nyårstråden 2022-2023!

De första månaderna var ärligt talat up there med de sämsta perioderna i hela mitt liv. Absolut skit. Sedan svalde jag stoltheten och rädslan och gjorde det jag var tvungen att göra - flyttade för att få den jobberfarenhet jag behöver. Efter att ha varit sambo i fyra år. Och var också tvungen att flytta ifrån min partner när hen precis genomgått en stor förlust. Sedan har det varit otroligt upp och ner. Grät ögonen ur mig i två veckor, sedan blev det lite bättre, sedan sämre igen, och sedan bestämde jag mig på allvar för att göra det bästa av situationen. Men det är fortfarande svårt. Redan på lördagsförmiddagen kan jag börja tänka på att helgen snart är slut och att jag behöver åka tillbaka.

Har en bra bit kvar av detta, men till sommaren ska jag flytta hem. Till min sambo, mina vänner, min älskade lägenhet och fantastiska stad och syskon. Jag vet inte riktigt vad som väntar mig där jobbmässigt. Men jag hoppas att jag reder ut det under året som kommer.

Jag blev kär för första gången, o fick mitt hjärta krossat på köpet, ingen fel, men rätt person, fel tillfälle existerar tydligen. Sakta men säkert började saker ordna upp sig och jag har fått mer koll på mitt liv än på länge. Sedan bröt jag med en nära vän efter ett större bråk som innehåll stora misstag från oss båda, vilket sved. Jag började träffa flera killar, för skojs skull, men kanske hittat nån jag gillar igen. Sedan gick min mormor bort, och detta förde med sig en massa drama och saker. Men i allmänhet har jag fått mer koll på livet än året innan och känner mig faktiskt rätt hoppfull.

Jag har studenten nästa år, vilket är helt sjukt. Sedan blev jag igår preliminärt antagen till att göra värnplikt? Trodde jag inte. Så det lär ju bli intressant i sig. Så nästa år hoppas jag på många nya erfarenheter, en rolig sista termin innan studenten och ett allmänt bra år, förhoppningvis med mindre drama än iår.

Jag tycker åren far förbi med sån fart. Det går bara fortare och fortare.

I år har jag fortsatt min resa vidare sen utmattningen som slog ner mig 2019. Tror mitt liv har kommit att delas i två delar. Tiden före och tiden efter. Har haft små dippar på vägen under året, men de ser jag egentligen nu mera som påminnelser. Något jag kan lära av och komma ihåg hur långt jag faktiskt kommit. Att vara tacksam för hur mycket som faktiskt fungerar nu igen. ♥ Hade en fin sommar då jag verkligen kände att jag hade möjlighet att släppa allt och vila ordentligt. Arbetsträning började varvas med riktigt jobb den här hösten. Några timmar. Men steg framåt. Vågade också svälja stoltheten och rädslan och skaffade DEJTINGAPPAR i år. Gick på några dejter. Umgicks med fina vänner och familjen och kollegor. Har landat mer och mer i mig själv som person och trivs med mig själv mkt mer. Mer än jag trodde var möjligt.

För 2023 hoppas jag:

- Att jag vågar ta tag i ett problem som jag undvikit i flera år men som behöver tas tag i. Det är dags nu.

- Skaffa glasögon. Det har jag också struntat i många år fast mina ögon börjar bli hopplösa när jag ska läsa på långt håll.

- Att jag hittar ett roligt och trevligt jobb på 50% som jag faktiskt kan klara av och trivs med.

- Mindre tid för mobilen och sociala medier - mer tid för promenader, mindfullness, vänner, skriva, teckna, läsa osv.

- Att jag fortsätter inreda min lägenhet

- Att jag fortsätter ta hand om mig själv och inte slarvar med sånt som jag vet är bra för mig (och stressnivån)

