Memories In A Diary [Sv][PG]

Ja, jag är rädd att Adrian is dead... Men han kommer ändå finnas med i denna fanfic på andra sätt.

---

Prologen del 2
Princes, Scorpions and a new Hogwarts for me.
1 September 2010

Morgonen den 1 september vaknade Dave och blev klarvaken på en gång. Han hade sätt fram emot den här dagen i evigheter, hade det känt som i alla fall. När han fått brevet från skolan i mitten på sommaren hade hans 11-åriga hjärta jublat och slagit frivolter. Äntligen skulle han få åka iväg till Hogwarts skolan för häxkonster och trolldom. Han klädde på sig skoluniformen hans pappa köpt åt honom för någon vecka sedan och sprang sedan ner till köket.

”Vera gör ordning min frukost på en gång, jag har brottom idag” sa Dave befallande men hans ton var ändå glad. Han satte sig ner vid köksbordet där han åt sin frukost oftast. Middagarna serverades alltid i matsalen.
Alexis kom strax efter sin son in till köket och beordrade Vera att ge henne frukosten i biblioteket.
”Dave” sa Alexis sedan med sin högfärdiga ton.
”Ja mor?”
”Mrs Malfoy kommer att följa dig till King Cross, verken jag eller din far har tid för det” sa hon kort innan hon vände på klacken. Dave log, han ville heller att Pancy skulle följa med ändå. Alexis vände i dörröppningen och såg på sin son ännu en gång.
”Hon kommer om en timme så var redo då, ni kommer ha brottom” och sen gick hon iväg. Vera serverade Dave hans frukost och han åt glatt och fort. Han var snart uppe på sitt rum igen för att packa det sista.

En timme senare kom ja Pancy till Dolder huset för att följa Dave till tåget men ensam var hon inte. Hon hade sin 4-åriga son Scorpius med sig.
”Dave kommer du” ropade hon och höll sin egen son i handen.
”Ja, jag kommer” sa ropade Dave tillbaka och släpade den stora kofferten efter sig ner för trappan. Pancy kände medlidande för pojken men visade inget. Kofferten såg otroligt ung och otymplig ut för honom.
”Så skynda vi har lite brottom Dave och jag har Scorpius med mig också” sa Pancy lätt.
”Hej” sa Dave och Scorpius i kör sen skrattade dem lite kort innan de begav sig. De gick till tomtgränsen och sen tog Pancy båda pojkarnas händer och transfererade sig till tågstationen. Faktiskt raka vägen in på plattform 9 ¾. Dave log förväntansfullt mot Pancy och log stolt över att vara stor nog att åka iväg till Hogwarts. Han skulle inte göra sina föräldrar besvikna som han gjort med sin uteblivna kunskap av parselspråket och ville inte göra igen.
”Dave, nu får du skynda dig ombord på tåget, du vill ju inte missa det” sa Pancy och släppte hans hand. Dave nickade ivrigt.
”Ja, det ska jag” sa Dave och började gå mot tåget. Det tog inte en lång stund innan han hittade en ledig kupé han satte sig. Bara 30 sekunder senare kickade en lilahårig flicka in huvudet.

”Ursäkta, skulle jag kunna få sitta här inne?”
Dave nickade bara till svara och kollade på henne, alldeles för blyg för att säga något. Flickan gick in och la med lite besvär upp kofferten på hatthyllan. Sen satte hon sig ner med ett litet stön när tåget började åka och sa
”Jag heter Prince, Jenny Prince, vad heter du?”
”Dave Dolohov” sa Dave kort och kollade ut genom fönstret.
”Oh, din mamma är rätt tuffa va?”
”Esh, inte speciellt, men hon är grym” sa Dave lågt.
”Oh, är det sant att hon verkligen kan förvandla sig till en orm och prata parselspråket?” undrade Jenny ivrigt.
”Ja” sa han kort och lite besvärad. Han hade inte sätt det själv mer än en gång. Flickan fortsatte att ställa frågor om Daves mamma och ja morfar också. Dave sa inte mycket men svarade på hennes frågor mycket kort. Han gillade henne inte så mycket eftersom hon var så frågvis. Speciellt eftersom hon frågade de frågor han inte ville svara på. Alla skulle nog veta vem han var, han var ju Alexis (Dolder)Dolohovs son.
Resan gick rätt bra och många timmar senare satt Dave tillsammans med Jenny och en kille med mörkbrunt rufsigt hår med röda färgskiftningar. Killes ögon var kristal gröna och klara, nästan så man rös av att kolla in i dem när dem i mellan åt blinkade i rött. Dave var väldigt tystlåten under båtturen till slottet Hogwarts där hans trollkarsutbildning skulle vara. Den var en gigantisk man med tjockt mörkt yvigt hår som ledde dem dit de skulle, han hade presenterat dig som Professor Hagrid. Men när de kommit in i slottet och fått anvisningar upp för trapporna fick förstaårseleverna klara sig själva. Dave gick tillsammans med kille från båten upp för sten trapporna. Gänget 11-årningar gick tysta upp för det ekande trapporna och möttes i skolentrén av en ung man.
”God afton och välkomna förstaårselever, Jag är Professor Longbottom och ska leda er in och hålla i sorteringsceremonin som ska dela in er i de fyra elevhemmen. Gryffindor, Hufflepuff, Ravenclaw och Slytherin. Jag är föreståndare för mitt gamla elevhem Gryffindor” sa den unga mannen som visade sig vara en högtuppsatt professor på skolan trotts sin ringa ålder.


