Vid din sida

Jättebra! Du e super på att skriva

Tack! blir så glad! ♥

JÄTTE BRA! Längtar till nästa kapitel! ♥♥♥♥♥

(fast jag är sur på Zoé)

Åh, Tack!♥♥♥♥
JAg har börjat skriva på nästa kap, och ni kommer säkert skriva "Oh! O.o" Det är PYTTElite spänannde faktiskt

Ja, man tror hon är bra och snäll, och sedan försöker hon kyssa James


Förresten, här kommer kapitlet du ville ha


--------------------------------------------------------------------

Kapitel 5 "Natten är farlig" del 1 (James perspektiv)

"James!", ropar Teo från vårt senaste läger. "Vi måste gå nu!"
Vi har varit här i tre dygn vid lägret, utan att hittat något minsta spår av ingredienser till Lilys botemedel. Eller, jo, lite har vi väl hittat, men inget stort.
Tälten var nerpackade, alla stod klara att gå. Vi hade försökt undanröja elden, men lite svart ofast rök slingrades upp, upp mot himlen. Nu var det dags att gå.

Jag är vid en buske några meter bort från den plats killarnas tält stod, och plockar bär. Det är hallon, som min mamma brukade göra hallonpaj av. Fåglarna sjunger en melodi som är vacker, som jag också inte har hört.
De verkade så lugna, så obekymrade, utan att ha en aning att min fru ligger på dödsbädden. Jag tittar upp mot ett av deras bo, där en blåses nu sitter och sjunger.

Den slutar tvärt när den känner min blick, och när den tigrar På mig och skakar på huvudet blir jag förbryllad. Kan en fågel höra vad jag säger?
Fågeln nickar våldsamt som svar på min fråga.
Okej, om du hör mig prata, borde inte jag höra dig?, fråge-tänker jag fågeln.
Fågeln nickar igen. Du hör mig nu, eller hur?
Det är en antagligen kvinnlig röst som jag hörde, och jag hoppar till. Var det där du?!
Ja, det var jag som pratade, och prata med dig, svarar fågeln på ditt läskiga tanke-sätt.

Jag tittar försträckt på fågeln. Men... Hur kan jag höra dig?
Du har en gåva James, en mycket speciel, svarar fågeln och spänner sin blick i mig. Du kan prata med djur, ganska många. Det är verkligen ovanligt, men i världen finns det några som du. Faktiskt, men bara några!
Jag tittar storögt på fågeln. Så... Kan jag prata med andra djur? Som en tiger tillexempel?
Ja, men inom sinom tid. Först kan du bara prata med små djur, som glad och insekter. Men när du har lärt dig att bemästra din tanke-och-tala-med-djur förmåga kan du även prata med de, ja, svarar den.
Prata? Menar du att jag kan prata med er på mitt språk utan att tänka?, undrar jag.
Nej, du pratar inte ditt språk, människospråket. Du talar, eller tänker, vårt språk, alltså fåglarnas språk, tänker hon. När du pratar med oss så tänker du vad du vill säga, allting som ploppar upp i ditt huvud hör inte vi
Är det några andra fåglar som pratar med mig?, frågan låter dum, men jag kan inte hindra mig.
De kan göra det, men de bryr sig inte så mycket. Jag ville ge dig en knuff på vägen, så du kan hjälpa din fru
Tack, jag är verkligen tacksam.

Ingen orsak, tänker fågeln.
Får jag fråga en sista fråga? Frågar jag och tittar hoppfullt på fågeln.
Javisst, svarar den artigt.
Vad kan man döda den stora Draken med?
Fågeln tittar förbryllat på mig. Det finns nästan ingenting som dödar den... Tyvärr James, beklagar hon sig.
Åh, okej. Men tack för allt annat, tänker jag, smått besviken.
Fågeln nickar i tid för att Tammys mjuka steg hörs bakom mig.

"Vad gör du James? Vi ska ju gå nu!", Tammy tittar anklagande på mig.
"Jag bara plockade bär", jag håller upp handen med de nyplockade rosa bären.
"Jag vill inte gå nattetid, för du vet ju hur det gick förra gången", Tammy ger mig ett sträng blick.
"Vadå? Det var orättvist! Jag hade inte gjort något! Jag kände en irriterande känsla mot Tammy nu.
Förra gången vi gick i skogen på natten, dagen efter Zoes kyss, då stötte vi på en "Spökälg" som vi gav varelsen namnet. Då vadade vi i en forsande Bäck för att komma över på andra sidan för att plocka en ingrediens till Lilys trolldryck, men då såg vi den.

