The cold in our bodies [PRS]

Hon såg på den äldre mannen som hade köpt henne och såg ner i sina händer. Ryckte till av Rions röst och skakade på huvudet.
"Nej....." Viskade hon tyst och såg nu rädd ut. Vilka var dessa män? Inte var de som andra.
"Varför sitter jag inte ute med kusken sir?"

"Vi är snart framme. Och det är trevligare här inne, inte sant?" Rion gav ifrån sig ett roat fnitter.
"Det räcker, Rion.", sa Ivan. Han ville inte roa Alice alltför mycket. De visste fortfarande för lite om henne.
Mycket riktigt så saktade hästarna farten till de tillslut stannade. De var framme vid slottets portar nu.
"Sådärja!", sa Rion lika roat igen, inte alls brydd om Ivans humör.
Han klev förbi för att öppna dörren åt de. "Damerna först!" Rion räckte Alice sin hand för att stödja henne så att hon kunde kliva ur.

Hon såg oroad ut och skakade på huvudet igen. Håret var ju då smidigt och tovigt att det såg hemsk ut. Drog upp axlarna när hon såg mot Ivan.
"Självklart mästare. Förlåt min nyfikenhet." Hon blev sedan tyst och kved av smärta igen. När de hade stannat så kikade hon ut från gardinerna och flämtade till. Det var ett då vackert slott. Tog försiktigt den utsträckta handen och tog sig ur vagnen.
"Vad är min första uppgift min mästare?" Hon såg mot Ivan.

Rion gav ifrån sig ett till skratt. "Baha! Du är för rolig, Alice!"
En menande blick från Ivan tystnade honom. Rion höjde på axlarna mot Leo som inte heller såg särskild road ut. Vad skulle de med Alice till egentligen? Slottet kryllade av tjänstefolk. Ivan hade all hjälp han behövde.
"Hm, ett bad hade nog inte varit helt fel.", mumlade Ivan och gick förbi de. Han viftade åt en tjänare att hjälpa till med Alice. "Och visa henne till era rum. Hon behöver känna till slottets regler."

Hon hoppade till av Rions skratt och såg skrämd ut. Hade hon sagt fel? Skulle hon straffas nu? Tyst sänkte hon huvudet och kände en ny närvaro och tittade upp.
"Ett bad?" Frågade Alice tyst och tog ett steg tillbaka. Dörrarna hade öppnats och hon kände värmen från sommaren omsluta henne.
"Om det är det ni vill så gör jag det."

Ivan sa inget mer, utan försvann in i slottet tillsammans med Leo. Leo tvekade först- han ville se efter vad Rion tänkte göra. Men även Rion gick efter när Alice fick sällskap av en av de kvinnliga tjänarna där. Det var en kvinna, nära i Alices ålder, som hjälpte henne. Hon var klädd i smutsiga kläder, men de var hela. Det var tydligt att hon jobbat. "Hej. Kom, så ska jag hjälpa dig med ett bad och någonstans att byta om till rena kläder." Hon log snällt. "Jag heter Olivia."

Hon hade ont när hon gick och såg på Olivia medan hon nickade. Hon såg sedan över axeln men kved av smärta.
"Är det nödvändigt att jag badar? Jag ska väl arbeta som du. Då ren behöver jag inte vara." Hon såg nu nervös ut.
"Förlåt " viskade hon och gick tyst efter.
"Varför kan du mitt språk? Är vi inte i ett främmande land?" Frågade hon nu nyfiket.

"Bara för att vi arbetar så betyder det inte att vi inte badar.", fnittrade Olivia. Hon ledde henne in i en sidodörr med trappor som ledde ner till källarvåningen. "Här är tjänstefolkets plats. Det är sällan greven är här.", förklarade Olivia. Gången var upplyst med ljus på väggarna. De fick korsa köket, som var ett stort rum som rymde både arbetsytor och bord för de att äta vid.
De kom fram till en gång med flera dörrar. Det var deras rum, vissa delade med varandra och några hade sina egna. "Det här är ditt rum. Tills vidare. Vem vet vad greven har för planer för dig?", fnittrade hon igen. "Åh, vi har rest så mycket, Alice. Jag kan flera språk."

Hon gick efter henne och nickade. Hon höll sig nära och såg sig nyfiket på allt
"Så jag kan vara här?" Hon pekade mot köket.
"Okej då kanske ett bad skulle vara bra. Då kanske det slutar göra ont. Jag vill gärna ha något a..." Hon slutade och såg på henne.
"Planer? Vad menar du?"

"Ja, i köket kan du vara med oss andra. Men det här är ditt rum." Hon öppnade dörren så att den svängde inåt. Rummet var litet med en säng, bord, stol men också ett badkar, stort nog att rymma en vuxen person. "Ett bad kommer att göra dig gott.", försäkrade Olivia och klev in för att tappa upp varmt vatten åt Alice.
Hon fnittrade igen när hon hörde Alices fråga. "Det har hänt att greven flyttar någon av oss. Det kan handla om något särskilt jobb. Det är hedersamt. Men det är ovanligt att det händer. Du ska inte oroa dig. Eller.. är det något speciellt med dig?" Hon fnittrade igen och höjde lekfullt på ögonbrynen.