97 ways

ok har redan läst första kapitlet (både i uggla och på wattpad, lol) MEN awesome!

Heter den samma på wattpad, btw awesome

Japp, den heter samma på wattpad. Länk: http://www.wattpad.com/story/22667078-97-ways-the-fooo

Har ni wattpad? Gilla och kommentera gärna! Och följ gärna också ♥

När kommer nästa kapitlet?

Tack så JÄTTEmycket för alla kommentarer!♥ Här kommer kapitel 2

Kapitel 2.

Jag var med Oscar på de andra rasterna också, vi spelade lite basket (han var verkligen duktig, jag kan typ inte ens göra mål!), han lärde mig lite grann. Så nu är jag väl lite bättre. Men vi pratade mest. Om allt möjligt.
"Inte för att vara så, men... Varför är du inte med de andra killarna, utan med mig?" frågade jag på eftermiddagsrasten.
"Alla mina vänner är falska", sa han. Inget mer. Jag nickade.
"Du då?" frågade han mig sedan.
"Linnea fick kvarsittning på matten", fnissade jag. "Hon och några andra pratade för mycket på toa."
"Brukar tjejer göra sånt?" frågade Oscar och blinkade med ena ögat. Åh, han blev perfekt när han gjorde det.
"Vissa", sa jag. "Jag brukar inte göra det." Vi satt tysta ett tag.
"Vill du förresten komma hem till mig efter skolan?" frågade Oscar. Jag tittade upp från mina naglar. "Om du vill alltså."
"Okej", sa jag. Jag hade ändå inget att göra den eftermiddagen, så varför inte. Oscar var schysst, inte son de första andra killar.
"Men jag kommer ha tre killkompisar hemma", sa han. Jag nickade. Hoppsan.
"Men dem är snälla, jag lovar. Dem kommer säkert inte vara på eller så." Han blinkade med ena ögat. Åh, nu gjorde han det igen. Jag ville bara drömma bort mig i hans ögon. Skärp dig Maja! sa jag för mig själv. Ni är bara vänner, okej? Han tycker säkert inte om dig på det sättet.
"Men det är okej", sa jag. Rasten ringde in.
"Ses efter skolan", sa Oscar och vinkade med handen.
"Var?" ropade jag. Oscar funderade.
"Busshållplatsen precis utanför här?"
"Great", sa jag och vinkade. "Ses!"
Han vinkade och öppnade snabbt sitt skåp och tog ut en hög med böcker.