10 minuter senare gick dem två och två på led in till den stora salen. De stannade nervösa och små viskande framför lärarbordet och precis framför dem var det en lite pall och en gammal, gammal hat. Först ut att sorteras var en lite fräknig tjej som hette Lisa Andersen hon blev sorterade in i Hufflepuff med ett högt jubel. Dave såg omkring sig, skaran av bar stod mitt i mellan två av långbordet. De borden till hörde just Hufflepuff till vänster och det andra till höger var Gryffindor. Mot högerväggen var Ravenclawbordet och åt vänsterväggen var Slytherinbordet. Dave såg åt Slytherin hållet och drömde sig bort dit så Professor Longbottom fick ropa hans namn två gånger innan han reagerade.
”Dolohov Dave” ropade professorn en gång till och Dave gick bort till pallen och fick hatten över huvudet. Den trillade ner på öronen och Dave rös till.
”Oh, jasså… En Dolder ser jag” sa hattens röst i Daves huvud. Dave blev rädd först och fick ett utryck av obehag i ansiktet. Detta var han inte beredd på alls.
”Ja, du får det väl bli en SLYTHERIN av dig” ordet Slytherin ekade genom hela salen och Dave sprang leende iväg till Slytherinbordet där han välkomnades på slytherinvis. Många av hans mammas anhängares barn eller barnbarn gick ju på skolan och majoriteten i Slytherin.
Senare sorterades även Jenny Prince in i Slytherin till Daves förfäran och en kille som hette William Nott hamnade i Slytherin med Dave. Kille med de mystiska ögonen från båten hete tydligen Ted Lupin och sorterades in i Gryffindor. Dave tyckte det var lika bra då han inte gillade killen, nu slapp han i alla fall gå i samma elevhem som honom.

Jättebra!

Jätte bra!!!!

Fantastiskt. Helt fantastiskt.

underbart, fantastiskt, grymt, super, awesome och helt klart bäst!
jag har följt ända sen du började på Mrs Dolder - ett fängelse och varje del tills nu har jag älskat! ♥

Ja, vad ska man säga? Kan man kritisera någon som skriver så här bra? Svar: Nej!
*Bevakar*

suuuuper!!!

OMD Jag älskar din stil att skriva!! Men plzz kan int Fred återupplivas?

Nej, Fred kommer förbli död. Men han kommer fortfarande ha betydelse för berättelsen, i viss mån.

--- --- ---

Prologen del 3
The New Generation.
1 september 2011

Dave vaknade tidigt på morgonen den 1 september. Den sista sommarsolen sken in genom fönstret till hans lilla rum. Rummet var inte precis stort. Dave hade en säng, en byrå åt kläderna, ett skrivbord med stol och en hylla på väggen till sina få böcker. De flesta böckerna var ju i biblioteket. Dave sträckte på sig och log mot den sprakande brasan som var bakom fotändan på sängen. Han steg upp och såg sig själv i en spegel och drog stolt handen genom håret. Han hade vuxit över sommaren tyckte han. Han var 12år nu och skulle börja sitt andra år på Hogwarts. Det skulle bli toppen.