Det var en älg, fast ändå inte. Dess silhuett var en stark ljusblå sken som gick en att kisa, men när den sakta gick fram till oss såg vi hur den såg ut. Den var verkligen ett bländande varelse, med en kropp dom älg fast hela den vitt.
Som ett spöke.

Älgen såg foglig ut, och "snäll", men, dom vissa säger "Skenet kan bedra". Det gjorde det den här gången också. Vi såg vassa tänder under munnen, och nästa sekund blottade den hatiskt sina rakbladsvassa ränder mot oss. Snabbt så hoppade den mot oss, lite klumpigt, men ändå liks snabbt som en känguru eller kanin.
"SPRING!", vrålade Teo och vi sprang, så länge. Spökälgen var oss hela tiden tätt intill, och efter ett tag så blev det nog. Zoe tog fram trollstaven och gjorde hela kroppslåsnings-besvärjelsen, samma som på mig, och den stanna upp några minuter. Tammy tog upp trollstaven denna gång och kastade den dödande besvärjelsen på spökälgen, och så var det slut på en historien.

Tammy visade duktig i växter och djur, då vi lät henne ta ett block och penna och skriva upp allt vi möter och alla växter vi ser, som en bok full av fakta när vi kommer hem, eller när vi ät här. Vi har redan skrivit upp "Spökälg" på "Farliga djur".
Teo visste inte riktigt vad den skulle kunna göra mot oss, men jag visste.
Mugglarhistorier hörde jag av Lily, och spökälgen nämns där, men under ett annat namn.
Enligt sägner så slukade spökälgen sina offer, för sedan ta de till vattnet.
Där spydde den upp offret och lät honom eller henne dränkas. Det sägs också att spökälgen var en troende varelse, eller rent av en människa som förvandlas, som avgudade gudarna Zeus, Afrodite, Possedion, Hades och de andra allsmäktige Gudarna enligt Mugglarnas gamla tro, och att älgen offrade människor och djur till de.

Jag rycks tillbaka till verkligenheten när jag hör Tammys röst. "Jorden anropar James!"
"Vad?"
"Nu går vi", säger Tammy bestämt och tar mig i mitt rufsiga svarta hår. Hon drar mig upp.
"Okej okej! Jag kan gå själv!", jag lät en aning sur, det hörde jag.
"Bra", Tammy gick till de andra och lastade På sig väskor.
Tack, tänkte jag en gång till till fågeln, som nu putsade sina fjädrar.
Du är värd det, svarade fågeln.
Jag nickade och sedan gick till de andra.

Det var en mycket varm dag idag, så alla klädde sig lite olika. Zoe hade konstigt nog på sig solbrillor, och sedan ett par tajta lila kortbyxor och en kortärmad tröja i samma färg.
Hon tuggade på något, som verkade ett tuggummi. Konstigt, tänker jag. Hon har på sig solbrillor och tuggummi som om det var semester!
Teo hade en keps , sportiga halvkortbyxor och en långärmad tröja i blått.
Han såg allvarlig ut, och svettpärlor bildades på hans panna.
Tammy hade en vanlig militär träkt, men det verkade ändå dom hon förblev kyld i den, eftersom hon inte drack vatten var fjärde minut, som Teo gjorde.
Jag, jag hade på mig jeans och en kortärmad tröja under den tjocka duntröjan.
Ingen annan hade tänkt på att det skulle bli kallt på natten....

"Varför då mycket på dig James?", Zoe flinade mot mig när hon pratade.
"Ingen av er verkar tänkt på inatt, då det blir kallt",'svarade jag.
Zoe teg.
"Nu går vi", säger Teo och börjar gå.
Vi andra följer efter.

~5 timmar senare~

Det började bli mörkt, det märkte jag inte eftersom jag hade en konversation om farorna här med en fågel. Låter konstigt va? Prata med en fågel! Men för mig är det nu lite mer naturligare.

James! Det börjar bli mörkt, slå läger för natten, det kommer en...., fågeln som jag pratade med, Shiara, hann inte säga mer innan hon flög iväg, vettskrämd.
Teo och Tammy hade pratat om trolldrycken till Lily, och Zoe hade plockat hallon och bär på strå. Vi gick i en skog, där det växte tät med träd och rötterna stack upp några centimeter.

