NAMN

Jag heter Li, när jag var liten så gillade jag inte mitt namn och gör det inte än idag. Blev frågad om jag var kines och de flesta antog det innan de träffade mig. Folk kom också på att kalla mig Bruce Lee som inte var speciellt kul alls. Jag har aldrig riktigt tyckt om mitt namn, alldeles för kort och tråkigt enligt mig. Jag fick mitt namn för att min pappa tyckte det var fint av någon anledning. Då jag blev så irriterad av att man sa att mitt namn var kinesiskt så kollade jag upp det och det visade sig att det är delvis kinesiskt men att det är ett gammalt svenskt namn.

Ganska svårt att få ett smeknamn av ett så kort namn men min sambo kallar mig Lilo emellanåt sen så hade jag en kompis som tyvärr har vandrat vidare men han kallade mig Limpan dock så får ingen kalla mig det då det blir alldeles för personligt. ♥

Detta var verkligen en super intressant tråd!

Jag heter Emma, betyder ungefär stor, väldig, helig och universiell. Har aldrig gillat det särskilt mycket för känns som ett så vanligt namn, jag kan liksom nämna tio stycken Emma som bor i närheten av mig som jag har kontakt med.
Jag har inga direkt smeknamn, pappa brukade kalla mig Emmi när jag var yngre och många brukar kalla mig Em. Emma har inget direkt smeknamn och så. Men vissa av mina kompisar har smeknamn från mina andranamn istället.
Mamma och pappa sa att jag hade hetat Hilding om jag var en kille. Och jag känner då heter jag hellre Emma, hade inte viljat heta Hilding( inget illla menat om du heter Hilding)
Men om jag fått välja killnamn till mig själv hade jag antagligen valt något som Isaac eller Sebastian.
Fast hade jag fått byta namn hade jag antingen valt Lilith eller Eris för har alltid tyckt att de namnen är fina och gillar speciellt Lilith för historien och så.

uppar denna tråd då jag fortfarande är namnnördig hehe svarade aldrig i mitt förra inlägg om vad jag skulle ha hetat som kille. mina föräldrar skulle ha döpt mig till quentin eller melvin, vilket jag nog är helt okej med!

vill också passa på att ta upp det otroligt nischade ämnet namn som man älskar men som man inte skulle kunna döpa sitt barn till för det blir för mycket krångel av en eller annan anledning. jag är nämligen heeelt förälskad i det isländska namnet auður både i stavning och uttal, och skulle gärna döpa en dotter till det om det inte vore för att det inte aaalls funkar i sverige jag menar till att börja med så finns ju inte ens bokstaven ð i det svenska alfabetet så i svenska system blir ð ofta till d, vilket inte är det mest önskvärda men en helt ok kompromiss ändå, men det största problemet är att 'au' uttalas typ 'öj' så auður ska uttalas typ öjthur vilket jag tycker är såå vackert men alla i sverige skulle ju uttala det enligt svenska uttalsregler. alltså totalt annorlunda. jag har fler namn jag gillar så jag kan och måste släppa auður men jag tycker det är såå fiiint

mitt namn är jennifer och tycker det är helt okej! skulle inte säga att jag GILLAR det men har inte något emot mitt namn heller. min mamma är så fantasilös så att hon kom på mitt namn genom att kolla igenom gula sidorna efter ett namn som hon tyckte om (vet folk ens vad gula sidorna är idag???? am i old). föredrar nog mitt mellannamn linnéa bara för att det är en blomma! om jag hade fått döpa om mig själv hade det nog blivit flora. tycker det är så fint och harmoniskt. gillar även siri! men det vill jag döpa min framtida pudel till hehehe.

har ingen aning vad jag skulle ha hetat som kille, tror aldrig att min mamma funderade över det! gillar dock namnen vincent och malcolm.

Tycker det är lika bra att jag börjar gilla mitt namn. Det är lagom långt och behöver inte bokstaveras (Till skillnad från mitt efternamn lol). Det är hyfsat vanligt men inte så vanligt att typ 5 stycken i ens årskurs heter det. Jag gillar alver. Mitt namn är inte krångligt att uttala på engelska. Kan det bli bättre??

