Förrädare (Sagan om ringen ff)
Forum > Fanfiction > Andra fandoms > Förrädare (Sagan om ringen ff)
| Användare | Inlägg |
|---|---|
|
Fourma
Elev 
|
HP_Maja - Taack♥
Jättekul att du gillar den!  Kapitel 2 Centhia Jag stapplar trött till hytten jag skulle dela med Holly och två andra alver. Jag svänger runt ett hörn. "Aj!" utropar jag förfärat. "Oj! Förlåt mig!" Säger alven jag krockat med ursäktande. Han sträcker fram sin hand för att hjälpa mig upp. Jag tar hans hand och drar upp mig. "Mitt namn är Thiur. Jag är vakt här på skeppet" säger han artigt. "... Och du är? En halvling?" Jag tar oftast väldigt illa upp när folk kallar mig halvling, även om det bara är ett slangord för hob. "Ja, en halvling" svarar jag stött. "Min mor var alv medan min far var hob, så jag är en äkta halvling. Mitt namn är Centhalia." jag sneglar på vakten. Han är lång och vacker som alla alver, men han utstrålar en annan sorts skönhet. Hans svarta, blanka hår är långt till axlarna. Han kollar på mig med isblåögon. "Förlåt, igen" säger han och jag nickar till svar. Båda skyndar vidare. Jag tänker inte på vakten mera, när jag kommer in i hytten och ser Holly ligga och sova. Jag kryper ner i sängen ovanför Holly, men plötsligt är jag inte trött längre. Jag ligger och tänker på olika saker och märker inte hur lång tid det verkligen går. Efter ett tag kommer två vackra alver in. Jag sneglar på den första. Hon är längre än både vakten och den andra. Hon har ljust, blont hår till midjan som tycks lysa svagt. Hon har isblåögon som ser nyfikna ut. Hon är jättevacker. Jag suckar av avund. Även jag som knappt bryr mig hur jag ser ut blir avundsjuk när jag ser på den första. Den andra alven har rödbrunt, glansigt hår till navlen. Hennes klargröna ögon lyser av synbar glädje. Hon är minst lika vacker som den andra alven. "Åh, väckte vi dig?" andas alven med det rödbruna håret. "Nejdå" viskar jag tillbaka. Jag känner hur någonting försöker ta sig in i min hjärna men det verkar som den inte lyckas. Jag rynkar pannan. "Mitt namn är Imuna" säger alven med det rödbruna håret. "Och jag är Ayala" säger den blonda alven och ler försiktigt. Jag får en känsla av att hon är blyg. Det prasslar i sängen nedanför min och tre par ögon vänds mot Holly. "Vad händer?" hör jag henne trött mumla. "Åh, förlåt att vi väckte dig" Säger Imuna ängsligt. "Det gör inget" svarar Holly sömndrucket. "Jag heter Imuna, och det här är Ayala" Säger Imuna till Holly. "Mitt namn är Holly" säger Holly och verkar redan piggare. "Föresten, jag heter Centhalia, men snälla kalla mig Centhia" säger jag, när jag kommer ihåg att de inte vet vad jag heter. Ayala och Imuna som fram tills nu sått i dörren kommer in och sätter sig i sina sängar. "Är ni hober?" frågar Imuna nyfiket. "Jag är, fast jag har rätt små fötter för att vara hob" ler Holly. "Jag är varken hob eller alv" viskar jag. "Jag är båda." "Okej" säger Imuna. Jag sneglar mot Ayala, som tagit upp ett ritblock och börjat skissa. Jag märker att Imuna stirrar på blocket i Ayalas händer. Ayala tittar menande på Imuna men fortsätter skissa. En knackning avbryter mina tankar. Holly glider ner från sängen och öppnar dörren. Hon stänger den och vänder sig om. "Ingen där" muttrar hon. "Säkert Merry och Pippin" säger jag bekymmerlöst. Imuna är påväg att ropa någonting men Ayala pressar sina händer över hennes mun. De sitter och stirrar på blocket medan Ayalas hand rör sig onaturligt fort över blocket. "God natt" stönar Holly och somnar om. Jag suckar. "God natt" 24 maj, 2014 17:42
Detta inlägg ändrades senast 2014-05-24 kl. 18:26
|
|
PPP
Elev 
|
Awesome! Har letat efter LotR-ff´s, och är verkligen glad att jag hittade denna! Den är jättebra!!