När sista lektionen, SO, slutade så packade jag ihop alla läxor, lade i skolväskan och öppnade skåpet och tog ut värdesakerna.
"Kan du komma hem till mig?" frågade Linnea glatt.
"Ledsen, men jag ska till en annan kompis", sa jag och ryckte lite ledset på axlarna.
"Oscar?" Jag tittade på henne.
"Hur fan kan du veta hans namn?"
"Visste inte du vad han hette när du såg honom?"
"Nej..." sa jag förbryllat. Linnea spärrade upp ögonen, men innan hon hann förklara ringde hennes mobil.
"Ledsen, måste gå. Hejdå!"
"Hejdå!" sa jag och vinkade.
Jag småsprang ner för trappan och ut till busshållplatsen som låg precis utanför skolan. Oscar stod och väntade och tittade på mobilen, men när han såg mig log han och stoppade ner den.
"Hej!" sa han.
"Hej!" sa jag.
"Ska vi åka då?" frågade han.
"Blir bra", sa jag och vi klev på bussen. Oscar tittade sig om i bussen, jag tyckte det var märkligt, men hejdade frågan jag hade på tungspetsen. Det kanske var privat. Vi kom fram till en massa radhus. Han gick fram till ett av dem som det stod Enestad på. Vi gick fram och Oscar låste upp.
"Enis är hemma!" hördes ett skrik, men ingen kom.
"Det var Omar", viskade han och visade med handen att jag kunde hänga av munkjackan och väskan på en av krokarna. Jag hängde upp den där och Oscar klev in i rummet jag klev sakta efter och kikade in. Tre killar satt och spelade något tv:spel.
"Har du med en tjej Enis..." sa en av dem, blond med en röd keps, och alla oooade efter.
"Lägg av Felix..." började Oscar, men en svarthåriga kille avbröt honom.
"Vafan Ogge, du kan ju inte skjuta mig. Du ska skjuta Felix!"
"Förlåt Omar, men det är svårt att se!"
"Visst", sa Omar, och tillslöt låg alla tre på en hög på golvet och låtsasbråkade.
"Hörni, vill ni skrämma bort henne det första ni gör?!"
"Nej nej", sa dem och satte sig i soffan igen. Spelet rullade på och en till blond kille i svart keps vände sig snabbt om och pausade.
"Det här är Maja", sa Oscar. Den svarthåriga killen började oooa igen.
"Lägg av Omar! Det är ingen flickvän, okej?" Jag rodnade. "Hon är en vän, ok?"
"Aha, okej", sa killen med röd keps. "Jag heter Felix."
"Omar", sa den svarthåriga killen.
"Jag heter Ogge", sa killen med svart keps, "egentligen Oscar men vi är två så jag kallas Ogge."
Jag nickade.
"Jag heter Maja", sa jag.
"Ja, Enis sa det", sa Omar och flinade. Det slog mig att Felix, Ogge och Omar var alla tre skitsnygga. Som Oscar. Hur?
"Enis?" sa jag och räckte upp ögonbrynen.
"Smeknamn", sa Oscar.
Felix tog fram sin mobil. Det plingade oavbrutet i den. Han tittade på skärmen och kollade vad som kom upp.
"Instagram, Instagram, Twitter, Instagram, Twitter, Twitter, Twitter, Instagram..."
"Ja vi fattar", sa Omar. "Har du inte stängt av ljudet? Det är rätt jobbigt att höra ljudet hela tiden. Och din signal är jättejobbig."
"Ja, jag ska..." sa Felix och stängde av.
"Varför får du så mycket på Instagram och Twitter?" frågade jag nyfiket.
"Tja, jag får också så mycket", sa Oscar. Eller Enis. Jag vet inte vad jag ska kalla honom. Jag säger Oscar.
"Jag med", sa Ogge.
"Count me in", sa Omar.
"Woow." Sa jag. "Varför får ni så mycket?"
"Vi har fans", sa Omar.
"Inget mer", sa Oscar varnande. Det gick upp ett ljus för mig. Massa falska vänner. Personer som gjorde vad han sa. Skrikande tjejer efter dem. Oscar var i alla fall bra på att sjunga, dansa och parkour. Det hade han visat på lunchrasten. Skulle inte förvåna mig om det andra var bra på det också. Och första bokstäverna i deras namn. F, O, O, O. Även om jag inte lyssnat på dem någon gång fattade jag direkt.
"Ni är The Fooo."

Så jävla bra att jag dör så du får återuppliva mig igen med ett nytt kapitel

Tack för kommentaren! ♥ Nu kommer kapitel 3, ska skriva på kapitel 5 nu ♥

Kapitel 3.