Jag heter Isabelle. Egentligen tycker jag om mitt namn men i alla klasser jag gått i har det alltid funnits minst en annan Isabelle vilket är lite jobbigt då man alltid måste ta med efternamnet (vilket jag inte gillar så mycket).
Jag vet inte riktigt hur jag fick mitt namn. Jag tror att mina föräldrar bara var överens om det utan att behöva diskutera speciellt mycket.

Jag tycker för övrigt att det är jättekul att diskutera namn och jag har långa listor på namn jag gillar i olika kategorier.

jag heter Matilda! när jag var liten ville jag hellre heta mitt mellannamn (Ellinor) men nu tycker jag om Matilda, känns precis lagom fint för mig det betyder tydligen styrka i strid, vilket, meh? visst
mina två äldre bröders namn börjar båda på M så det blev ju passande att jag fick heta Matilda, dock var det inte en självklarhet att jag skulle heta det men när det väl kom till så passade det perfekt i alla mina föräldrars krav? gamla släktingar på båda sidorna som hette Matilda, det funkade bra med pappas finska efternamn och uttalet är enkelt på både finska och svenska. det verkade inte finnas så många andra namn de hade i åtanke dock.
de hade inga speciella namn om jag skulle ha fötts som en kille? mina föräldrar suger tydligen på att planera namn? jag är yngst så de slutade säkert bry sig vid det laget:/ men tydligen var Johannes en av deras förslag, vilket också finns i släkten, så sure!

mina barn ska heta Ludvig och Nora. och så är det

hejsan hejsan!

jag heter Leonora, och jag tycker ändå om mitt namn ganska mycket! Mia, en av mammas barndomskompisar, tycker att jag har ett filmstjärnenamn (aka superbra för jag vill bli skådis)

hur som helst, mitt namn betyder "ödmjukt ljus" (är jag ödmjuk?) och jag tycker det är rätt fint. ingen aning om var det kommer ifrån, men tror mamma och pappa helt enkelt tyckte om det. mina föräldrar tycker nog om lite ovanliga namn - min lillasyster heter Rebecca (inte jätteovanligt men de flesta stavar med ck) och min lillebror heter Manfred (folk tar det ofta som Malte)

dessutom har alla i familjen 7 bokstäver i sina namn - mamma och pappa upptäckte det efter att Rebecca hade blivit född. sen är vårt efternamn också 7 bokstäver och jag, mamma och Rebecca har 6 bokstäver i våra mellannamn.
eller, egentligen i våra förnamn, jag heter egentligen Amanda Leonora -efternamn- men Leonora är mitt tilltalsnamn (smeknamn Leo). Samma med mamma, syrran och brorsan.

om jag hade blivit född som en kille är jag inte säker på vad jag hade hetat, men min kusin hade föreslagit Jonathan vilket jag tycker är ett extremt fint namn. om jag får en son kanske?

Jag heter Alva, jag gillar det, men tycker att det är lite tråkigt att det är så vanligt (Finns 3 till Alvor i min årskurs).
Min mamma har alltid gillat Madicken och särskilt karaktären Alva så det kombinerat med att båda mina föräldrar tycker det är ett fint namn gjorde att det är just det jag heter.
Om jag var en kille skulle jag antagligen ha hetat Isak.

Jag tycker namn är väldigt roligt, beroende på vilka personer du träffar med ett visst namn så kommer namnet att få lite olika innebörd, det låter finare om jag träffar människor jag gillar som heter det. Det är också ganska intressant att namn känns lite olika beroende vem det tillhör till exempel så känner jag flera personer som heter Saga och det känns lite olika även om det är samma namn.

Jag börjar även gilla namn på personer som jag gillar, så om jag använder ett visst namn väldigt mycket (t.ex i berättelser, eller sitter och övar på att skriva det fint) så brukar det oftast vara så att jag gillar en person med det namnet väldigt mycket haha.