Oj herregud vilket år man haft!
2022 för mig började som en deprimerad och ångestbunden gymnasieelev som mådde så pass dåligt att hon inte gick utanför sitt rum de flesta dagarna. Alla måltider åts i sängen och mentala hälsan var inte direkt på topp.
Men sen så hände något i mars när jag fick världens motivation att flytta hemifrån. JAG vars föräldrar kom in tre gånger om dagen med mat och som inte hade städat ett rum på år och dar? Flytta hemifrån??? Det kanske skrämde min familj lite men så blev det också! Det var kanske tre veckor från beslutet att börja kolla på lägenheter till inflyttningsdagen så allt gick väldigt snabbt men nu är jag ändå här i mitt alldeles egna lilla hem!
Det här med skola var ju fortfarande ingen hit, men trots det tog jag studenten i juni! Med fullständig gymnasieexamen? Nej. Men fick jag i alla fall åka lastbil och ha en fest? Nej, inte det heller. Där kom ångesten i vägen, men student blev jag!
Min favoritgrej på hela året är ändå helt klart den 7-10 juli med Nimbus 2022! Tänk att en så mentalt trött människa som jag ändå fick ihop ett helt konvent! Det är ju faktiskt helt sjukt. Och de dagarna måste ändå vara några av de bästa i mitt liv.
Men än hade bara halva året gått!
I höstas började jag komvux för att plugga mot en gymnasieexamen. Jag ska inte ljuga och säga att det gått bra, för 90% av det har varit ilska, tårar och oerhört frustrerade och rent av korkade lärare. Men det går ju faktiskt ändå framåt.
Också den 26 november hände något otroligt när jag fick hem min lilla kattunge Prosit som snabbt blivit min absoluta favoritvarelse i världen. Fy vilken oerhört fantastisk katt han är.

Så när jag i början av 2022 var oerhört deprimerad och inte kunde gå utanför sängen har jag nu i slutet flyttat hemifrån, tagit studenten, arrangerat ett konvent, börjat en helt ny skola, OCH SKAFFAT KATT???? Det är helt jävla sjukt. Fortfarande mår jag pissdåligt av ångesten men den blir sakta men säkert mer och mer hanterbar.
Here’s to a wonderful 2023

Våren det här året har varit något av det värsta i mitt liv.
Först dog min bonusfarmor, exakt en vecka efter det dog min ena råtta och dagen efter hon dog var det 20 år sen min pappa dog. Och som om inte det vore nog dog en nära vän till mig bara några dagar efter min råtta dog.

Kort sagt, jag fick ett psykiskt sammanbrott.

Men jag tog mig ur det och mår bra nu.
Åkte på kryssning till Finland som början av det bra, sen så fick jag för några månader sen de mest underbara råttor jag kunde få. Jag känner mig äntligen hel och komplett igen. Det tog lång tid men nu är jag lycklig. ♥

First of all: det var under pandemiåren som jag blev en gladare människa. Social och initiativtagande. Mer modig, fri och vuxen än förut. Men när restriktionerna väl släppte så var det ändå inte mycket fest. I mitt kompisgäng fanns det mest sorg efter att N gått bort. Vi som hade plugg kvar kämpade på. Jag var jätteglad över att lära mig mer om litteraturvetenskap, men prokastinerade ganska mycket ändå.

Vardagen lystes upp av HP-brädspel, minecraft, pokemon go och poesiklubben. Fick äntligen börja på testosteron, efter ett år av onödigt strul med remissen. Jag njöt av att ha gått ur styrelsen i studentföreningen. Inget illa menat, det var bara otroligt skönt att släppa ansvaret. En rolig sista kväll på studentnattklubben blev som ett hejdå till uni.

Under sommaren var jag mest:
- sjuk
- ensam
- på festivaler
Behövde vila mitt knä, läka mina snakebites, bli fri från förkylningar och skriva klart en uppsats. Någon gång i slutet av juni råkade jag åka pendeltåg med en vagt bekant snubbe. Jag nämnde min flyttambivalens. Skulle jag härma tre av mina polare och dra från stan, eller inte? När tåget var framme sa han "glöm inte att säga upp lägenheten nu" som att det redan var bestämt att jag skulle flytta. Så då gjorde jag det.

Tänkte vara arbetslös ett tag, vila hjärnan och vara kravlöst kreativ. Men samma dag som jag flyttade tillbaka till mina föräldrars ställe sa pappa att min faster sökte personal. Några veckor senare var jag montör. Med facit i handen: väldigt bra händelse! Nu kommer jag iväg om dagarna, får (i min värld) massor av pengar, och slipper både social ångest och prestationsångest. Har inte mycket fritid, speciellt inte nu när vinterns kyla håller mig isolerad, men jag har haft många fina helger med kompisar den här hösten ♥


2023 vill jag se till att vara mer kreativ. Skriva mer. Tävla i poetry slam. Läsa mer. Börja använda duolingo. Kanske skaffa fler piercings. Ska hänga med vänner, för livet är kort och man måste hålla i dem som man tycker om.

