Sirius Blacks dotter

Okej! Jag längtar!

Kommerdet verkligen mer? *Misstänksam blick*

Ja, jag lovar att det kommer mer NU

_________________________________________



Kap 9
Alicia började skratta, hon kunde inte hålla sig. Visst; det hade hänt konstiga saker, men ärligt, trollkarlar? Hon skrattade i flera sekunder innan hon såg Lupins ansiktsuttryck.
”Oj, du… du menar det verkligen?” Sa Alicia förvånat och generat.
”Ja.” Lupin ställde sig upp.
”Jag berättar mer när du har fått in, vad ska man säga… chocken?” Han log smått och gick sedan ner för trappan. Alicia tittade undrande på väggen framför henne som om den skulle ge henne en förklaring på det hela.

Efter en halvtimme gick Alicia ner, inte hela vägen ner, men tillräckligt för att höra de vuxna som satt i den slitna soffan och fåtöljerna.
”Hon tog det inte på sättet som jag trodde att hon skulle ta det direkt.” Lupin satt i den slitna soffan bredvid Mr Weasley.
”Hur tog hon det då?” Tvillingarna hade kommit in i rummet.
”Hon började skratta, och slutade sedan och sa ’Du menar det verkligen, eller hur?’ och sedan gick jag ner.” Alicia såg att både Fred och George var nära på att börja skratta, men på något sett lyckades de hålla inne det.
”Hej Alicia!” Alicia vände sig skräckslaget om, där stod Harry, Ron och Hermione.
”Kan ni sluta göra sådär? Ni skrämmer snart livet ur mig!”
”Åh, Förlåt…” Hermione satte sig ner bredvid Alicia och tittade ut igenom springan där Alicia hade tittat. ”Jag hörde att du hade fått reda på, att…”
”… Att jag är en trollkarl, ja.” sa Alicia muntert.
”Egentligen är du en häxa.” Hermione tittade upp ifrån springan på Harry, som hade sagt det.
”Nja, Tjejer med magiska krafter kallas ju häxor i trollkarlsvärlden, men… Tja, det kan vara svårt att förklara…” Hermione ställde sig upp.
”Kom, vi går ner. Mrs Weasley är snart klar med maten.” Hermione tog fram handen, Alicia tog tag i den och drog sig upp.

Efter middagen (Alicia hade nästan inte ätit någonting) skulle alla gå upp och packa, Alicia visste inte varför eftersom hon inte lyssnat på de vuxna, eller snarare Mrs Weasley, så hon bestämde sig för att gå upp och fråga Ginny. Alicia gick upp för trappan till Hermiones och Ginnys rum och knackade på, inne från rummet hörde hon Ginny säga ”kom in” och det gjorde Alicia. Ginny stod framför en stor koffert och la i saker i den. Hon vände sig om när Alicia kom in.
”Hej Alicia! Hermione skulle bara gå och hämta några böcker där nere, hon kommer nog snart.” Log Ginny mot Alicia, Alicia log tillbaka, men hon slog vad om att leendet mer såg ut som en grimas.
”Okej. Du, jag undrar; Varför ska vi packa?”
”Är inte det uppenbart?” Hermione hade kommit in i rummet utan att Alicia hade märkt något.
”Vad är uppenbart?” Alicia tittade på Hermione som hade några böcker i famnen, troligen de böckerna Ginny pratade om.
”Vi ska åka till Hogwarts. I övermorgon.”

Superbra

Asbra! Meeeeeeeeeeer!

SUPER BRA SUPER BRA

Veeeeery awesome!!!!!!!!!!!

AWSOME!

Du evigt sjuka person, ditt immunförsvar verkar hur som helst inte blockera din skrivarförmåga, kan jag lätt säga!

Det är för det mesta jättebra. Jag har svårt för Ginny i denna novell, så du kan ju försöka plugga på lite om hur hon pratar och beter sig, men det är verkligen min enda påpekning. Annars är det helt otroligt bra. ♥

Jag tycker faktiskt att Ginny är en av de svåraste karaktärerna att skriva om.... Jag förstår henne inte så bra som du gör