Alla våra brister-tråden

Kan inte plocka undan efter mig.

Hatar kritik

Hatar att ha fel.

Är jävligt envis

Jag tar tillbaka människor för lätt in i mitt liv (som då inte förtjänar det)

Jag är för "på" när jag är med folk

Jag suger på att städa

* Jag är asocial.
* Elak alldeles för ofta.
* 0 % lokalsinne.
* Ofta på dåligt humör.
* Lite väl långsint ibland.
* Städar i princip aldrig - får väl något städryck var tredje månad, och då tvingas jag städa i flera dagar.
* Tål inte kritik jättebra.
* Vägrar ha fel fast jag har fel. ahahaha.
* Jag är lat. Väldigt lat.
* Jag är alldeles för onyttig.
* Jag använder ordet '' hatar '' alldeles för ofta, och dessutom hatar jag mer än vad jag älskar, haha :-p

Oj, om jag ska fylla i alla så kommer jag skriva en ny bibel.. Men vi börjar väl lite smått så kanske jag återkommer:

*Jag kan absolut aldrig ha fel. Hur fel jag än har så erkänner jag det aldrig.
* Jag är superblyg
* Jag KAN inte städa. När vi skulle flytta proppade jag in alla mina saker i ett stort skåp och när vi öppnade det senare för att proppa ner allt i kartongen bokstavligen rasade allt ner.
* Jag kan inte lita på människor. Alls.
* Min engelska är lika bra som en snigels
* Min dolda talang är att lägga saker på ett ställe och som tre sekunder senare försvinner.
* Jag lever efter meningen "allt går att skjuta upp tills imorgon".
*Jag är otroligt långsint, en gång har jag varit sur på en person i över ett halvt år. Slutade med att vi blev inlåsta i ett rum tills vi blev vänner vilket tog 4 timmar (jag var dock yngre då)
* Jag äter så otroligt långsamt att mina kompisar brukar få vänta minst en halvtimme (om maten är lättuggat annars upp till 45 min. OBS jag är inte en gammal tant med ruttnande tänder, jag har tandställning)

För snäll. Kan inte ta kritik. Om nån kritiserar något jag gör tar jag det som att dom ogillar mig som person.
Inget lokalsinne. Litar inte på nån annan än mig själv. Qär lat

Jag vägrar inse att jag har fel, och jag hatar att bli rättad av andra. Så jag tror att jag har rätt hela tiden fastän att jag inte alls har det. Mycket dåligt av mig.

Sen kan jag börja gråta jätte lätt till fåniga grejer.

Har även världens sämsta tålamod.

Är lat.

Och har sjukt dålig lokalsinne ibland.

Kul att så många är öppna med att erkänna sina brister. Det verkar ganska vanligt med dåligt lokalsinne, haha

Jag kan lägga till i mina lista där att jag också gråter alldeles för lätt. Jag gråter när jag är arg, irriterad, ledsen, frustrerad eller jätteglad. Jag gråter automatiskt när jag ser någon annan gråta. Vare sig det är på film/TV eller en person i min närhet. Jag gråter när det händer sorgliga saker i film/TV eller i böcker. Jag kan börja gråta när jag ser hur lycklig någon annan är... Kort sagt, jag gråter för det mesta I don't wanna be like that.

*Blir lätt väldigt avundsjukt, speciellt om det är något jag kanske är bra på, som någon annan är ännu bättre på. Även fast jag inte visar det så blir jag det och det är väldigt jobbigt.
*Har svårt att erkänna att jag har fel i t.ex diskussioner
*Har även svårt att ha fel på lektioner. Räcker typ bara upp handen om jag är väldigt säker på att det är rätt.
*Hatar att misslyckas
*Har svårt att säga nej
*Är väldigt känslig
*har svårt att ta kritik

* Jag blir lätt upphetsad över småsaker, är lite paranoid.
* Jag är jätte dålig på att komma ihåg många saker eller t.ex var jag lade min mobil. Men om det är ett eller tre namn så är det jätte enkelt, siffror är lite svårare men om det inte är så många eller så långt så går det bra.
* Jag är jätte dålig på att förklara.
* Jag förlåter folk alldeles för lätt. Ibland så förlåter jag folk även om jag vet att jag inte skulle bli förlåten av dem om jag hade gjort samma sak som de gjort.
* Jag stammar/säger fel när jag är nervös som bara gör så att jag bara blir mer nervös.
* Jag har lite dåligt självförtroende.
* Jag är jätte dålig på Geografi men jag har ändå ett ganska bra lokalsinne..
* Jag är en sådan person som folk kan komma upp till och berätta sina problem för men det gör så att jag börjar känna typ såhär: är min problem verkligen särskilt stora? Är de så himla viktiga? och jag antar att det är lite därför jag har så svårt för att tala om saker som personligen handlar om mig och mina livsproblem fastän att jag jätte gärna vill få ut dem och prata. Men det är enkelt att prata om sådant med min syster iaf.

Orkar inte skriva upp fler... det blev en lite konstig lista men men.. xD