~Mad Father~ [SV]

Du kan ju det ♥

Tack ♥

jättebra!

Läser, den är bra. ^^

U are awsome sis ♥ ;* MER♥♥

Bra c:

Kapitel 1

Jag var uppe på mitt rum, men jag kunde inte sova. Jag vet inte vad det var, men det var omöjligt. Jag tittade på fotot av mamma.
-Mamma.. Jag tror att pappas assistent kommer bli min nya mamma men.. Jag vill inte det.. Hon kollar alltid på mig med dom där ögonen.. Åhh mamma..
Jag visste att hon inte kunde höra mig men jag tyckte ändå att det var lugnande. Jag kollade på klockan och såg att den var ett. Idag var det en månad sen mamma dog. Hon skulle fara till himlen idag. Jag gick och la mig, och somnade faktiskt. Jag vaknade av ett skrik som jag trodde tillhörde...
-PAPPA?!
Jag var med ens klarvaken, och jag gick ut ut rummet. Blod började rinna ut från väggen, och ett par zombies gick fram mot mig. Jag skrek och sprang in på mitt rum igen.

Där stod en man med hatt, röda ögon och han var väldigt blek. Jag hoppade till och skrek ännu mer. Han vände sig om.
-Ta det lugnt, jag är bara en handelsman.
-En.. handels.. man?
-Förresten, vilka intressanta böcker.
-Vad gör du här, och varför var det zombies där ute?
-Liken menar du? Det är en förbannelse. Alla som din pappa har dödat vaknar till liv för att hämnas.
Jag spärrade upp ögonen.
-Jag måste rädda honom!
-Varför det, flicka lilla? Du måste väl ha insett vad din pappa är? Och du vill fortfarande rädda honom? Jag kan föra dig i säkerhet, men stannar du här kan du dö hur enkelt som helst.
-Men jag måste rädda pappa. Han skulle gjort samma sak för mig.
Mannen ryckte på axlarna.
-Jaja det är ditt eget val.
Jag gick ut igen, på väg till vinden. Där stod en blond pojke med ena delen av ansiktet bortvänt mot mig.
-Den här vägen
sa han lågt. Jag tittade frågande på honom. Han vände hela ansiktet mot mig och jag skrek till. Ena hans öga såg ut att vara bortbränt.
-Jag sa den här vägen!
Jag sprang in i mitt rum igen, och mannen var borta. Jag satte mig på sängen och pustade ut.

MER! ♥

mer Detta var grymt You are awesome ♥

Spännande!