Jag hoppas att jag kommer fortsätta trivas på jobbet, att omställningen när folk slutar/börjar efter nyår inte kommer att bli svår. Hoppas att jag får någon vän i den här stan, om jag nu blir kvar här. Hoppas att Sverige och världen får några politiska ljusglimtar. Bitterheten är stor men optimismen vägrar att dö.

målen för 2022 i förra tråden va:
tandställning
dramapedagog färdigt
söka lite annat också
flytta
bebis?
aldrig mer fika nånsin

och ja här sitter jag med raka tänder, i ny lägenhet, utan att ha fikat mer alls inte ens nu i juletider tvingar jag i mig en enda lite lussekatt för det gör så ont i huvudet av socker. bra jobbat. däremot blev jag inte färdig dramapedagog i universitets-poäng för jag fick sån JAG MÅSTE GÖRA NÅGOT ANNAT NU!!!
och något annat blev det. blev butikssäljare på buttericks. igår fick jag höra av min chef att hon tycker jag blivit en så bra säljare. mår skitdåligt - vadå bra säljare. gladare blev jag när hon sa att jag var bra på att göra en ballongpelare. låter mer som mig.
något det inte blev var en bebis. nått säger mig om ett år kanske en bakas eller finns hos mig.

och vad som ska hända 2023? jag tänkte jobba mig uppåt i butiken, köpa en likbil och åka till alla skånes kyrkor.

2022 har för mig känts som ett år som har lagt grund till kommande, bättre år. det har varit många vääldigt jobbiga perioder men de har också varit otroligt lärorika, har äntligen tvingats hantera mkt jobbiga saker som legat och bubblat under ytan i många år. om det makear sense. men det har också funnits väldigt positiva stunder. jag har bla reconnectat med en barndomsvän, flyttat hemifrån, börjat på universitetet, äntligen kunnat resa, och läst så mycket fantastisk litteratur och lyssnat på så mycket bra musik.
mitt favoritminne från 2022 kommer nog vara från i juli när jag träffade en gammal vän på secret garden i gamla stan och vi sjöng ut våra lungor till ymca och gick hem genom stockholm kl 3 på natten, mitt under ett varmt åskoväder. natthimlen lös upp av blixten flera gånger i minuten, vi såg solen börja gå upp över söder och regnet var varmt och vi pratade om allt och ingenting. definitivt ett core memory. det är så bitterljuvt att tänka på, för han och jag kommer nog aldrig mer att ses igen.

men... 2023 hoppas jag att alla lessons jag varit tvungen att learn detta år ska pay off!! jag vill bryta mig ur min comfort zone, njuta av friheten det innebär att vara självständig. brukar för det mesta hålla mina nyårslöften lite för mig själv haha men några jag kan skriva är att jag hoppas att se mer livemusik, tågluffa, träffa mina nära och kära oftare & äntligen läsa anna karenina ♥

Idag var jag på det första av tre julbord på fem dagar. Med julafton om en vecka blir det fyra på åtta dagar, och sedan rester dagarna efter julafton xD

Edit: pinsamt trodde jag skrev i intresseklubben antecknar en dag senare..

Mitt 2022 var riktigt bra faktiskt. Jag slutade på ett jobb, fick ett nytt bara timmar efter intervjun. Sen flyttade jag från Linköping som jag spenderat 13 hela år av mitt liv.

Nu bor jag i Jönköping, gillar jobbet. Köpte ett hus för väldigt massa pengar som jag ska flytta in i, i mars!!

Kaninerna som avskytt varandra fick flytta ihop när vi flyttade ner till Jönköping och de har ÄNTLIGEN blivit kompisar, de till och med sover bredvid varandra!

Jag har turen att få bli moster för tredje gången, även om denna bakas till April nästa år.

Utöver allt bra som hänt så hittades en tumör i min mammas lunga vid en rutinröntgen av hennes hjärta. Det tog bara någon vecka innan hon nu har opererat bort den. Men hon är fortfarande inlagd då hon blev dålig efter ingreppet. Nu håller vi tummarna att hon får åka hem imorgon och att jag får träffa henne i jul när vi åker till södermanland för att fira ♥

Vad ser jag fram emot nu när året sakta tar slut?
- Att bli moster igen!
- Att flytta in i mitt egna hus, där jag får göra som jag vill!
- Att åka till Storbritannien med sambon och två vänner i en vecka i sommar.
- Att livet går vidare ♥