”Ariana, skynda dig nu”
”Jaaa Mamma” klagade Ariana och drog sig upp ur sängen. Ariana var en 11 årig flicka med mörkt hår och klara ögon som levde med sin mamma i utkanten av London. Ariana skulle få åka till Hogwarts skola för häxkonster och trolldom i år för första gången. Hon tyckte det skulle bli spännande.
Lavender såg på sin dotter och suckade lite.
”Gumman, om du inte snabbar på med frukosten kommer du missa tåget”
”Ja mamma” sa flickan och tuggade på sitt rostade bröd som hon fått när hon satte sig vid köksbordet.

Dave satt vid frukostbordet och såg hans pappa Andreas komma in i köket.
”Är du klar snart, jag har inte hela dagen på mig Dave”
”Ja Far, snart klar”
”Bra, jag väntar i hallen, men raska på”
Dave skyndade sig att äta färdigt. Kofferten hade han redan konkat ner och han tog den och kollade på sin far och sen gick dem ut ur huset och ner för den grusade stigen. Ner till tomtgräsen och sen tog hans pappa ett hårt tag om hans arm och de transfererade sig till King Cross station och pattform 9 ¾.
Dave såg sig omkring och hittade sina kompisar. Jenny Prince och William Nott. Han kollade på sin pappa som dolde sig i sin svarta huvkappa.
”Stick iväg till dina vänner och se till att inte missa tåget… Ses till Jul Dave”
Dave nickade och sprang iväg med kofferten mot Jenny och William. Det gick upp i tåget och satte sig ner i en tom kupé.
”Så, Dave, hur var din sommar då?” undrade Jenny glatt.
Ariana stod helt fascinerad av det stora röda ångloket och bara glodde på tåget. Lavender ruskade om sin dotter.
”Ariana, du måste kliva ombord också” sa hon och log mot henne. Lavender såg på sin dotter och tyckte hon var rätt lik sin pappa även om nästan bara hon visste vem han var. Hon smekte sin dotters kind.
”Lycka till nu gumman, jag älskar dig”
Ariana nickade glatt och hoppade upp på tåget. Hon kollade runt lite nervöst och kikade in i en kupé. Hon öppnade försiktigt dörren.
”Eh, ursäkta… Får jag sitta här? Det är så mycket folk i de andra” undrade hon försiktigt.
”Ja visst, jag heter Jenny Prince, det där är William Nott och Dave Dolohov” sa flickan som redan satt där inne.
”Tack, jag heter Ariana Brown” sa hon och log lätt.
Dave suckade lite, en förstaårselev så patetiskt. Resan gick rätt fort och innan han visste ordet av var dem framme i Hogsmead. Dave, Jenny och William satte sig i en av vagnarna som drogs upp mot slottet. Ariana gick iväg till båtarna som skulle ta med förstaårseleverna in till skolan.
”Eh, vad tyckte ni om den där tjejen som satt med oss?” undrade Dave lite surt.
”Esch, hon verkade helt okej tycker jag” sa William och kollade mot Jenny.
”Hon var helt okej, kanske lite små tråkig. Men hamnar hon i Slytherin så ska vi nog få lite roligt med henne, tror ni inte?” sa Jenny och skrattade.
Väl upp i slottet satt vännerna runt Slytherinbordet och Dave såg Teddy Lupin borta vid Gryffindor bordet. Han suckade Teddy borde ha växt mist 15cm över sommaren. Alla blev tysta när dörren öppnades och Professor Longbottom följde förstaårseleverna in i salen. Sorteringen började och Jenny kollade spänt när Ariana Brown ropades upp för att sorteras in. Ariana satte sig nervöst ner på pallen och fick hatten ner över öronen.
”Ah. Jag ser… Du är en smart tös, men modig också. Jag tror det får bli SLYTHERIN” och Slytherin hade hatten skrikit så alla hört. Ariana tog försiktigt av sig hatten och skyndade ner till det jublande Slytherinbordet. Ariana satte sig små leende ner bredvid Dave. I slutet av sorteringen fans bara en liten men väldigt söt tjej. ”Weasley Victoire”. Som den lilla 1/6 vilie hon var, var hon väldigt vacker och söt. Hennes hår var Weasley rött men huden var bleck och ansiktet utan fräknar. Hon gick nervöst upp och satte sig på pallen. Hon fick hatten över huvudet.
”En Weasley, roligt att få nästa generation Weasleys här på Hogwarts. GRYFFINDOR”
Gryffindorbordet jublade och Teddy reste sig upp och klappade i händerna när Victoire var på väg mot bordet med ett brett leende.

jättebra!