24 maj, 2014 17:57 |
|
HP_Maja
Elev 
|
24 maj, 2014 18:00 |
|
Fourma
Elev
|
Kommentera så jag kan skriva nästa kapiiitel :')
Tack för att ni läserrrr♥♥ - Glömde säga: Cred till Liriah som kommit på karaktärerna Holly och Imuna!! Tack för din hjälp bästa söta du♥ Kapitel 3. Centhia Vi var två dagar ute på havet, och Sam verkade vara den enda sjösjuka på skeppet. Vi går iland, Holly och jag, hand i hand. Merry och Pippin verkar redan sprungit iväg innan vi ens fått oss av skeppet, och om jag kände dom rätt letade de efter spratt de kunde utföra. Jag ler mot Holly. "Ingen återvändo" säger jag och tänker på Fylke. "Ingen alls" svarar hon. Holly verkar inte särskilt ledsen. Jag känner mig trött och slut efter natten, och gäspar stort. "Jag har en present åt dig" flinar Holly. "Okej, men nu känns det fel att jag inte har något åt dig" svarar jag. Hon skrattar bara åt mig och räcker mig en present inslagen i ett vackert tyg. "Wow, vad är det här?" frågar jag och stryker fingertopparna över tyget. "Tyg?" svarar hon skrattandes. "Men kolla vad som är i, då!" Vi ler mot varandra och jag drar upp rosetten av läderband och viker bort tyget. "Holly! Jag vet inte vad jag ska säga... ! Dom är underbara!" i paketet ligger ett par ballerina-skor i silver. "Ta på dig dom! Jag vill se om dom passar!" säger hon glatt. Jag tar på mig dom och känner hur bra dom sitter. "Hur känns dom?" frågar hon och tittar på mig. "Underbara! Men jag lär inte använda dom, förutom på fest...” Holly avbryter mig. "Dom är också gjorda av alver. Dom blir aldrig smutsiga och kan inte gå sönder" Jag stirrar på henne. "Hur... ? Hur fick du tag på dom?" stammar jag. Hon skrattar. "Åh, det var enkelt. På marknaden såg jag ett marknadsstånd där alver sålde skor för alla varelser, så jag köpte ett par åt dig... och ett par åt mig" Hon ler mot mig. "Jag... Jag vet inte vad jag ska säga" stammar jag förundrat. "Tack?" föreslår hon lyckligt. "Tack" ler jag och kramar henne. 26 maj, 2014 15:42 |
|
PPP
Elev
|
Awesome♥
26 maj, 2014 15:52 |
|
HP_Maja
Elev
|
26 maj, 2014 16:46 |
|
Fourma
Elev
|
Skrivet av PPP: Awesome♥ Taack♥ Nejmen tack du  Kapitel 5 Ayala När vi stigit av båten, jag och Imuna, föreslår hon att vi ska se oss omkring. Jag ler. ’Visst’ tänker jag. Hon rusar mot skogen och jag rusar efter. Vi springer runt en stund skrattandes och ropandes innan vi sätter oss utmattade ned på var sin sten. "Är det kul att kunna läsa tankar?" frågar jag lite nyfiket. "Ibland, ibland inte." svarar hon. "Du då? Är det kul att kunna se framtiden?" Jag tänker efter. Visst, det hade räddat många liv men också önskade jag ju att kunna vara normal. Fast det är ju förstås, jag är ju inte normal på något sett. Hon förstod och nickade. "Kunde du inte försökt låta bli att ropa inför Centhia och Holly?" frågar jag och försöker att få det att inte låta som en anklagning. "Förlåt, jag trodde de var utdöda. Men vad var det för rum du ritade?" hon tittar på mig och jag tänker på drömmen jag haft. "Jag tror det var en grotta, ett fängelse kanske." Funderar jag högt. Imuna nickar. "Du Im?" frågar jag. "Du är förtjust i Legolas, va?" Hon ser lite generad ut. "Ja lite" medger hon. "Men du, min kära Ayala, är förälskad" Hon flinar mot mig och jag ger henne en mörk blick. "Vet du vad han tycker om mig?" undrar jag försiktigt. "Han tycker om dig mer än vad han tycker om mig" svarar hon lugnt. "Jag är så ledsen för din skull" säger jag sorgset. "Åh, det ska du inte vara. Jag hittar nog någon tillslut" säger hon och ler för sig själv. "Ska vi prata med någon?" frågar Imuna mig och tittar menande på mig. "Om Legolas?” Frågar jag förvirrat. ”Nej! Om dina drömmar!” Skrattar hon, men blir med ens seriös. "Legolas då? Han litar du väl på?" säger hon. Jag tittar irriterat bort. Hon vet att jag litar på honom. "Ja, jag vet att du litar på honom. Vi ska prata med honom" säger hon bestämt. "Jaja, men jag är orolig att det är något hemskt som kommer hända. Jag kände det i