Ormnyckeln

Jättebra! Bevakar!

Jag bevakar =)

AWESOME!!!

MER!

Kapitel 2 Nevilles perspektiv
-Jag hittade inte din padda, Neville. Hördes en röst utanför kupédörren. Och ett huvud stack in genom dörren
- Den låg i min ficka hela tiden.. Rodnade jag. Hur dumt lät inte det? Ally fnittrade, hon måste tycka att jag är helknäpp!

"Om fem mintuer och 56 sekunder stannar tåget vid Hogsmeade!"
Hördes samma högljudda mansröst som innan.

-Jag borde gå tillbaka till min kupé, sa flickan jag bad leta efter Trevor, och stängde dörren efter sig när hon gick ut.

~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~
Allys perspektiv
När vi klev ut ur tågdörren fick jag en chock. Det var inte alls som jag hade tänkt mig, utan tio gånger bättre! Jag var väldigt förvånad att jag fick en kompis direkt, jag brukar inte ha så många kompisar. Men jag gillar min nya kompis, kanske nästan för mycket..

-Förstaårselever hitåt! Hördes en grov röst i bakgrunden. Jag vred mitt huvud från alla de fantastiska växter som nästan lyste på vägkanten, till en väldigt lång man som stod med en röd lykta i handen. Hans ansikte lyste glatt i rött, fullt med ett burrigt, svart skägg och lockigt svart hår. Många elever gick långt bakom honom, men jag och Neville gick med tjejen (som tydligen heter Hermione) alldeles bakom honom. Jag var inte rädd för honom. Jag såg direkt att han var snäll.

Vi gick ett tag, kanske fem minuter, tills vi kom till stranden.
På stranden låg det massor av båtar. Båtar? Ska vi åka över den bäcksvarta sjön? Tänkte jag när jag och Neville klev in i båten. Men denna gång var inte Hermione med utan bara vi. Bara vi...

När vi åkt ett tag, i den självrodda båten, såg vi det. Slottet. Det var helt fantastiskt! Hundratals tinnar och torn, sträckte sig lång i den svarta himlen. I varje litet förnster, lyste det hemtrevligt.

När vi väl var framme och vi gick in ett stort rum, blev vi lämnade ensamma. Många viskningar spred sig om att Harry Potter är bland förstårseleverna.
Va? Harry Potter är väl gammal? Tänkte jag. Kanske inte..

Vi blev guidade till stora salen. Där fanns massor med bord som elever satt vid.

Vid ett bord satt lärarna, och bredvid bordet så hade en pall satts ut. En proffesor med grön mantel kom gåendes snabbt. Hon hade något i händerna. När jag kollade närmre var det en hatt. En väldigt ful hatt som tydligen blvit lagad många gånger. Proffesorn ställde hatten på pallen och skyndade sig fram till oss, klumpen med elvaåringar. Hon tog fram en rulle pergament och började förklara reglerna.

-När jag ropar upp erat namn, började hon med en skrovlig röst, så går ni och sätter er på pallen och sätter på er sorteringshatten. Mer sa hon inte.

Helt plötsligt började hatten sjunga. Många elever blev rädda. Den sjöng om de olika elevhemmen. De tappra Gryffindorarna, de sluga Slytherinarna, de smarta Ravenclawarna och de snälla Hufflepuffarna. Hatten sjöng om Helga Hufflepuff, Salazar Slytherin, Godric Gryffindor och Rowena Ravenclaw.
När hatten slutade sjunga började proffesorn ropa upp våra namn.

-Hollie Fell! En väldigt smal flicka med rött hår kom upp och satte sig på pallen.
Hatten började mumla något jag inte hörde, och sen skrek den "Hufflepuff!" Ett helt bord började jubla, förmodligen Hufflepuffbordet.
Många blev uppropade och satte sig på stolen, och gick till det jublande bordet.
- Harry Potter! Ropade proffesorn, och hela salen verkade hålla andan. En väldigt smal pojke med svart hår och glasögon gick och satte sig på palen.
Hatten började mumla igen. Det tog lite längre än vad de andra verkade ta. Helt plötsligt skrek hatten "Gryffindor!" Och Gryffindorbordet började jubla, kanske lite extremt mycket.

-Hermione Granger! Ropade proffesorn, det var den där tjejen igen. Hon satte sig på pallen och hatten satt snart på hennes huvud.
-Gryffindor! Skrek hatten och bordet jublade. Hon gick och satte sig bredvid en rödhårig kille.

-Ally Tylor! Ropade proffesorn. Det var jag, äntligen! Jag vinkade till Neville och gick till pallen. Och hatten var nu på mitt huvud.
-Hmm, mumlade hatten , stort mod, stort minne smart också hmmm, Gryffindor! Bordet jublade och jag gick och satte mig på kanten av bordet, bredvid en klump av rödhåriga människor. Jag gnuggade mig i ögonen, ser jag dubbelt? För framför mig satt två likadana killar, med samma röda hår och kläder. De verkade tydligen märka att jag stirrade på dem så de sa i mun på varandra:
-Vi är tvillingar. Och sen sa en av dem, jag är Fred Weasley och det är George Weasley.
-Jaha.. Sa jag och kollade mot den lilla gruppen förstaårselever som var kvar.
-Neville Longbottom! Sa proffesorn och Neville gick med stadiga steg upp mot pallen, han satte sig ner och hatten var snart på hans huvud. Hatten mumlade som han brukade göra och sen skrek den....
-Gryffindor!
-Yes!! Utbrast jag. Nej?! Sa jag det högt? För nu verkade hela Gryffindorbordet stirra på mig.
-Han är min vän, förklarade jag, rodnandes..
jag är i min sommarstuga så det tog lite tid att hitta internet..

bra!!
mer snart?

Helt AWESOME!!! Sommarstuga? Du är väl i Australien?

ja men sommarstugor finns väl i Australien med?

joo, men nu är det vinter, då borde det vara vinterstuga

DET ÄR JU SOMMAR HÄR!