"Vänta", säger jag och hejdar de andra att gå med handen. "Hör ni?"
Vi lyssnar Några sekunder, innan Tammy säger tanktfullt:
"Ja", hon gitarr på mig med stora ögon. "Fåglarna har slutat sjunga, och det är tyst, för tyst"
James! James! Fort! Lyssna på mig!, en liten fågel jag pratade med för två timmar sen hojtar till mig. Varulven! Akta er! Han kommer!
Jag spärrar upp ögonen.
"Varul...", jag hinner inte säga mer innan vi hör ett fruktansvärt ryt.
Tio meter från oss, står en gigantisk, stor varulv, med tänder vassa som en yxa, och stora som flintasten. Vargen står på två ben, och ser så hotfull ut som man kan bli.
Jag backar undan. De andra gör samma sak.
Varulvens flin blir stort.

"Han kanske är snäll ?", Tammy viskar och jag hör att hon är livrädd.
Jag skakar på huvudet. "Inte en chans"
"SPIRNG!", skriker jag högt. Tammy och Zoe springer snabbt, medan jag och Teo kommer på efterkälken. Vi hör varulvens mullrande steg bakom oss, och vi springer allt vad vi har.
Jag snubblar på en rot. Fasiken.
Teo tar min hand snabbt och vi fortsätter, men inte liks snabbt. Jag känner en smärta i benet, men springer ändå.
Efter några minuter hör vi inte varulven. Tammy och Zoe har stannat upp,och springer till oss för att hjälpa mig.
"Vi kanske har sprungit ifrån han...", mumlar Teo.
"Nej", säger jag trots smärtan. "De slutar inte förräns den har dödat den han vill, eller att den blir dödad"

Tammy tittar skräckslaget på mig. Nej, inte på MIG. Utan bakom mig. Jag vänder mig långsamt om, beredd på bilden jag kommer få se.
Hjälp! Jag ser ett par bärnstensögon och känner skräcken få håret att resa på mig. Jag känner mig livrädd, jag skulle kunna nästan kissa på mig. Jag känner mig inte rädd för mitt liv, utan de andras. Tammy, Zoe och Teo. De får inte dö! Om de dör, om vi dör, så kan ingen hjälpa Lily, och då kommer hon dö med vårt barn.
Så många döda!
Skräcken får mig att tappa andan, och jag ser sorgen och medlidandet i de gula-bruna ögonen.
Jag ryser.
Jag, James Potter, står öga mot öga mot en livsfarlig varulv.

______________________________________________
Vad tycker ni???^^ ♥

Blir ni sura om jag gör en mall som ni kan fylla i?
Om ni, så fyll gärna i den!

1. Vad var spännande med detta kapitlet?
2. Vad var bra med kapitlet?
3. Vad var dåligt?
4. Hur tror ni det löser sig?
5. Skulle ni vilja ha den förmåga som James?

Tack i förhand!!♥ ^^


Hoppas ni blir glada för att få ett kapitel till! Jag känner verkligen ett skriv-sug nu, så det blir nog den andra delen snart :3 (ursäkta stavfel om det finns, min IPad's rättstavning är INTE bra )

//Molly♥♥♥♥

1. Vad var spännande med detta kapitlet?
Allt speciellt varulven :3
2. Vad var bra med kapitlet?
Mycket speciellt när James är förvirrad
3. Vad var dåligt?
Jag trodde att han skulle förvandla sig till kronhjorten eller något :3 hehe, blev lurad...
4. Hur tror ni det löser sig?
Inte den blekaste aning O.o
5. Skulle ni vilja ha damm förmåga som James?
De hade vait coolt

Haha, TACK!♥ :3
Förvirrad? Hur menar du då? xD
Ja, att prata med djur ja! :3

Varsegod♥
Jag menar när han pratar med fågeln så blir jag lixom lite glad över at alla inte kan ha rätt helatiden eller något xD
*Drömmer* Jaa tänk vad mycket man kan göra...

Aha, ok!♥ Ja, det kanske var lite roligt xD
Ja, verkligen! :3

OMG VAD BRA KAPITEL!!!
ABSOLUT DET BÄSTA HITTILS!!!
VILL HA MEEEEER NUUUUUUUU!
STACKARS JAMES!
Skulle vilja ha hans gåva...

Gud, TACK KÄRA DU!!!!!!♥
Tycker du? Jag tänkte det skulle bli mer spännande om det var två delar, så man inte vet vad som händer nu
Ja, det skulle vara så AWESOME! :3