Ogge nickade.
"Exakt."
"Och du... sa inget?" frågade jag Oscar.
"Snälla, bli inte arg... Men alla vi fyra har fått falska vänner för att vi är The Fooo. Jag tänkte att om jag skulle få en vän skulle det vara för att hen gillar mig som vän och inte populärheten..."
"Det är lugnt. Jag gillar er som vänner. Även fast jag känt Oscar i en dag och er i en kvart." Omar skrattade.
"Dags att lära känna oss mer?"
"Visst", sa jag och satte mig i soffan mellan Omar och Oscar. De gav mig en konsol och förklarade snabbt vad jag skulle göra.
"Du styr med de där... Hoppar med den, och skjuter med den. Extrattack med den och den..." Jag försökte hänga med. Det var lite krångligt. Spelet gick it på att ta motståndarlagets bas. Felix, Ogge och jag mot Omar, Oscar och en spelgubbe.
"Let's go", sa jag när Ogge satte på spelet. Allt sattes igång direkt.
"Vafan! Jag hoppar ju bara", sa jag och tryckte flera gånger på en och samma knapp.
"Du håller fel håll", sa Oscar. "Om du vänder på den..." han virkade ut den ur mina händer och lade den rätt.
"Testa nu", sa han. Jag tryckte på knappen.
"Wow!" sa jag när jag råkade skjuta spelgubben.
"Enis, du kan ju inte hjälpa motståndarna... Nu kom Felix in till våran bas!" klagade Omar.
"Hon förtjänar det", sa Oscar och log mot mig. Det pirrade till inom mig. Ett pirr jag aldrig kär förut. Jag var förälskad i Oscar Enestad.

Jag visste redan då att jag aldrig kunde få honom. Han och de andra killarna hade säkert flickvän - såklart. Varför skulle de inte ha det?
Tanken var ju bara dum - de var ju bara vänner...

När jag var tvungen att gå hem så bytte vi Twitter och Instagram. Killarnas skulle egentligen vara lätta att leta upp men ändå. Jag ville inte vara oartig. När jag kom hem plingade det till i min mobil. Det var Oscar som hade skrivit något på Twitter.
Played video games with Omar, OG, Felix and my friend @majawallin! Really fun!
Jag svarade snabbt.
Still sour after you won See you tomorrow!
Jag fick snabbt ett svar.
See ya

Jag låste upp hemdörren och möttes direkt av min syster, Josefine. Hon är 12 år och kallas för Jossan. Ibland kan hon vara riktigt irriterande. Som nu.
"Maja, varför har du och Oscar tweetat till varandra?! Svara! Vadå att ni spelade tv-spel?! BERÄTTA!!" Jossan är en Foooer. Hon har varit det i ett år.
"Josefine, låt Maja komma in först!" Mamma kom och torkade av sig händerna på en handduk.
"Hej gumman!" sa hon och kramade mig. "Hur var det i den nya skolan?" Innan jag hann svara kom Jossan emellan.
"Har du varit med The Fooo?" Jag suckade.
"Ja, det har jag. Jag och Oscar råkar gå i samma skola, punkt."
"Tycker du inte det är coolt? Att du var hemma hos honom och så?"
"Nej, inte så. Jag visste inte ens att han var med i The Fooo förrän Omar råkade avslöja det."
"Följer alla dig på Twitter?" frågade hon.
"Ja", sa jag trött.
"På Instagram?"
"Ja", suckade jag.
"ÅH!!!" skrek Jossan. Hon sprang upp till sitt rum och satte på musik.
"Har du fått vänner?" frågade mamma.
"Jessica och Vilma, dem är rätt schyssta. Linnea är väl som en bästis. Och så Oscar, såklart. Han har jag varit med hela dagen. Utom på lunchen. Och lektionerna. Han går i andra ring. Och så har jag ju träffat Omar, Felix och Ogge."
"Verkar dem snälla?"
"Jättesnälla!" sa jag. Jag gick upp till mitt rum och satte på YouTube. Jag tittade tills klockan tio, och då skickade jag ett sms till Oscar.
Godnatt, Enis Ses imorn!

Åh, inte du oxå... Oscar?
Godnatt ♥

Han skickade ett hjärta till mig. Men menade han det? Troligen inte. Men med ett leende på läpparna somnade jag den natten.

- Oscar -

Varför skickade jag ett hjärta till henne? Det bara blev så ju. Maja var verkligen söt. Verkligen. Men hon gillade säkert inte mig tillbaka. Inte på det sättet i alla fall. Vi är bara vänner, sa jag för mig själv, lade mig på sidan i sägen och somnade.

Så jävla bra vill ha meeer nuuuuuuuuuuuu

Oh, bra! c:

När får vi mer??????