drömmen. Det var som om de planerade något men visste att jag kunde se dem... ” Jag avbryts av att Imuna flämtar och kippar efter andan. "Den enda förklaringen är att vi har en förrädare bland oss” utbrister hon panikslaget. Jag rynkar pannan. "Kom igen! Det var ju inte i midgård! Det tänkte du ju själv! Alltså måste en alv hjälpt någon eller några in!" När jag förstår vart hon vill komma stönar jag högt. "Att jag inte tänkt på det! Jag hörde röster... " Jag känner hur mitt hjärta börjar slå fortare. "Lägg av!" utbrister Imuna. "Vi sitter här och fantiserar! Det kanske inte alls är så? Eller hur? Vi kanske bara inbillar oss!" hon ser ut att hålla på att flippa ur. Jag orkar bara nicka. Sedan försvinner allt i ett suddigt töcken. 31 maj, 2014 16:50 |
|
HP_Maja
Elev
|
31 maj, 2014 17:02 |
|
Fourma
Elev
|
Skrivet av HP_Maja: OMR. Vad hände nu Hehe jaa du, vart det förvirrande?? xD Spoiler: Tryck här för att visa! Kapitel 6 Centhia "Merry?" stönar jag frågande. Ena sekunden hade jag gått runt utanför palatset och letat efter Merry och Pippin eftersom Holly ville plugga, sen plötsligt hade något runt träffat mig i skallen. "Oj, förlåt Centh" hör jag Pippin säga. "Idiot" muttrar jag. "Ehm, vi kanske borde köra apelsin-badminton någon annan stans" hör jag Merry säga. Jag reser mig upp och himlar med ögonen. "Vill ni hitta på något?" frågar jag. Pippin och Merry sneglar på varandra. "Ehm, lova att inte bli arg!" säger Merry ängsligt. "Jag kan inte lova" muttrar jag. Merry rynkar pannan. "Vi tänkte hitta på ett bus på Holly" erkänner Pippin. Till deras förvåning börjar jag skratta. "Jag är med" flinar jag. "Kan någon av er lura ut henne? Jag tror jag har ett bus!" Sedan börjar vi planera. Det var inget bra bus men det var det bästa vi hade. Jag smyger in i Hollys hus. Hennes skor står i hallen. Jag tar och letar upp de par som är likadana som mina nya skor. Jag ler för mig själv och sprutar grädde, som Merry och Pippin snott i köket, i skorna. Efter att vi kommit hit saknade Merry och Pippin bonden att springa och sno grönsaker av så köket hade blivit deras nya favorit-sysselsättning. Jag lägger flera smällare som sprängs när man går på dem i hallen innanför dörren. Hoppas att hon trampar på åtminstone en. Jag smiter ljudlöst ut, och börjar rusa mot skogen. Vi hade planerat att mötas vid kristallsjön, som vi döpt den till. Jag stönar och sjunker ihop mot en sten. "Varför hittar vi aldrig på lika roliga bus här som förut?" undrar jag för mig själv. "För att vi inte kan tänka klart, eftersom vi saknar Fylke och Hobsala" säger Merry. Jag rycker till när jag märker att han sitter bredvid mig. Jag nickar. "Såklart" andas jag lågt. Pippin kommer gående från andra sidan sjön. "Jag tror hon märkte att vi hade något lurt på gång" säger Pippin besviket. "Säg till när ni kommer på ett bättre bus" säger jag dystert. "Mm" jag hinner inte höra vem som svarar för jag är redan på väg därifrån. Jag vet inte själv vart jag är på väg, jag bara vandrar omkring i blindo tills jag märker att solen gått ned. Jag känner mig ensam och iakttagen på samma gång. Det här påminner mig för mycket om tiden efter att mina föräldrar lämnat mig. Jag väljer ett håll och rusar ditåt. Tur att jag är halv-alv och har inbyggd kompass i huvudet. Jag hade märkt att jag var ovanligt bra på och hitta när jag var vilse, fast det hade jag märkt ungefär ett år efter att jag hittat till Hobsala. Jag ser plötsligt ett högt berg. Jag stannar upp och stirrar på berget. Det ser ut som om någon byggt det av stora stenblock. Jag smyger sakta närmare, när jag plötslig ser en grotta som det lyser svagt ur. Ur grottan hörs grymtande, arga röster som ryter åt varandra på ett främmande språk. Jag vänder mig om och rusar ljudlöst tillbaka samma väg som jag kommit. 1 jun, 2014 13:32
Detta inlägg ändrades senast 2014-06- 2 kl. 11:37
|
|
Clara Malfoy
Elev 
|
Spännande... *Bevakar*
1 jun, 2014 13:45 |
Du får inte svara på den här tråden.
Mugglarportalen