
Jag somnar med en mango i ena handen och vattenflaskan i den andra. Jag drömmer en mardröm.

En stor spindel står framför mig, och griper efter mig. Den har blod i munnen och den har flera ögon. Ja börjar springa men spindeln kommer ikapp och knuffar ner mig på marken. Jag skriker, och spindeln öppnar munnen som om den tänkte äta upp mig. Nu är den bara några centimeter från mitt ansikte, och jag känner blodlukten tydligt. Precis då kommer en älg fram och slår undan spindeln och jag rider därifrån på dens rygg.

Jag vakar på marken, utan sovsäcken. Den hänger kvar på grenen, med mangon längst ner i sovsäcken.
Jag klättrar upp till grenen och plockar ihop alla mina saker, och stoppar kniven i bältet och hänger pilkogret över högra axeln.
Jag tar upp en mango som jag snabbt skalar med kniven och tuggar i mig den till frukost, medans jag går mot ymnighetshornet.

Det är tätare i skogen och jag får kämpa mig frm mellan snåriga buskar och träd med långa, hängande grenar. Jag håller bågen i beredskap ifall jag skulle stöta på någon deltagre på vägen.

Efter ett tag blir skogen inte lika tät och det är lättare att ta sig fram.
Sedan kommer jag ut på ängen som är övervuxen, och jag skymtar ymnighetshornet på andra sidan över havet av meterhögt gräs.
Jag går längs skogskanten påväg till andra sidan, för att inte synas.
Jag ser inte någon anann deltagre men dom gömmer sig säkert bland buskarna, så jag gömmer mig i ett träd. Från trädet ser jag bordet med det man kan tävla om.
Det som finns på bordet är:
Kniv
vattenflaska
Paj
Sovsäck
Förbandslåda
Tält
Vantar
Och någon konstig staty av något slag.

Karriäristerna verkar ha splittrats, för Ares enormt fula dotter springer fram och griper tag i tältet.
Påväg in i skogen stöter hon på killen från distrikt 4, som kastar sig ur vägen för hennes spjut.
Jag spänner bågen och siktar mot hennes huvud, och släpper. Pilen träffar henne i ryggen, och hon faller mot marken med ett ilsket skrik.
Jag fattar inte att jag gjorde det. Jag dödade en människa som igentligen inte hade gjort mig något.

Killen från disktikt 4 tar inte hennes tält (antar att han inte vill råka illa ut) och skyndar sedan fram till bordet och tar pajen.

Sedan kommer deltagarna på rad, dom från 2 verkar fortfarande teama, och dom tar förbandslådan och kniven.
Sedan kommer killen från 1 och tar vattenflaskan.
Nu är det bara jag och Amelia kvar, och jag hoppar ner från trädet för att hinna ta vantarna innan Amelia så att hon får den där konstiga statyn.
Jag springer ut i gräset och börjar kämpa mig fram mot ymnighetshornet.
När jag kommer in i cirkeln av kortklippt gräs står någon där som jag känner igen, men jag kan inte riktigt sätta fingret på vem.
När tjejen vänder sig om tappar jag talförmågan och rörelseförmågan.
Hur kan hon leva?
Sarah kollar mig i ögonen och tar vantarna och springer sedan därifrån. Jag står kvar, helt stilla utan att kunna röra mig, men när ett spjut kommer farande och landar en bit ifrån mig kommer jag igång igen.
Jag rycker åt mig statyn som jag nu ser föreställer Athena, och kastar mig sedan in i det övervuxna gräset. Jag snubblar hela tiden och kommer ingen vart, men lyckas ändå ta mig ut ur gräset och in i skogen där jag börjar springa tilbaka mot mitt träd.
Tankarna snurrar i mitt huvud medans jag springer.
Hur överlevde Sarah alla karriärister?
Var det hon som dödade Amelia?
Var det hon som tog min mat?

Det är sent på eftermiddagen när jag kommer tillbaka till trädet. Jag lämnar ryggsäcken med miniverisionen av Athena Parthenos och går sedan till mangoträdet. Det har växt ut nya mangos som jag plockar och stoppar i ryggsäcken.
Jag sätter mig i trädet och tar upp statyn igen och kollar på den noga. På stenen som Athena står på finns det en ingraverad text på latin tror jag. Scientia enim est clavis est victoria.

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
Tack för alla fina kommentaer!

SO AMAZHANG SIS!!!

SUPERBRA!

Jättebra

paj

JÄTTEBRA