Innan och efter Harry Potter-sagan började [SV]

Good good

Jätte bra

Fantastiskt.

jätte bra!! *hoppar upp och ner av längtan efter nästa kapitel* meeer

Kapitel 4 - Den lyckliga dagen!
--------------------------------------------------------------------------------------------------
Nu var dagen inne! Lily Evans var hemma och var så nervös att hon inte kunde sitta still. Petunia tittade på henne med avsmak.
"Håggvarts", fnös hon.
"Det heter 'Hogwarts skola för häxkonster och trolldom'", rättade Lily henne stolt.
"Vi får se vem som skrattar åt vem när brevet inte kommer!", sa Petunia argt.
Lily fick tårar i ögonen.
"Det sårar mig när du säger så!"
"Lika mycket som att du är ett freak? Lika mycket som att jag tror att pojken Snape bara hittar på?", sa Petunia och hånlog.
"Jag är inget freak, och Severus ljuger inte! Jag litar på han!", sa Lily och en tår rann ner för hennes ansikte. Hon tog en titt på klockan. Den visade "fem minuter i tolv".
Även Severus Snape väntade, fast han hade så klart sysslor att göra i dag. Diska. Han skrubbade disken så hårt att det rann svett ner för hans gulbleka hy. Så fort klockan slog tolv kastade han i från sig disken och väntade, väntade på att klockan skulle slå klart... Nionde slaget... Tionde slaget... Elfte... Tolfte....
Just som klockan slog det tolfte slaget och tystnade kom ett brev susande genom det öppna fönstret. Severus lät det landa på det lite dammiga golvet innan han tog upp det. Det stod 'Mr S. Snape, Spinnargränd 19, Utkanten av London'. Han öppnade ivrigt brevet och läste lyckligt texten som stod. Samma sak gjorde Lily och många andra barn i världen den dan. Petunia tittade avundsjukt på Lily och brevet. Lily, som hade kommit på ett avtal med Severus att möta honom vid den gamla lekparken så fort dom fått brevet, rusade dit så snabbt hon kunde. När hon var framme fick hon vänta en stund innan Severus kom springande, flaxande med armarna likt en fladdermus.
"Jag fick det, Sev.", skrek Lily lyckligt och visade stolt brevet.
Severus visade också sitt brev stolt.
"Det här är den lyckligaste dagen i mitt liv", sa Severus.
Lily log.
"Samma här."
Dom gick till gungorna och pratade. Om någonting kunde gå fel, så var det här fel dag!

Så bra.

SuperbrA!

Kapitel 5 - Hogwarts-expressen
--------------------------------------------------------------------------------------------------------
Den första september 1970 var en rätt blåsig dag. James Potter gick stolt bredvid sina föräldrar. Han såg sig omkring på King's Cross station. Det var flera stycken som hade en vagn fylld med bagage, burar med djur i och andra saker. Det var många som skulle börja på Hogwarts i år, tänkte han, för han skymtade ännu fler vagnar ju längre och längre bort han gick. En liten, ganska så knubbig kille gick i vagnen bakom honom. Hans föräldrar såg inte heller så stora ut.
"James!", ropade hans mamma.
James tittade upp. Han hade kommit på efterkälken. Han rusade, med en svag rodnad, mot sina föräldrar.
"Gå nu bara igenom den här väggen", sa hans pappa. "Vi kommer sekunderna efter dig!"
James andades spänt, tog sin vagn, och småsprang mot väggen, fast än, i normala fall, borde han krocka mot väggen så for han igenom den, som om det bara vore luft. Nu såg han det stora tåget där det stod: Hogwarts-expressen. Tåget släppte iväg en väldig massa ånga, så det var svårt att urskilja texten. Hans föräldrar kom och ställde sig bredvid honom.
"Hej då, min son. Sköt dig nu, och visa hur en man ska vara.", sa hans pappa.
Hans mamma snyftade.
"H-ha det nu b-bra.", fick hon fram. "Följ reglerna och sköt dig bra."
Han kramade sina föräldrar adjö innan han gick på tåget.
Full kupé, full kupé, full kupé, full kupé, full kupé, full kupé, full kupé, full kupé... Nästan tom kupé!
Han gick och satte sig. Den enda som var där var en rödhårig flicka som satt med ansiktet pressat mot fönstret. Hon såg ut att ha gråtit. Stackare, tänkte han en sekund. Sen kom han på andra tankar. Hans satte sig mitt emot henne, satt närmare fönstret och tittade ut. Han orkade inte göra som alla andra; vinka och vinka. Det var bara onödig slöseri på tid, tänkte han... Vi skulle ju till Hogwarts! Vad kunde vara bättre?
Men nu blev han väckt från tankarna av att kupédörren öppnades. En pojke med lite vågigt hår stack in huvudet.
"Kan jag sitta här?", frågade han.
"Ja, självklart.", svarade James.
Pojken satte sig bredvid James.
"Sirius. Sirius Black.", sa pojken och skakade James hand.
"James Potter.", sa James.
Dom började prata lite, och tåget började fara iväg. Snart öppnades kupédörren igen, och en pojke med gulblekt hy kom in, satte sig bredvid flickan och började prata.
"Lily...", sa han. "Vad är det?"
"Tuni h-hatar m-mig! Bara f-för att vi s-såg b-b-brevet hon skrev t-till professor D-Dumbledore!", snyftade Lily.
"Äh, bry dig inte om hon! Vi ska ju till Hogwarts nu!", sa Severus uppmuntrande.
Lily log.
"Se bara till att du hamnar i Slytherin..." sa han.
"Slytherin?", frågade James förvånat, som om han aldrig hört namnet förr. "Vem vill vara där? Det hade då jag tackat nej till! Hade inte du det?", frågade James Sirius.
Sirius log inte. Han såg allvarlig ut.
"Hela min familj har varit i Slytherin, så chansen finns att jag hamnar där.", sa han.
James suckade.
"Och jag som tyckte att du var okej!"
Sirius flinade.
"Men jag kanske bryter traditionen. Vart skulle du helst hamna?", frågade han James.
"Gryffindor, där de modiga dväljs! Som pappa."
Severus fnös. James blängde på honom.
"Och det stör dig?", frågade han.
"Nej, det är bara det, att om man hellre vill ha starka muskler än hjärna..."
"Och var hoppas du hamna då, som varken tycks ha det ena eller det andra?", frågade Sirius.
Lily satte sig rak i rygg.
"Kom, Sev.", sa hon och reste sig upp. "Vi går."
Dom gick. Men James han försöka lägga krokben för Severus innan han gick.
När dom vart ensamma lade dom sig ner på varsitt säte och snackade. De enda uppehållen dom gjorde var när godis-vagnen kom förbi, och när dom skulle byta om. Annars pratade dom hela tiden till dom kom fram till Hogsmeade station.
Sen blev dom förda med båt av Hagrid till Hogwarts.
Alla var så spända, för det var bara minuter till dom skulle få veta vilket elevhem dom skulle hamna i.

aaa sååå bra!! meeeer

bra skrivet, bevakar!